Tak

Hur lång tid tar det att byta tak?

Vi har undersökt hur lång tid det tar att byta tak för proffset respektive hemmafixaren samt vilka delmoment som ingår i ett takbyte.

Här lägger man om taket på ett 70-talhus.

Här lägger man om taket på ett 70-talhus. Foto: Annelie Hultberg

För att visa på hur lång tid det kan ta att byta tak räknade vi på tiden för att byta taktäckning och underlagstäckning på ett genomsnittligt sadeltak på omkring 100 kvadratmeter, inklusive rivning av det gamla taket. Ett pulpettak är relativt jämförbart tidsmässigt, men större och mer komplicerade tak med kraftig lutning, vinklar och vrår tar förstås längre tid.

Tid byta tak

Rivning plus takbyte, hemmafixare: 7-10 dagar
Rivning plus takbyte, hantverkare: 2-3 dagar

Räkna även in:

  • Planering/projektering: ½-1 dag - inkluderar mätning, val av taksystem, ev kontroll med byggnadsnämnden ifall takbytet kräver bygglov, upprättande av bygglovshandlingar.
  • Ev bygglov: tar i genomsnitt upp till 10 veckor förutsatt att ansökan är komplett.
  • Leveranstid av takmaterial från byggvaruhus: 1-2 veckor beroende på val av leverantör samt huruvida allt du har beställt finns på lager.
Tak med tegelpannor
Ett tak utan takkupor, klätt med tegelpannor. Foto: Marlén Eskilsson

Du kan alltså behöva påbörja planeringen av ditt takbyte hela tre månader innan det är tänkt att ske. Var därför ute i god tid med planeringen så att du är säker på att takbytet kan ske under goda förutsättningar.

– Tänk också på att man i regel alltid byter hängrännor och andra plåtdetaljer samtidigt som man byter taket, så att allt är fräscht. Det kostar några tusenlappar extra, vilket i förhållande till själva taket är en ganska liten summa. Vidare är det mer tidskrävande att byta dessa i efterhand när taket redan är på plats, tipsar Anders Bergstrand, Lindab.

Du kan alltså behöva påbörja planeringen av ditt takbyte hela tre månader innan det är tänkt att ske.

– Har du baskunskaper som hemmafixare är detta ett jobb du klarar av att göra själv, men det är bra om man är minst två personer som hjälps åt eftersom du ska lyfta, hålla, anpassa och samtidigt ta dig upp och ner för byggställningen. Fördelen med detta är att du sparar pengar och lär dig mer om ditt tak, nackdelen är att det är lite tidskrävande, säger Anders Bergstrand.

I genomsnitt behöver man byta tak var 30:e år, men det beror på vilken typ av tak du har, hur lång teknisk livslängd det taket har, var i Sverige huset ligger samt hur välskött det är.

Plåttak
Ett plåttak brukar inte ta så lång tid att byta. Foto: Marlén Eskilsson

Detta påverkar hur lång tid det tar att byta taket

Ett vanligt sadeltak eller pulpettak går snabbt att riva och byta, eftersom det i regel är ett väldigt okomplicerat arbete då taket bara består av 1-2 raka ytor.

– Ett sådant här tak kan väldigt många byta, säger Anders. Men har taket vinklar, kupor, skorsten och andra plåtdetaljer där du måste tänka ett par steg framåt hela tiden blir arbetet genast lite mer tidskrävande. Då kan det vara bra att ta hjälp om man känner sig osäker, antingen av en mer kunnig god vän eller av en hantverkare. Det kan även vara nödvändigt att ta hjälp om man känner att man inte har tid eller fysik för att byta taket själv.

Tiden det tar att byta taket beror också på det system du väljer. Att byta ett plåttak brukar i regel gå ganska snabbt. Plåtarna är stora och ofta i fullängd vilket innebär att du lyfter upp och ner väldigt stora skivor i ett svep. Är det ett tio meter långt pulpettak är det då bara tio plåtar som ska upp. 

Har du pannor tar det lite längre tid, men inte mer än någon dag extra. Fördelen som pannor har är att de inte påverkas lika mycket om det blåser utomhus när du ska byta, du kan i princip lägga på det oavsett väderlek. Plåtarna blir svåra och farliga att hantera när det blåser mycket.

Papptak
Taktäckningen på det här huset består av papp. Foto: Marlén Eskilsson

Takets uppbyggnad

Ett tak består av ett undertak, ofta av råspont med papp på, eller bara duk. Ovanpå detta har man vanligen bärläkt och ströläkt och slutligen taktäckningen på denna. Taktäckningen kan bestå av papp, shingel, plåt, tegelpannor eller betongpannor.

Om du tänkt frångå den tidigare konstruktionen och exempelvis byta taktäckning till en tyngre sådan, eller göra andra ändringar såsom exempelvis ändring av lutning, är det viktigt att du först kontrollerar att konstruktionen är dimensionerad för de nya lasterna som blir.

Du bör även kontrollera om du behöver bygglov. Att byta kulör eller material kan vara bygglovspliktigt, speciellt om du bor i ett detaljplanerat område. Då måste du även räkna in den tid det tar att söka och få bygglov. Kommunen har lagstadgat tio veckor på sig att behandla din ansökan från det att den är komplett.

Utanför detaljplanerat område brukar det inte behövas bygglov, men du bör ändå kontakta byggnadsnämnden och kontrollera vad som gäller i just ditt fall.

Stråtak
Ett klassiskt stråtak med brant lutning. Foto: Marlén Eskilsson

Förberedelser

Det är viktigt att vara tidseffektiv när du byter tak på huset eftersom oväder annars kan orsaka skada eller förlänga processen. Att planera sitt takbyte och göra en ordentlig analys före arbetets början är därför viktigt. Likaså att ha materialet på plats när det beger sig.

Se även över så att du har tillgång till byggställning. Det förenklar arbetet och höjer säkerheten. 

Planera arbetet: 

  • Kolla med kommunen ifall ditt takbyte kräver bygglov.
  • Mät upp taket ordentligt i lugn och ro, dubbelkolla gärna alla siffror så att inget har blivit fel.
  • Kontrollera leveranstiden (om du beställer hem material).
  • Fundera igenom hur du ska göra med materialet som du river bort. Krävs container? Har du möjlighet att köra materialet med släp till återvinningsstationen? 

Byta tak, moment 1: Rivning

När du har materialet och byggställningen på plats är det dags att riva bort det gamla taket. Den här processen brukar gå relativt fort, max någon dag på ett genomsnittligt sadel- eller pulpettak, ofta fortare. Det som kan vara tidskrävande är att riva bort den gamla läkten. Det tar även mer tid om du har kraftig lutning alternativt mycket vinklar och vrår på taket som gör det hela lite mer komplicerat.

När du har rivit bort gammal yttäckning, läkt, papp och plåtarbeten inklusive  gamla hängrännor, stuprör, rännkrokar och annat som du kanske vill byta samtidigt, är det dags att städa. Sopa av taket ordentligt så att det är förberett inför nästa steg. Se även över råsponten, trekantslist och andra delar som ska bevaras så att dessa är i gott skick överallt.

Betongpannor
Tegelpannor av betong. Foto: Marlén Eskilsson

Byta tak, moment 2: Underlagstäckning

Det finns lite olika typer av underlagstäckning, till exempel duk, papp eller masonit, men det absolut vanligaste är råspont med papp på. 

– I de flesta fall ser råsponten bra ut och då kan du i det här skedet montera pappen, säger Anders Bergstrand.

Kontrollera tillverkarens monteringsanvisningar för pappen, om den ska spikas, häftas eller limmas. I samband med arbetet med underlagstäckning ska man även tänka på sådant som fotplåtar, krokar för hängrännor med mera. I det här skedet är det viktigt att se över vad tillverkaren av plåtdetaljerna förordar, alltså när i ordningen dessa ska monteras.  

Att få på papp, krokar, hängrännor mm på taket brukar för en genomsnittlig hemmafixare ta ungefär 2-3 dagar beroende på hur stort och komplicerat taket är. För ett lag av hantverkare tar det i regel 1 dag.

Papptak
Takbeklädnad av papp. Foto: Marlén Eskilsson

Byta tak, moment 3: Läkt

Med pappen på plats är det dags att spika upp läkt. Du har normalt sett först ströläkt och därefter bärläkt ovanpå denna. Kontrollera vilket avstånd det ska vara mellan varje läkt i monteringsanvisningarna för den yttäckning du har valt. 

– Ströläkten sitter från hängrännan upp till nock, och bärläkten tvärs över. Ströläkten är till för att eventuellt kondensvatten eller läckage ska rinna vidare neråt och inte bli ståendes mot läkten. Det finns även system där man har bägge funktionerna i samma läkt och därmed bara behöver lägga allt i ett moment, system där den horisontella läkten är av stål och har hål i sig, säger Anders.

Det finns även plåtprofiler som inte kräver läkt alls, men det vet du sannolikt om ifall du har valt en sådan typ av plåt. Det allra vanligaste är att man spikar upp läkt.

Det här arbetet tar cirka 2 dagar för hemmafixaren och runt 1 dag för ett erfaret team.

Plåttak
Plåttak med takkupa. Foto: Marlén Eskilsson

Byta tak, moment 4: Taktäckning

Slutligen är det dags för yttäckning. Det finns en lång rad olika takmaterial, men de vanligaste på permanentbostadshus är betongpannor, tegelpannor eller plåt.

På huset i vårt exempel tar det 1-3 dagar för hemmafixaren att få detta på plats ihop med vindskivebeslag samt nockplåt på plåttak alternativt betong- eller tegelnock om du har pannor. För hantverkaren hamnar arbetet vanligen på 1 dag.

När allt är klart gör du en okulärbesiktning. Titta en bit ifrån så att du har fått bort allt skräp, borrspån och allt sådant. 

– Det är till exempel lätt hänt att det ligger skruvar och annat kvar i hängrännorna, säger Anders.

Tag bort allt sådant och montera ned ställningen. Nu är du klar.

Läs mer

Byta tak steg för steg
Vad kostar det att byta tak?