Trekammarbrunn och markinfiltration
Hej!
Vi behöver anlägga ett nytt avlopp och tänker satsa på en trekammarbrunn men vilken typ av rening ska man välja? Är markinfiltration det bästa? Vi vill ha en anläggning som kräver så lite fix och underhåll som möjligt eftersom ingen av oss har någon kunskap i området.
Det finns ingen särskild skyddsklassning där vi bor.
Skulle bli väldigt tacksam för Era goda råd!
Sara
Vi behöver anlägga ett nytt avlopp och tänker satsa på en trekammarbrunn men vilken typ av rening ska man välja? Är markinfiltration det bästa? Vi vill ha en anläggning som kräver så lite fix och underhåll som möjligt eftersom ingen av oss har någon kunskap i området.
Det finns ingen särskild skyddsklassning där vi bor.
Skulle bli väldigt tacksam för Era goda råd!
Sara
Hur menar du? Vilken livslängd räkna du med, eller kommer kommunen med nya krav?MTech skrev:
Markinfiltration är ett billigt alternativ och kräver nästan inga drift och underhållsinsatser förutom slamtömning en gång per år. Se till att trekammarbrunnen är tillgängligt för slambilen (max 10 m slang) + bra vändmöjligheter för bilen
Vilka krav ställer kommunen? Om WC ska anslutas till systemet så kommer krav på fosforrening. För detta finns det vad jag vet två dominerande lösningar. Flockningsmedel som binder fosforn i trekammarbrunnen eller en brunn efter infiltrationen med polonite som binder fosfor. Bägge dessa system kräver underhåll i form av påfyllning av flockningsmedel eller byte av polonite.
Vissa kommuner har kostnadsfri rådgivning dit man kan vända sig för att får råd och hjälp med val av system, men mitt tips är att börja med att kolla med miljö och hälsa i din kommun vilka krav som de ställer.
Vissa kommuner har kostnadsfri rådgivning dit man kan vända sig för att får råd och hjälp med val av system, men mitt tips är att börja med att kolla med miljö och hälsa i din kommun vilka krav som de ställer.
Det är inga generella krav, och om TS behöver fosforrening, då lär kommunen berätta det för henne när hon kommer med sin ansökan. Godkänner kommunen avloppsanläggningen utan fosforrening, då finns det ingen bra anledning att installera en.Patrick E skrev:
http://husagare.avloppsguiden.se/svea/avloppsguiden_checklista_avlopp_v2.pdf
10-15 år räknade jag med att bädden skulle hålla men jag tycker mig redan efter 4år se tendenser till att det rinner dåligt genom bädden!
Jag pratade med grannen om detta och deras hade tätnat efter 6år! Så fort ska det inte gå i teorin men hos mig verkar det tyvärr bli så😕
Jag pratade med grannen om detta och deras hade tätnat efter 6år! Så fort ska det inte gå i teorin men hos mig verkar det tyvärr bli så😕
Hos oss har slamsugarna slutat att tillsätta flockningsmedel i brunnsvattnet som de spolar tillbaka ner i brunnen. Med påföljd att vårt extra slamfångarsteg efter 3-kammarbrunnen slammade igen och var tvunget att spolas rent. Nu gick det eftersom det är en extra brunn fylld med makadam/singel. Markbädd hade varit en annan sak.
Tidigare sög slambilen upp allt och tog det med sig. Dvs inget spolades tillbaka ner i brunnen. Sedan av kostnadsskäl började de spola tillbaka vattnet (utan grövre slam), och då tillsattes flockningsmedel för att de fina slampartiklarna som följde med tillbaka skulle stanna i 3-kammarbrunnen. Sedan, av kostnads- eller miljöskäl slutade de med flockningsmedlet => igenslammade filter på några år.
Tidigare sög slambilen upp allt och tog det med sig. Dvs inget spolades tillbaka ner i brunnen. Sedan av kostnadsskäl började de spola tillbaka vattnet (utan grövre slam), och då tillsattes flockningsmedel för att de fina slampartiklarna som följde med tillbaka skulle stanna i 3-kammarbrunnen. Sedan, av kostnads- eller miljöskäl slutade de med flockningsmedlet => igenslammade filter på några år.
Infiltration/markbädd är en bra och robust anläggning vill jag hävda. Viktigt att anläggningarna byggs på bästa möjliga vis. Jag vill även påstå att man inte bygger anläggningarna helt optimalt i Sverige jämfört med t.ex. Norge. En viktigt komponent är slamavskiljaren (3-kammaren). I Sverige ställs det krav på 2 kbm - i Norge krävs det 4 kbm. En större slamavskiljare ger vattnet en längre uppehållstid vilket gör att partiklar hinner sedimentera bättre annars åks det ut i bädden. Har man badkar bör man nog ha 4 kbm. När man släpper 200 liter på en minut riskerar det att skölja ut en del slam till bädden.
Hur man bygger är viktigt. Bädden ska gärna läggas ytligt eller lite ovan mark och den får inte påverkas av grundvatten eller markvatten. Ibland behöver man gräva en dränering uppströms för att "skära" av markvattnet annars kan detta rinna in i bädden vilket leder till syrefattiga förhållanden och då riskeras igensättning. Luft är också viktigt då detta gynnar den biologiska processen.
Pump efter slamavskiljare är bra även om man har tillräckligt med fall. I Norge krävs ofta att bädden "stötbelastas" med pump - då trycks och sprids avloppet ut i merparten av bäddens yta. När avloppet ska spridas ut i bädden med självfall riskerar endast en del av bädden att utnyttjas. Dessutom är fördelningsbrunnar helt värdelösa - så fort det blir en sättning eller så leds avloppet bara ut i en ledning dvs halva bädden - detta är mkt sårbart. Med stötbelastning slipper man denna problematik.
En annan orsak till igensättning av infiltrationer kan vara att man inte gjort en riktig markundersökning och har inte räknat ut markens infiltrationsförmåga - här krävs ofta en sakkunnig. Har man gjort ytan för liten.... ja då ökar ju risken för igensättning då marken inte kan svälja ordentligt. Jag skulle kunna fortsätta tjata... men min poäng är att infiltration och markbädd kan hålla länge, minst 20-30 år om projekteringen är genomtänkt och utförandet är fackmannamässig. Kolla in Baga eller Uponor - de har bra slamavskiljare, pumpbrunnar och utrustning.
Om du nu har en äldre betong 3-kammare så bör du fundera på att byta ut till en modernare plast variant då dessa är i regel effektivare.
Minireningsverk kan väl vara ok på rätt plats, men de kostar mer att drifta med service och kemikalier.
Jag hade varit oroligare för krångel och haveri med ett minireningsverk i trädgården jämfört med en infiltration/markbädd om jag visste att den var riktigt byggd. Tyvärr slarvas det mycket med dem och därför sätts de igen allt för tidigt ibland.
Hur man bygger är viktigt. Bädden ska gärna läggas ytligt eller lite ovan mark och den får inte påverkas av grundvatten eller markvatten. Ibland behöver man gräva en dränering uppströms för att "skära" av markvattnet annars kan detta rinna in i bädden vilket leder till syrefattiga förhållanden och då riskeras igensättning. Luft är också viktigt då detta gynnar den biologiska processen.
Pump efter slamavskiljare är bra även om man har tillräckligt med fall. I Norge krävs ofta att bädden "stötbelastas" med pump - då trycks och sprids avloppet ut i merparten av bäddens yta. När avloppet ska spridas ut i bädden med självfall riskerar endast en del av bädden att utnyttjas. Dessutom är fördelningsbrunnar helt värdelösa - så fort det blir en sättning eller så leds avloppet bara ut i en ledning dvs halva bädden - detta är mkt sårbart. Med stötbelastning slipper man denna problematik.
En annan orsak till igensättning av infiltrationer kan vara att man inte gjort en riktig markundersökning och har inte räknat ut markens infiltrationsförmåga - här krävs ofta en sakkunnig. Har man gjort ytan för liten.... ja då ökar ju risken för igensättning då marken inte kan svälja ordentligt. Jag skulle kunna fortsätta tjata... men min poäng är att infiltration och markbädd kan hålla länge, minst 20-30 år om projekteringen är genomtänkt och utförandet är fackmannamässig. Kolla in Baga eller Uponor - de har bra slamavskiljare, pumpbrunnar och utrustning.
Om du nu har en äldre betong 3-kammare så bör du fundera på att byta ut till en modernare plast variant då dessa är i regel effektivare.
Minireningsverk kan väl vara ok på rätt plats, men de kostar mer att drifta med service och kemikalier.
Jag hade varit oroligare för krångel och haveri med ett minireningsverk i trädgården jämfört med en infiltration/markbädd om jag visste att den var riktigt byggd. Tyvärr slarvas det mycket med dem och därför sätts de igen allt för tidigt ibland.
Oldboy - angående slamtömning. Det kanske låter omständligt, men du bör återfylla din 3-kammare med vatten efter slamtömning i ordningen 3:e, 2:a, 1:a kammare - om du vill minimera risken för slamflykt tills dess att slamavskiljaren är återfylld.
det är väldigt viktigt att fylla brunnen efter tömning. jag jobbar på en firma som gräver brunnar och bäddar och vi berättar alltid för kunden hur viktigt det är att fylla brunnen efter tömning annars slammar bädden igen
Min markbädd ligger ovan mark pga väldigt tät mark och problem med fall till diket. Jag har en teori om att luftdraget genom bädden blir för dålig iom att det enbart är en pem slang mellan fördelningsbrunn och pumpbrunnen. Sen ska ju luften igenom pumpen med som många ggr är under vatten dvs inget drag alls!
Ni som jobbar med detta och sett flera anläggningar, hur brukar det vara löst med luften till bäddarna när man använder pumpbrunn?
Ni som jobbar med detta och sett flera anläggningar, hur brukar det vara löst med luften till bäddarna när man använder pumpbrunn?
MTech skrev:
Den anläggningen som vi sätter följer det med avluftningsrör som man sätter i ändarna på bädden
Där jag anlade avlopp var det krav på avrinning och fosforfälla till markbädd medan infiltration varken kräver avrinning till dike eller fosforfälla.
Kan du anlägga en infiltration så är det den variant som kräver minst underhåll och är billigast att bygga då den inte lräver fosforfälla och kräver mindre material vid byggnationen
Kan du anlägga en infiltration så är det den variant som kräver minst underhåll och är billigast att bygga då den inte lräver fosforfälla och kräver mindre material vid byggnationen