Renovera

Lägga stråtak av vass eller halm

Stråtak på skånelänga.

Stråtak på skånelänga. Foto: Therese Melin

Hur går man till väga för att lägga ett stråtak av vass eller halm? Vad kostar det och hur ser traditionen ut? Här reder byggnadsvårdaren och stråtakexperten Therese Melin ut våra frågor om stråtak.

Stråtaket har långa anor i Sverige, men idag finns det inte många byggnader med stråtak kvar. Bland de som står kvar har Therese Melin besökt många, både för att renovera tak som hon gör i familjeföretaget och för sin C-uppsats om stråtäckt homeja som hon skrev när hon studerade kulturvård vid Göteborgs universitet.

Stråtak har funnits väldigt länge. Det äldsta skriftliga belägget för halmtak i Sverige har påträffats i litteratur från 1400-talet. Men stråtak har funnits mycket längre tillbaka än så. Man odlade råg, malde den och halmen blev en restprodukt som man sedan täckte taken med, berättar Therese Melin.

Stråtakets svenska traditioner
Idag ökar intresset för stråtak, dvs vasstak och halmtak. Det vanligaste materialet förr var halm, idag är det vass.

- Man kan lägga med vete, ag, halm eller vass. Men de flesta husen med bevarade stråtak ligger i södra Sverige och där är vasstak vanligast, säger Therese Melin.

Stråtak

Ett renoverat stråtak. Foto: Therese Melin

Hon exemplifierar med ryggåsstugor och skånelängor - byggnadsminnen där det är krav på att materialet är det rätta ur historisk synpunkt. Ligger inte huset vid en sjö med tydlig koppling till vass, är halm det val som faller mest naturligt.

Men det är inte bara byggnadsminnen som rustas med stråtak. En del moderna, privata bostäder får också denna taktäckning, men då faller valet oftast på vasstak.

Vasstak var också vanligare förr om man reser en bit uppåt i landet.

- De hade mer vasstak norrut men de hade lägre takvinkel och man band dem annorlunda. Men de flesta hus med stråtak som finns bevarade än idag finns i just södra Sverige, så som Skåne Småland, Halland och Blekinge. Det finns också en del runt bland annat Västra götaland, säger Therese Melin.

Gård med stråtak

En hel gård med stråtak. Foto: Therese Melin

Det finns även stråtak på Öland och Gotland med fina traditioner. På Gotland använder man traditionellt sett ag istället för halm.

– Det är viktigt att man inte blandar ihop materialen och sätten de binds på, speciellt när det gäller byggnadsminnen. Vi förespråkar till privatpersoner att man väljer en entreprenör som har koll på traditionen i länet man bor i. I Skåne ryggar man till exempel vanligtvis med råghalm och slår in skägget på skånskt vis, säger Therese Melin.

Stråtakets konstruktion
Ett stråtak i södra Sverige placeras direkt på läkten, antingen med ett undertak under vilket ofta är fallet om huset har inredd vind, eller utan undertak.

– Läkten består vanligen av huggna slanor av gran eller fur. På nyare byggnader är det ofta sågad läkt. Det brukar vara 25 cm cc mellan läkt vid halm och 30-40 cm cc mellan läkt vid vass, säger Therese Melin. 

stråtak

Skägget. Foto: Therese Melin.

Halmen/vassen väljs ut och sorteras sedan utifrån längd och tjocklek på stråna. Kärvarna placeras en efter en på taket. Arbetet påbörjas vid takfoten och fortsätter sedan uppåt.

– Kärvarna hålls på plats av rafter och vidjor. Rafter är långa käppar av hassel eller järn som placeras över kärvarna och dessa spänns fast av vidjor av björk eller ståltråd som tvinnas runt dem, förklarar Therese Melin.

Varje rad med kärvar kallas för ett skift och det nedersta skiftet kallas för skägget - det bildar också takutsprånget som hjälper till att skydda fasaden från vädrets makter.

Arbetet fortsätter skift efter skift tills man når nocken. Där böjs kärvarna över till andra sidan så att nocken blir tät.

Ovanpå nocken läggs sedan en så kallad ryggning. I södra Sverige består den traditionellt av löspressad råghalm. Ryggningen hålls slutligen på plats av ryggträn av ek.

Ryggning på stråtaket

Ryggning på stråtaket. Foto: Therese Melin

Traditionellt sett kan det också finnas en homeja på taket, till exempel ovanför ytterdörren. Den kan enklast beskrivas som ett slags takkupa, med funktionen att släppa in ljus. Även denna täcks med strån.

Stråtakets pris och livslängd
När Therese Melin lägger stråtak brukar hon räkna med ungefär 1 000 kronor inklusive moms per kvadratmeter för ett vasstak. Halmen är lite dyrare.

Priset varierar dock med takets konstruktion. Hus med stråtak rekommenderas ha en taklutning på cirka 45 grader, detta för att du ska få en bra avrinning. Understiger du 45 grader riskerar du att få problem med bakfall på stråna. Överstiger du 45 grader får du inga problem med taket, däremot tar det längre tid att lägga det eftersom arbetsförhållandena blir sämre och det blir därmed en lite dyrare arbetskostnad.

Ett vasstak håller ungefär 50 år och ett halmtak ungefär 25 år, men livslängden beror på en rad faktorer.

– Vi har bytt tak som är mycket äldre än så, men även yngre, det beror lite på vilket väderstreck takfallet vetter mot, typen av halm eller vass som används, hur den såg ut när man skördade den och vem som lagt taket, säger Therese Melin.

Vass hålls på plats

Ryggningen på nocken måste dock underhållas oftare, cirka var sjunde år. Detta eftersom den ligger relativt lös ovanpå nocken.

– Ryggningen är inte alls som taket, den är hårt packad men det handlar ändå om lösa ihopknycklade halmstrån som hålls på plats av ryggaträn. Man binder inte fast det så som man gör med resten av taket. Det slits hårdare eftersom det inte har en slityta. Om det är väldigt utsatta gavlar kan man dock lägga ett nät ovanpå, säger Therese Melin.

Dessutom kan det uppstå lokala skador på taket grund av stormar eller angrepp från djur - även om det är sällsynt. Därför är det viktigt att se över taket med jämna mellanrum, precis som du gör med alla andra typer av tak. 

– Om det har uppstått en stormskada på ett ställe så kan du laga det punktvis. Du behöver inte göra om hela taket, säger Therese Melin.

Kan vem som helst lägga ett stråtak?
Svaret på den frågan är bestämt nej enligt Therese Melin. Personer som arbetar med stråtak har fått gå som lärjungar i många år innan de är kunniga nog för att klara av att få taket tätt och ge det den livslängd som den här typen av tak i genomsnitt har.

– Jag rekommenderar inte att du som amatör lägger om ditt stråtak själv. Det finns för många risker med det och taket ska ju skydda ditt hus i väldigt många år, säger Therese Melin och fortsätter:

– Om man är händig kan man säkert få upp ett tak, men det kräver mer än så om man ska få ett hållbart tak som ligger den tiden det kan ligga. Du kan ju dock om du vill prova gå någon kurs och sedan lägga ett litet tak, till exempel prova dig fram på en friggebod. Men det är som sagt ett hantverk som kräver att man går vid sidan om i många år innan man klarar av det. 

Läs mer
Kostnad byta tak
Therese Melins examensarbete om traditionell stråtäckt homeja perioden 1700-1900