Bygga

Grund av cellglas jämfört med traditionell platta på mark

Till vänster en cellglasgrund, till höger platta på mark.

Till vänster en cellglasgrund, till höger platta på mark. Foto: Villa Circuitus, Eddie Westergren

Då och då ser vi husbyggen med en grund av cellglas. När vi jämför cellglasgrunden med en traditionell platta på mark ser vi bland annat att cellglasgrunden är dubbelt så dyr, men att köldbryggorna är 10 gånger större i betongplattan.

Idag är det vanligast att man grundlägger huset med en traditionell platta på mark, även om det finns de som bygger med källare, krypgrund, eller kanske ställer huset på pålar. I SVT:s Husdrömmar har vi uppmärksammat att två av husen var byggda på en grund av cellglas, dels det runda passivhuset och dels Nika och Juhas suterränghus i Sollentuna. Båda dessa husbyggen hade ambitionen att vara miljövänliga och energieffektiva.

Cellglaselementen består till 97 procent av luft i miljontals porer omslutna av glas, där två tredjedelar är återvunnet sådant. De kan användas både som grund, ytterväggar och självbärande tak.

Byggelementen uppges vara både fukt- och ångtäta, brandsäkra, står passivt emot radon och sänker husets energiförbrukning. Ett helt hus byggt av cellglas blir ett så kallat nära-noll energi-hus. Åke Mård, byggingenjören bakom tekniken, fick på grund av de miljömässiga fördelarna Green Innovation Contests pris för hållbar miljöinnovation 2012.

Läs också: 
Det runda passivhuset i Husdrömmar
Nikas och Juhas suterränghus i Sollentuna

Villa Circuitus

Villa Circuitus har en grund av cellglas. Foto: Simone Kreutzer

Så byggs en grund av cellglas

När du ska lägga en cellglasgrund jämnas ytan först av med hårt packat grus, därefter sker isolering med foamglas och slutligen placeras de färdigbyggda cellglaselementen ut. Håltagning för rör med mera i dessa sker direkt på byggplatsen (rördragning sker under foamglasen).

Grunden innehåller ingen betong och därmed slipper du också torktiden före uppförandet av huset. Istället består den av element uppbyggda av glas (60 procent av det är återvunnet) sand, kol och andra råmaterial, samt plåtlättbalkar som sammanfogats till ett ramverk.

Förbindningspunkterna skruvas, vilket gör att elementen kan återvinnas. Dimensionen på elementen beror på beställarens kravbild.

Tillverkningen av cellglaset sker genom upphettning och slutresultatet blir hermetiskt slutna glasceller.

Så byggs en traditionell platta på mark

När du bygger platta på mark jämnas först ytan av med hårt packat grus, därefter byggs grunden idag vanligen upp av L-formade kantelement. Isolering av ytan sker med mineralull eller cellplast. Rördragning sker sedan och ytan armeras. Därefter gjuts en platta av betong. Brinntiden för denna är cirka fyra veckor. Oftast gjuter man in värmegolv i betongen. 

Läs mer:
Platta på mark

Hur står sig grund av cellglas jämfört med traditionell platta på mark?

En traditionell platta på mark, förutsatt att den är korrekt utförd, är en beprövad metod som både anses vara fuktsäker och ha god hållbarhet. Tillverkaren Koljern uppger också att deras cellglasgrund är hållbar och fuktsäker, men tekniken är jämförelsevis ny och det finns inga tillgängliga långtidsstudier om cellglasgrunder.

Vi hittar dock ett examensarbete (Passivhus, detaljutformning och dess köldbryggor) för en högskoleingenjörsexamen vid Umeå Universitet där de två grundtyperna jämförs ur energisynpunkt. 

Sammanställning av köldbryggor för de olika detaljerna (vertikalsnitt (W/m·K).
Traditionell platta på mark: 0,233
Koljerngrund: 0,0239
0,233/0,0239 = 9,749

Ur rapporten: “Det är en markant skillnad mellan de två lösningarna. Köldbryggan är nästan 10 gånger större för den traditionella grunden jämfört med koljerngrunden.” med följande tilläggskommentar angående traditionell platta på mark: “Kantbalken har endast 100 mm utvändig isolering vilket gör att köldbryggan blir relativt stor.”

tabell

Tabell ur rapporten "Passivhus, detaljutformning och köldbryggor" av Victor Pettersson.

tabell

Tabell ur rapporten "Passivhus, detaljutformning och köldbryggor" av Victor Pettersson.

Så här kommenterar slutligen rapportförfattaren Victor Pettersson resultatet från sin forskning:

- Störst skillnad (ur energisynpunkt, reds. anm.) blev det mellan de olika grundläggningsalternativen. Men som det nämns i rapporten är en grund med cellglas betydligt dyrare. Dessutom måste hänsyn tas till bland annat markförhållanden, storlek på laster vid val av grund.

Koljerns (grund av cellglas) andra styrkor:

I examensarbetet har även en litteraturstudie av grundtypen koljern och cellglas gjorts. Sammanfattningsvis kommer rapportförfattaren fram till att koljern har en rad fördelar. Framför allt är den ångtät vilket gör den fuktsäker. 

Fördelar med grund av cellglas, Koljern:

  • Står emot skadeangrepp bra (enligt en norsk studie har cellglas bättre motståndskraft mot myror än exempelvis EPS och XPS).
  • Oorganisk - och de fördelar som detta för med sig
  • Helt ångtät och därmed fuktsäker
  • Går snabbt att bygga med eftersom grunden kommer i färdiga element
  • Bra tryckhållfasthet. Tillägg: I en forskningsrapport om mångmiljonprogrammets renovering nämns just koljern med följande ord: “På senare år har det tillkommit en ny byggelementteknik som kan lösa problemet med höjdskillnader. En typ heter Koljern och är en prefabricerad elementbyggnadsteknik med element som består av en kärna av foamglas. Elementen är självbärande med en god isoleringsförmåga, vilket gör att ett betongbjälklag kan bytas ut mot dessa element utan vidare konstruktioner.”
  • Goda isoleringsegenskaper
  • Lång hållbarhet

Nackdelar med grund av cellglas:

Men finns det då inga nackdelar? Jo. I flera av rapporterna nämns en enda nackdel - dock en stor sådan för den som bygger hus eftersom mycket handlar om att inte spräcka budget och att hålla nere kostnader - nämligen priset.

  • Betydligt dyrare än traditionell platta på mark (ur rapporten vid Umeå Universitet).

Koljern bra miljö- och energigrund, men ungefär dubbelt så dyr som platta på mark

Enligt ett annat examensarbete vid Karlstad Universitet (2006), där de undersökt lönsamheten för Koljerns teknik med cellglas, är kostnaden nästan dubbelt så hög som den för traditionell platta på mark. 

- Resultatet av jämförelsen visar att grundläggning med Koljerntekniken ger kortare byggtider men har idag en betydligt högre totalkostnad än den traditionella betongplattan. Den höga kostnaden för Koljerntekniken beror på de höga priserna på cellglas som idag har enbart en tillverkare. Användandet av Koljerntekniken motiveras i de fall där det ställs krav på en kort byggtid där en intäkt kan tas ut direkt efter färdigställning, skriver rapportförfattarna.

I dagsläget finns det dock en till tillverkare av cellglasgrund, Glapor. Priserna ligger dock fortfarande ungefär dubbelt mot traditionell platta på mark.

Huruvida den högre kostnaden för grunden motiveras av dess energibesparing i långa loppet måste byggherren själv räkna på. Detta beror på en rad faktorer så som val av väggar, tak, fönster med mera. Men även på elpriserna framöver, var i Sverige huset byggs och hur husägaren förhåller sig till sin elförbrukning.

Läs mer

Passivhus, detaljutformning och köldbryggor (pdf)