Experternas favoritvärme

Det finns trots allt inte obegränsat med varianter av värmesystem för den vanlige villaägaren. Några enskilda uppfinnare hittar på värmesystem som kanske kan kallas hybrider till den egna villan men vi andra får hålla till godo med vad marknaden erbjuder.

Våra tillfrågade energirådgivare pratar alla om pellets, ved, olika värmepumpar, fjärrvärme och solpaneler. De flesta systemen finns i hela landet, det finns dock begränsningar längst i söder och längst i norr och det är husets status som är avgörande för att hitta det bästa systemet.

Fjärrvärme rekommenderas av de flesta energirådgivare som ett miljöriktigt värmesystem. Det finns över i stort sett hela landet och ägs av både privata och kommunala bolag men konkurrensen är liten på respektive ort. Det är främst i tätorter som fjärrvärmen är framdragen men de olika bolagen har oftast planer för utbyggnad även om man är noga med lönsamhetsberäkningar. Är man intresserad av fjärrvärme som uppvärmningsalternativ kontaktar man alltså kommunen eller energibolaget för besked om var systemet är utbyggt.

Installationskostnaderna varierar mellan kommunerna men systemet är billigt i drift med tanke på de obefintliga underhållskostnaderna, det finns få delar som slits eller kan gå sönder, och den långa livslängden. Priset för energin som man plockar ut med systemet varierar i landet.

Att installera ackumulatortank är ett sätt att öka valmöjligheten nu och för framtiden i hus med vattenburet värmesystem. Eldar man med ved eller använder solfångare är det nästan nödvändigt med ackumulatortank för att bevara det varmvattnen man har värmt upp. Har man en tank kan man kombinera flera system, men det kan bli en onödig utgift om man bara vill fokusera på ett värmesystem.
Att installera en mindre tank ihop med vattenburna värmepumpar kan ge jämnare driftcykler och därmed skydda värmepumpen.

Vi har ställt fem frågor till fem kommunala energirådgivare och har bett att de i svaren även ska beakta prisbild med avseende på installation, drift och livslängd.

Fem frågor till fem kommunala energirådgivare

1. Vad har de boende i din kommun för uppvärmningssystem idag?
2. Vad rekommenderar du till de som bor i ett befintligt hus och vill byta uppvärmningssystem?
3. Vad rekommenderar du till nybyggare?
4. Vad passar inte i din del av landet?
5. Om man vill välja det mest miljövänliga, vad ska man då välja?

Malin Norling, Malmö:

1. Många har fjärrvärme i Malmö och leverantören är E.ON.
2. Det finns inget entydigt svar, det beror på hur huset, läget och familjen ser ut.
3. Samma svar som i fråga 2.
4. Runt Malmö har vi inte så mycket urberg utan det är mest sedimentärt berg som inte lämpar sig för bergvärmepump. Berg som är lämpligt för bergvärme finns på andra ställen i Skåne. De som vill borra för värmepump här installerar istället grundvattenvärme.
5. I ett välisolerat hus med vattenburen golvvärme fungerar luft/vatten-, grundvatten- eller jordvärmepump bra. Pellets är ganska utrymmeskrävande och passar bäst utanför tätorten. System som var för sig håller bäst i längden är solfångare, fjärrvärme och rätt eldade bränslepannor.

Annika Källvik, Göteborg:

1. De flesta hushållen har bytt ut oljan medan de med direktverkande el finns kvar i större utsträckning. I centralorten är många anslutna till fjärrvärme genom Göteborg Energi, ett kommunalt bolag. Bergvärme och luft-vattenvärmepump är vanligt numera.
2. Det beror bland annat på husets läge, byggnadsår, förbrukning, isolering, fönsterstatus och ventilation men rekommendationen är ju någon form av förnyelsebar energi som fjärrvärme, pelletspanna eller bergvärme.
3. Det är vanligt att nya hus levereras med frånluftsvärmepump. Det kräver ju mekanisk ventilation och dess installationer. Det gäller dock som nybyggare ha koll på de skärpta kraven i byggreglerna och se om det räcker med en frånluftsvärmepump för uppvärmningen. Kanske krävs bergvärmepump eller annan uppvärmning som är mer effektiv.
4. Om det är en lerig plats kan det vara svårt att borra för bergvärme, men när du ansöker om tillstånd bedöms markförhållandena. Att elda med ved i tätort är inte alltid så lämpligt med tanke på grannar som kan störas.
5. Passivhus, som drar lite energi, är bra, likaså fjärrvärme. Bergvärme är ett alternativ men man måste veta var den el som används kommer ifrån. Som komplement kan solfångare vara bra.

Thomas Hägglund, Danderyd och Lidingö:

1. Hus med olja finns fortfarande kvar även om alltfler använder bergvärmepumpar. Några har gas och en hel del är anslutna till fjärrvärme, leverantör är Fortum Värme.
2. Till villaägare med olja eller direktverkande el är det bästa rådet att göra något överhuvudtaget. Sedan får plånboken bestämma. Har man direktverkande el kan ett bra alternativ vara att installera en luftvärmepump som komplement. En bar sådan pump kostar strax över 20 000 kronor. Ringer man hit hjälper vi till med att beräkna förbrukningar och verkningsgrader och jämför med nuvarande förbrukning. I Stockholm är det stor omflyttning, hur länge man planerar att bo kvar spelar också in vid valet av värmesystem. Man bör tjäna in merkostnaden på 5-10 år i då man byter värmesystem till ett kretsloppsanpassat.
3. Att bygga hus med låg energiåtgång, det är långsiktigt bäst. Välisolerade hus som också är väldigt täta kräver mekanisk ventilation med återvinning. Den vanligaste lösningen blir då att ta tillvara på energin med hjälp av en värmepump med frånluftsåtervinning. Detta kompletteras med energi från en energibrunn om huset är stort. Fjärrvärme är annars billigaste sättet att få halvbillig energi, men det kräver ju att den finns tillgänglig i närheten. I centrala Stockholm är fjärrvärmen väl utbyggd.
4. Olja (över huvud taget) och ved, beroende på miljöpåverkan och tillgången.
5. Välj energi som produceras nära, pellets kan till exempel vara bra om transporterna är korta. Annars är ju värmepumpar och ev. fjärrvärme de bästa alternativen i storstadsområdena, som ger minsta miljöpåverkan. Man kan också köpa andelar i vindkraftverk, de behöver inte vara i närheten för att ge miljövänlig el.

Mona Tjernström, Sundsvall:

1. Ved, pellets, olika värmepumpar och fjärrvärme. Fjärrvärmen är väl utbyggd och följer en utbyggnadsplan som inte är avslutad. Det finns även lokala fjärrvärmenät utanför tätorterna.
2. Att ansluta sig till fjärrvärme, om det finns i närheten, kan vara ett billigt och miljömässigt bra alternativ. Anslutningsavgiften är på 40 000: -. Allra billigast är att sätta in en pelletsbrännare i befintlig panna. Nackdelarna är mera arbete och sämre verkningsgrad jämfört med en ny pelletspanna som också är ett bra alternativ precis som bergvärmepump. Ved är bra för den som bor så till och har egen skog. Ved- och pelletspannor har lång livslängd. Men bästa alternativet bestäms av tidigare system, om man har ett- eller tvårörssystem, när huset är byggt och vilken typ av isolering och fönster man har.
3. Bra isolering och fönster och någon slags återvinning av ventilationsluften. Detta kan kompletteras med pelletskamin då förbrukningen inte blir så stor om man har ett bra klimatskal. Bergvärme är populärt, det är bekvämt, men det kan bli en dyr investering, särskilt om det är långt till berg, och kompressorn behöver troligen bytas efter 10-15 år.
4. Gas finns inte och ved är inte så vanligt i stan, däremot på landsbygden.
5. Att minska värmebehovet genom att se över tätningslister, fönster och isolering på vindsbjälklaget är en bra första åtgärd. Komplettera värmesystemet med solvärme, det är miljövänligt, likaså fjärrvärme eftersom produktionsanläggningarna har bra rening på sina utsläpp. Pellets, ved och värmepump är bra miljöval vid rätt förutsättningar.

Ulf Zackrisson, Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk:

1. I centralorterna använder många fjärrvärme. Bor man utanför dessa områden är egen panna vanligt. Som bränsle använder man ved, pellets, flis eller el.
2. Har man direktverkande el så kan man byta till vattenburen värme och har man olja så ska man byta till biobränsle eller fjärrvärme. Har man en befintlig fungerande skorsten är troligen en pellets- eller braskamin det billigaste alternativet. Även om man måste installera skorsten kan dessa alternativ fortfarande vara billigast. Man måste dock tänka på att dessa system kräver lite mer arbete med underhåll och med att fylla på bränsle. Jämfört med fjärrvärme är en egen pelletspanna något dyrare att installera men är billigare i drift.
3. Någon form av biobränsle, till exempel pellets med en ackumulatortank. Detta kan man komplettera med solfångare för varmvattnet på sommaren. Fjärrvärme är också ett alternativ, det är billigare (ca 60-80 öre/kWh) än olja och el men lite dyrare än pellets (ca 50 öre/kWh). Man får bara kolla så att fjärrvärme finns i närheten. Bergvärme/jordvärme/sjövärme är underhållsfritt men installationen är dyrare.
4. Luftvärmepump fungerar inte när temperaturen kryper ner mot tjugo minusgrader. Solvärme fungerar bäst på sommaren, större delen av året har vi för korta dagar även om man säger att solpaneler ger effekt mellan vårdagjämning och höstdagjämning.
5. Biobränsle, alltså pellets, flis, ved eller jordbruksavfall. Bergvärme är också bra men förbrukar el. För att få ut 3 kWh förbrukas 1kWh.