Infiltration på åker
Idag har alla skisser och ritningar ventilation av bl.a kväve men jag har ett servitut på min infiltration med kravet plogfritt djup, kan man på något sätt tillgodoräkna kvävemängden som släpps ut i avloppet mot kvävemängden bonden lägger ut på åkern?
Är det lämpligt att ha infiltrationen i en åker som man kör med tunga maskiner hela tiden ?
Det fungerar inte att köra över en infiltration - den ligger för ytligt (max 80 cm djup eller ytligare) och packas eller så kan spridarrören förloras. Så lägger man den på en åker så bör man märka ut den så att maskiner inte kör över den.
Man kan tycka att ens lilla avlopp är en piss i Nilen jämfört med läckaget från grannåkern. Är åkern dessutom del i ett ekojordbruk så är kväveläckaget ännu större p g a användningen av stallgödsel. Men så är inte vår lagstiftning skaffad. Den avgränsar ditt enskilda avlopps utsläpp och sätter det inte i relation till tidigare verksamhet på marken eller utsläpp från grannen.
Man kan tycka att ens lilla avlopp är en piss i Nilen jämfört med läckaget från grannåkern. Är åkern dessutom del i ett ekojordbruk så är kväveläckaget ännu större p g a användningen av stallgödsel. Men så är inte vår lagstiftning skaffad. Den avgränsar ditt enskilda avlopps utsläpp och sätter det inte i relation till tidigare verksamhet på marken eller utsläpp från grannen.
Det är ganska vanligt att infiltration läggs på åkermark. Och ja, maskinerna kör över dem. Tänk Skåne, små tomter med uppväxta trädgårdar omgivna av åkrar. Var ska den annars läggas? Det trixiga är bara att lägga det hela så ventilationsrören ligger i tomtgräns.
Övervägde själv lägga i åkern, men sedan kom entreprenören på att vi kunde lägga infiltrationen under den genomfart som bonden har rätt att använda för att komma ut på åkern. Infiltrationen ska klara tunga maskiner, däremot får man inte plantera träd och buskar på den.
Övervägde själv lägga i åkern, men sedan kom entreprenören på att vi kunde lägga infiltrationen under den genomfart som bonden har rätt att använda för att komma ut på åkern. Infiltrationen ska klara tunga maskiner, däremot får man inte plantera träd och buskar på den.
Redigerat:
Japp - syresättning av marken. Når inte luftens syre ner så riskerar det att bildas en bakteriegegga som får anläggningen att sätta igen. Annars är det ofta grundvattenytan som begränsar djupet.AndersS skrev:
Det har fungerat hos föräldrarna sedan 1984.kulle skrev:
Jag ser nu att Naturvårdsverkets rekommendationer innehåller en "bör"-formulering om att infiltrationer inte ska placeras närmare än 4,5 m från väg eller motsvarande. Det finns således viss flexibilitet vad gäller åker som det körs på. Vissa kommuner uppger på sina hemsidor att de inte tillåter infiltration på en åker som det körs på. Andra, t ex Simirishamns kommun, tillåter infiltration under åker vid ett förläggningsdjup på minst 80 cm. Det gäller ju då att grundvattenytan som högst ligger på minst 1,8 m djup.
Rent tekniskt - hur djupt måste ett spridarrör ligga för att inte skadas av en stor jordbruksmaskin som kör över det? Det ligger i ett lager av grovt spridargrus (grov makadam) och sen ligger åkerjord ovanpå detta.
Rent tekniskt - hur djupt måste ett spridarrör ligga för att inte skadas av en stor jordbruksmaskin som kör över det? Det ligger i ett lager av grovt spridargrus (grov makadam) och sen ligger åkerjord ovanpå detta.
Redigerat:
På en åker och med djup av 80 cm ger det väldigt liten påverkan av de få gånger som en traktor kör över infiltrationen.
Finns säkert de här på forumet som kan beräkna hur marktrycket från hjulen fördelas vid en passage av traktor då trycket fördelas över en större yta än själva däcksytan.
Största risken rent generellt är markbädd i t.ex. skog eller annan mark som blir överväxta och där tyngre fordon som skogsmaskiner, traktorer, etc, kan trycka sönder kassetterna som den är byggd av. Men om man kan brukar man lägga upp stenar som både markerar och förhindrar fordon. Idag är det enda som man ser av grannarnas markbäddar i skogen.
Finns säkert de här på forumet som kan beräkna hur marktrycket från hjulen fördelas vid en passage av traktor då trycket fördelas över en större yta än själva däcksytan.
Största risken rent generellt är markbädd i t.ex. skog eller annan mark som blir överväxta och där tyngre fordon som skogsmaskiner, traktorer, etc, kan trycka sönder kassetterna som den är byggd av. Men om man kan brukar man lägga upp stenar som både markerar och förhindrar fordon. Idag är det enda som man ser av grannarnas markbäddar i skogen.