Snyggt formjobb med trappan, det är en komplex geometri i undersidan på en svängd trappa. Har sett att man sprutat formar i glasfiber för detta, med ett sträckt underlag av någon sorts skumplast för att få kurvaturen att bli jämn. Sedan stagar man under glasfibern med reglar och gjuter direkt mot glasfibern. I praktiken kanske inget alternativ för GDS-are...
Mkt smart att gjuta trappan med så styv betong. Men måste varit rejält tungjobbat! Ändå förundrad att du kunde gjuta hela trappan i ett svep och vibrera betongen hårt utan att den började flyta ut över kanten i stegena nedåt. För du hade ju ovansidan öppen på stegena vad jag kan se av fotona?
Mkt smart att gjuta trappan med så styv betong. Men måste varit rejält tungjobbat! Ändå förundrad att du kunde gjuta hela trappan i ett svep och vibrera betongen hårt utan att den började flyta ut över kanten i stegena nedåt. För du hade ju ovansidan öppen på stegena vad jag kan se av fotona?
Jag tror att detta dessutom blir mycket billigare. Kostnaden var bara den för betongen. Brädorna är från källarväggsgjutningen och skivorna är använda spillskivor som jag fått från ett bygge. Återstår ett par säckar gipsputs bara.Bygger i betong skrev:
Angående betongen så är det ju ingen flyttillsats i säckarna med vanlig betong (till skillnad från många, kanske alla, typer av expanderbetong) vilket innebär att när betongen väl satt sig så händer inte så mycket mer. Fabriksbetong med flyttillsats (speciellt SKB) har ju tendensen att vilja börja flyta igen när man kör ner staven i den även om den satt sig och vilat ganska lång tid. Jag blev själv förvånad över hur bra det fungerade att gjuta med säck. Jag gjöt nog ett trappsteg på ungefär 30min (tiden 10 timmar innefattade att jag fick åka och köpa mer betong vid ett tillfälle). Jag fyllde ett steg och drog till ytan, gjöt nästa steg och i samband med det drog jag bort överflödet som pöste ut under vilket dock inte var många liter. Det pöste aldrig ut betong två steg ner.
Ser väldigt roligt ut att jobba med betong 
( när man vet hur man ska göra villsäga )
( när man vet hur man ska göra villsäga )I nästan 1,5 månad har jag arbetat med bjälklaget och trappan. Obegripligt lång tid kan man tycka men det är ganska omfattande. Valvform, kantform, armering, balkong, cirka 1km flexslang för el, data, högtalare mm. är dragen i valvet, inklusive urtagningar och dragning ner och ut ur doshål i väggarna på plan 1.
För att avlasta prefab-balken från Finja som ligger över det stora fönsterpartiet i vardagsrummet bockade jag N-byglar (rektanglar) som går ner i u-blocken över fönsterbalken och lade 2st 16mm-stänger som fördelningsarmering i botten.
Bild på balkongen. Infästning sker genom färdiga balkongmoduler, isolerade med 120mm graphite-cellplast och med genomgående rostfri armering från Schöck. Modulerna kallas för Isokorb XT och är synnerligen enkla att arbeta med. De finns i en uppsjö modeller utifrån förutsättningar, laster, upplagsalternativ osv. Haucon, generalagent i Sverige, hjälpte mig med dimensionering. Armeringsnätet är #9100 och är så klart monterat i ovankant. Som distanser använde jag betongkloss och ett bockat järn (typ en kantfot upp och ned, för alla betongare).
Mediaskåpet kommer stå här
Ytterväggarna på plan 1 avslutades med ett skift med U-block. Normalt lägger man i cellplastbitar som är 120x120x1200mm i ytterkant på u-blocket och gjuter innanför (figur 1). Då bildas en betongbalk som är 100x120mm. Problemet är då att man sedan måste lösa en avstängare för valvet som givetvis skall vara isolerad. Denna görs ofta med cellplast eller stenullsisolering 100 eller 120mm och ett 9cm lättklinkerskift på utsidan. Nackdelen är att det blir lite sämre isolering vid valvkant och att blir lite extramoment med limning.
För att få bättre komfort i golvet längs väggarna köpte jag PIR-isolering 120mm och monterade enligt figur 2. PIR är dyrare än cellplast men isolerar betydligt bättre (λD 0,023 W/mK mot 0,031) och den ökade komforten tror jag gör det värt skillnaden även om det dröjer ganska många år innan man sparat ihop pengarna i minskad energiförbrukning. Graphite-cellplast är dessutom väldigt skör och därför olämplig som gjutkant eftersom den kommer vika sig eller i värsta fall gå sönder.
PIR-isoleringen är klädd med ett laminat som, visade det sig, gör den väldigt stabil och till en bra gjutavstängare. På utsidan murade jag en halv 9cm lättklinkersten (alltså klyvda block till en höjd av 95mm). Detta gör att den yttre muren är cirka 11cm lägre en det fördiggjutna bjälklaget. Anledningen till detta är en riktig rolig sak som jag tänkte visa i nästa inlägg.
Gjutning påbörjad. Svantes pumpade som vanligt. (För intresseklubben: skruvdragaren i framkant på bilden blev inte ingjuten. Gjutningen blev tillräckligt bra. Försvårande omständighet var mycket stark blåst, stark sol och betong med låg vct. Det är svårt att få ett perfekt resultat under de förutsättningarna och jag torrslipade några ställen lite grann dagen efter. Efter detta kommer det vara lugnt att lägga parkett på. Höjdskillnader på plattan cirka 4mm mellan högsta och lägsta punkten, skönt!
Väggar utsatta och klarlackade.
För att avlasta prefab-balken från Finja som ligger över det stora fönsterpartiet i vardagsrummet bockade jag N-byglar (rektanglar) som går ner i u-blocken över fönsterbalken och lade 2st 16mm-stänger som fördelningsarmering i botten.
Bild på balkongen. Infästning sker genom färdiga balkongmoduler, isolerade med 120mm graphite-cellplast och med genomgående rostfri armering från Schöck. Modulerna kallas för Isokorb XT och är synnerligen enkla att arbeta med. De finns i en uppsjö modeller utifrån förutsättningar, laster, upplagsalternativ osv. Haucon, generalagent i Sverige, hjälpte mig med dimensionering. Armeringsnätet är #9100 och är så klart monterat i ovankant. Som distanser använde jag betongkloss och ett bockat järn (typ en kantfot upp och ned, för alla betongare).
Mediaskåpet kommer stå här
Ytterväggarna på plan 1 avslutades med ett skift med U-block. Normalt lägger man i cellplastbitar som är 120x120x1200mm i ytterkant på u-blocket och gjuter innanför (figur 1). Då bildas en betongbalk som är 100x120mm. Problemet är då att man sedan måste lösa en avstängare för valvet som givetvis skall vara isolerad. Denna görs ofta med cellplast eller stenullsisolering 100 eller 120mm och ett 9cm lättklinkerskift på utsidan. Nackdelen är att det blir lite sämre isolering vid valvkant och att blir lite extramoment med limning.
För att få bättre komfort i golvet längs väggarna köpte jag PIR-isolering 120mm och monterade enligt figur 2. PIR är dyrare än cellplast men isolerar betydligt bättre (λD 0,023 W/mK mot 0,031) och den ökade komforten tror jag gör det värt skillnaden även om det dröjer ganska många år innan man sparat ihop pengarna i minskad energiförbrukning. Graphite-cellplast är dessutom väldigt skör och därför olämplig som gjutkant eftersom den kommer vika sig eller i värsta fall gå sönder.
PIR-isoleringen är klädd med ett laminat som, visade det sig, gör den väldigt stabil och till en bra gjutavstängare. På utsidan murade jag en halv 9cm lättklinkersten (alltså klyvda block till en höjd av 95mm). Detta gör att den yttre muren är cirka 11cm lägre en det fördiggjutna bjälklaget. Anledningen till detta är en riktig rolig sak som jag tänkte visa i nästa inlägg.
Gjutning påbörjad. Svantes pumpade som vanligt. (För intresseklubben: skruvdragaren i framkant på bilden blev inte ingjuten. Gjutningen blev tillräckligt bra. Försvårande omständighet var mycket stark blåst, stark sol och betong med låg vct. Det är svårt att få ett perfekt resultat under de förutsättningarna och jag torrslipade några ställen lite grann dagen efter. Efter detta kommer det vara lugnt att lägga parkett på. Höjdskillnader på plattan cirka 4mm mellan högsta och lägsta punkten, skönt!
Väggar utsatta och klarlackade.
Gött att du delar med dig så detaljerat! Kul att följa bygget av ett stenhus på så nära håll.
Nu ett par frågor från en novis. Kanske har jag missat det helt, men. När man gjuter bjälklag, armerar man inte ihop det med ytterväggen? Om inte, isf varför inte...?
När man reser ett trähus kan man ju resa hela väggsektioner för 2-plan, utan mellanbjälklag, funkar inte det med murade väggar? Blir det för klent?
Nu ett par frågor från en novis. Kanske har jag missat det helt, men. När man gjuter bjälklag, armerar man inte ihop det med ytterväggen? Om inte, isf varför inte...?
När man reser ett trähus kan man ju resa hela väggsektioner för 2-plan, utan mellanbjälklag, funkar inte det med murade väggar? Blir det för klent?
Ja, jag gjorde en mall innan med förteckning på rören. Mallen satt i och för sig 1dm över betongen så ett par rör kanske kommit upp lite snett så att de är lätta att blanda ihop, men i stort sett har jag koll. Annars får jag väl som du säger dra och se var dragsnöret dyker upp. 😀sy97jgu skrev:
Självklart finns undantag men generellt sett behöver man inte armera ihop vägg med bjälklag. Väggarna är av konstruktör dimensionerade för att ta vindlaster utan problem. Tyngden av bjälklaget och möjligtvis friktionen mellan det och väggen gör att det ligger kvar. Egentligen är det inte så konstigt. Trähus fästs oftast vid betongplattan men det är mer för att fixera väggarna under montage än för att det skulle behövas när huset är klart. Hus på torpargrund brukar väl bara ligga på grundmuren, (gäller åtminstone mina föräldrars Hjältevadshus).tullemannen skrev:
Så var det dags att mura en dekorrand runt bjälklaget. Det blir ett rullskift runt med samma tegel som i källaren (Royal Dawn). Rullskift är alltså ett skift som bara består av stående gaveländar (koppytor) utåt.
skiftet är murat 22mm ut från lättklinkerväggen och kommer alltså hamna helt i liv med putsen över och under. Förutom att vi tror att det blir snyggt så tillkommer fördelen med att man kanske minskar risken för att bomlagsskarven blir synlig i putsen då det blir en naturlig skarv.
Ytterhörn:
Så här ser huset ut när man precis kommit in på tomten, berget till vänster ligger på vår tomt.
Huset från syd-sydöst ungefär. Även detta berg ligger på tomten.
skiftet är murat 22mm ut från lättklinkerväggen och kommer alltså hamna helt i liv med putsen över och under. Förutom att vi tror att det blir snyggt så tillkommer fördelen med att man kanske minskar risken för att bomlagsskarven blir synlig i putsen då det blir en naturlig skarv.
Ytterhörn:
Så här ser huset ut när man precis kommit in på tomten, berget till vänster ligger på vår tomt.
Huset från syd-sydöst ungefär. Även detta berg ligger på tomten.
Har sett en liknande lösning på flerbostadshus med färdigputsad betongprefabväggar.Dock var det bara ett enkelt löpskift men det var ett smart sätt att dölja fula elementskarvar.Husen ligger i Nyköping.
Kul tråd att följa, blev orolig att TS tröttnade när det blev en lucka i uppdateringen.
Kul tråd att följa, blev orolig att TS tröttnade när det blev en lucka i uppdateringen.
Tack! Faktiskt en ren slump att vi använder det eftersom vi fick tag på lite överblivet tegel från Tegelmäster. Eftersom det var så snyggt så börjar tankarna fara iväg och man kommer på mer saker som man använda det till så det räckte inte riktigt, utan vi har redan köpt mer än gång och det blir säkert aktuellt med mer. Tiden får utvisa.MB77 skrev:Det där teglet är ju riktigt snyggt
Nu sänder vi live! Tråden är ikapp verkligheten och bilderna är gårdagens jobb. Jag har funderat mycket på hur jag ska fästa in verandataket på framsidan av huset. Vi vill såklart inte ha pelare vid väggen men samtidigt är inte ett vanligt isolerblock så mycket att fästa i så det var inte helt lätt. Till slut bestämde jag mig för att mura skiftet där taket skall fästas in med U-block, och fästa in dem med galvade gängstänger. Här syns u-blocket med isolering, infästningar och armering innan gjutning. Gängstängerna är M16 eftersom jag ville ha lite bättre upplagsyta i genomföringen av lättklinkerdelen.
Jag gjöt balken igår förmiddag och sedan vi murade totalt drygt 2 skift (ett skift är 49 meter långt, 9,8m2).
Jag gjöt balken igår förmiddag och sedan vi murade totalt drygt 2 skift (ett skift är 49 meter långt, 9,8m2).
JÖSSES! Jag är så sjukt imponerad! Vilket HÄSTJOBB att bygga ett stenhus själv.
Detta blir spännande att följa!!
Detta blir spännande att följa!!
Förlåt, jag missade din sista fråga. Nej, det blir inte för klent, men problemet är infästningen av bjälklaget. Finja rekommenderar att man lägger bjälklagsreglarna uppe på u-blocket. Då är det ju lättare att mura en våning åt gången. Men för ett antal år sedan murade jag kompletta 2-plansytterväggar i ett svep på en kåk som skulle ha träbjälklag. Jag tror att vi la u-blocksskiftet i nivå med bjälklaget (inte under som normalt) och att snickarfirman fäste in bjälklaget med expander genom lättklinkern in i den gjutna balken i u-blocket (vi var bara underentreprenör och jag var inte alls inblandad i några konstruktionsfrågor så jag är osäker på hur bra lösningen egentligen var, jag lydde bara order, men huset står i alla fall kvartullemannen skrev:
)Ritning finns här: http://www.finja.se/block-p.15.1001.PGID=82 Klicka på Exakt - ritningsdetaljer.
