Det där är ett bakvänt sätt att se på kapital. T.ex. är i så fall många bönder kapitalistsvin som sitter på tillgångar värda kanske 100 miljoner, och det vore bättre om staten "konfiskerade" de tillgångarna och delade ut dem till fattiga. Nä, man måste skilja på tillgångar och inkomst. Det är det grundläggande feltänket med kapitalbeskattning.B b8q skrev:
Nu är ju bönder företag och det är väldigt förmånligt att ha just jordbruksfastighet det vet jag av egen erfarenhet som min revisor sa den bonde som gnäller över skatt ska byta revisor.C cpalm skrev:
Och ja det vet väl varenda riktigt rik eftersom de köper just det
Så kontentan är att du argumenterar för att bönder borde beskattas mer i proportion till de tillgångar de "sitter på"?K kortis skrev:
Frågan är ju hur lång tid det tar för en räntehöjning att få genomslagskraft på utvecklingen av KPI, intuitivt känns det som att det finns en viss tröghet i systemet och en viss fördröjning i många av mätmetoderna. Med andra ord känns det som att man går in med höjning efter höjning innan man haft möjlighet att utverdera resultatet av dessa.
Inflationstakten som det talas så mycket om är ju dessutom ett totalt värdelöst sätt att mäta utvecklingen eftersom den bara jämför KPI mot samma tidpunkt för ett år sedan, Gjorde KPI ett stort hopp i början av året för att sedan ligga stilla kommer infaltionstakten med den mätmetoden vara ungefär densamma tills det passerat ett år sedan hoppet. Då är det mer intressant att kolla månad för månad, vilket också är svårt med tanke på att det blir relativt få datapunkter och framförallt svårt att se en trendförändring förrän flera månader efter att den inträffat.
Inflationstakten som det talas så mycket om är ju dessutom ett totalt värdelöst sätt att mäta utvecklingen eftersom den bara jämför KPI mot samma tidpunkt för ett år sedan, Gjorde KPI ett stort hopp i början av året för att sedan ligga stilla kommer infaltionstakten med den mätmetoden vara ungefär densamma tills det passerat ett år sedan hoppet. Då är det mer intressant att kolla månad för månad, vilket också är svårt med tanke på att det blir relativt få datapunkter och framförallt svårt att se en trendförändring förrän flera månader efter att den inträffat.
Vad är det för tillgångar vi pratar om?C cpalm skrev:
Jag tog exemplet med en bonde för att det var ett exempel på kapitalintensiv verksamhet som de flesta kan förstå och relatera till, men uppenbarligen inte.T tobiast skrev:
Vi pratar förstås om värdet på åkermarken, ekonomibyggnaderna, traktorn, skördetröskan m.m. som på pappret gör bonden till en väldigt rik person.
Sitter man på tillgångar för över 100miljoner är man rik även utanför "pappret".C cpalm skrev:
Vidare verkar medelbondgården säljas för ca 3,5M. Så nog sticker 100M gården ut...
Han blev ju iallafall ihågkommen 30 år senare, hade han höjt 0,75 hade han varit glömdZ Zsam skrev:
[/QUOTE]Jo, men då va sek inte en fri valuta. Jag antar att Sverige bör ha ungefär samma ränta som $ och Euro osv annars faller sek ännu mer. Sen va det väldigt dumt att inte komma med amorteringskraven tidigare och att låta bankerna låna ut till 85% och det har tidigare regeringar vetat om och tjänat på och samtidigt "devalverat" sek på detta sätt. Mer pengar som omsätts, mer moms, lagfartsskatt, pantbrevskatt, reavinstskatt osv in till staten som då ökar sina utgifter för lång framtid, lånar ut till Eu, konstnaden för invandraringen...men nu faller korthuset och detta tillsammans med nedlagda reaktorer, gaskris på kontinenten, krig. "Perfect storm"
Nu beror inte inflationen på folks köpbeteende utan på höjda kostnader, högre boendekostnader, el, matkostnader, bränsle osv. Kostnaderna ligger kvar, inflationen blir inte lägre av att höja räntorna utan tvärtom, höjda räntor ger arbetslöshet och en lågkonjuktur. Sen förstår jag att man måste följa USA. Som jag ser det måste man analysera orsaken och göra åtgärder utifrån det och inte ha tunnelseende och ha ett kvick fix, vid Hög inflation=Att höja räntan.Redaktionen skrev:
