Värme

Frågor och svar om ventilation

FRÅGA (2008-06-03):
Jag håller på att bygga ett uthus med förråd. I bodelen är det tänkt att sonen ska flytta ut och det rummet blir ca 25 kvm, dessutom ska vi bygga ett litet badrum på 4-5m2. Vi kommer att ha 1 eller 2 takfönster samt 2 vanliga fönster och min fråga är nu om vi bör ha någon form av ventilation utöver tilluften i fönstren och frånluften via paxfläkt i badrummet?

SVAR:
Om man dimensionerar efter BBR ska hela rummet på 25 m2 ha en luftväxling på 0,35 l/s och m2, vilket innebär ca 9 l/s. Sovrummet ska ha ett tilluft/uteluftsflöde på 4 l/s och badrummet ska ha ett frånluftsflöde på 15 l/s (utan fönster) eller 10 l/s (med fönster). Om man kan styra luftflödet separat vilket man kan i detta fall får man gå ner till ett flöde på 0,1 l/s, m2 om man inte vistas i rummet. Man kan således i detta fall tänka sig att göra en lösning med bara fläkten i badrummet om man ordnar den som en 2-hastighets fläkt. Man kan då behovsstyra ventilationen så att den ligger på ett grundflöde som motsvarar det lägre värdet och forcerar till lägst 13 l/s (15 l/s om badrummet saknar fönster) när någon är närvarande. Kontrollera att fönstren har springventiler som klarar dessa flöden totalt.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-05-09):
Vi bor i ett enplanshus med källare från -58. Sedan jag tätade till en del otätheter (oönskat drag) vid golv och ytterdörr så slutade självdraget att fungera. Detta trots att det visade sig att de två frånluftsventilerna var igenbommade med pinnar som fåglarna släppt ner. Detta är löst och ett mindre drag existerar men betydligt sämre än kompisen som bor i ett likadant hus. Jag har satt in spaltventiler i tre rum men ändå är det dålig cirkulation. Behövs mekanisk frånluft tror du? Vi har ett sovrum där vi har en frånluftsventil, men med inget syre alls. Kan man ha spaltventil i samma rum där frånluftsventilen sitter?

SVAR:
För att ett självdragssystem ska fungera måste ett antal kriterier vara uppfyllda. Eftersom det bygger på skillnaden mellan ute- och innetemperatur måste det vara uppfyllt för att skorstensverkan ska komma igång. Sedan måste du helt riktigt ha ventiler i ytterväggen eller i fönsterkarmen för att uteluften ska komma in och frånluftsventiler på lämpliga ställen, med rätt area. Som riktlinje bör du ha att uteluftgallren ska placeras i sovrum och vardagsrum och frånluftsventilerna i badrum, wc, kök etc. Innan du installerar mekanisk frånluft bör du kontrollera att ditt självdragssystem verkligen uppfyller reglerna ovan. Kontrollera dessutom att du verkligen har fria luftvägar så att inte något har ramlat ner i kanalen eller liknande. Har du kontrollerat med din granne att ni har samma antal galler till ute- och frånluft? Det är nämligen viktigt när ni jämför funktionen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-04-28):
Jag håller på att renovera mitt kök och där sitter det en strömbrytare för att kunna stänga av den mekaniska frånluften. Jag undrar om man ska stänga av ventilationen? Hur blir det då i de övriga rummen, eller kan jag ta bort denna kontakt och låta den gå hela tiden?

SVAR:
Som vanligt finns det alternativa svar. Man måste kunna göra en fläkt strömlös om man vill serva eller reparera den. I ditt fall kan man väl säga att om din fläkt sitter på taket ska det sitta en arbetsbrytare som man kan bryta strömmen med. Om den sitter inomhus t.ex. bakom kryddhyllan brukar den vara försedd med en stickpropp som man kan dra ut och därmed bryta strömmen. Beträffande ventilationsanläggningen i allmänhet så ska den inte stängas av men däremot bör man ha en sk tyristor som man kan reglera varvtalet så att man kan ha min/max flöde. Max flödet eller forceringsflödet användes när man lagar mat eller gör något annat som kräver bättre luftväxling. Mitt råd är att du frågar din elektriker om den fläkten går att varvtalsreglera och i så fall ber honom att byta ut strömbrytare till en tyristor. Det brukar gå bra om det rör sig om en 1-fas motor.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-02-29):
Jag bygger badrum med bastu i övervåningen och har en fråga om ventilation och värmeåtervinning. Huset har aktiv till- och frånluft via frånluftvärmepump, Nibe fighter 410P. Enda undantaget är badrummet som enligt ventilationsritningen har utsug via en fläkt uppe på vinden och tilluft via två väggventiler. Jag vill inte ha väggventiler och funderar samtidigt på om det lönar sig att installera någon form av värmeåtervinning separat för badrummet (utrymme finns på vinden). Eller är det bättre att installera fuktstyrning parallellt med en timer för fläkten? Har du ett förslag till lösning, helst utan väggventiler? Huset är i två plan på totalt 230 kvm med golvvärme i alla rum. Badrummet är på ca 15 kvm.

SVAR:
Jag har svårt att förstå varför badrumsventilationen är skild från den övriga ventilationen. Eftersom du redan har ett till- och frånluftssystem så föreslår jag, om det är byggnadstekniskt möjligt, att du ansluter badrummet till det befintliga frånluftsystemet och ser till att du får springa i dörren uppe eller nere för ersättningsluften. Väggventilerna tar du bort om de sitter i ytterväggen annars kan de fungera som överluftgaller från intilliggande rum till badrummet. Givetvis måste man kontrollera om det befintliga ventilationssystemet har kapacitet att även klara det nya badrummet.
/Björn Lovén

FRÅGA (2008-02-11):
Vi ska byta till nya fönster i vårt radhus från 1979 med mekanisk frånluft. Vi inser att de nya fönstren blir mycket tätare och är lite oroliga för att inte få tillräcklig tilluft. Därför funderar vi på spaltventiler i vissa fönster. Ett på nedervåningen i vardagsrum och i tre sovrum på övre plan. Har dock hört att man ska undvika spaltventiler på övre plan. Vi har ingen annan tillufts ingång idag vad vi vet om. Hur ska vi tänka och fundera om detta?

SVAR:
Eftersom du tänker behålla ditt nuvarande ventilationssystem som är ett mekaniskt frånluftsystem ett s.k. F-system så säger normerna att ersättningsluften skall tas in via sovrum och vardagsrum och tas ut via kök, badrum, wc etc. Normerna skiljer inte på olika våningsplan. Det innebär att om du inte tillgodoser intaget av ersättningsluften på annat sätt i dessa utrymmen måste de nya fönstren vara försedda med spalt eller springventiler. Huvudregeln idag är att ett hus ska vara tätt och försett med kontrollerad ventilation.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-09-26):
Vi har problem med självdragsystemet i vår villa, byggd 1947, och har fått rådet att byta till mekanisk ventilation (till- och frånluftsventilation). Vilka är erfarenheterna av sådana övergångar? Finns det mekanisk ventilation som inte väsnas?

SVAR:
Om du tänker byta till ett mekaniskt till och frånluftssystem så tycker jag absolut att du ska byta till ett FTX system om det finns möjlighet. Det är ett system med värmeväxlare så att du återvinner ca 60 - 65% av värmeinnehållet i frånluften. Beträffande eventuella ljudproblem som kan uppstå tar du dem vid källan således vid aggregatet med hjälp av sk ljudfällor. Om du anlitar en entreprenör till arbetet så vet han vad han ska göra. Det finns flera tillverkare av lämpliga sk villaaggregat att hitta på internet.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-11-22):
Jag undrar över om du har en uppfattning om vad det skulle kosta att sätta in ett helt nytt FTX-system i vårt nybyggda hus? Vi har idag endast mekanisk frånluft. Vi har 3 våningar och ingen vind. Huset är 175 m2. Vi har fått en uppgift på 50 000 kr men kan det verkligen räcka? Kanalerna måste kläs in och alla rör måste ju dras.

SVAR:
Om du fått in ett pris i form av en offert från en ventilationsfirma så tycker jag priset verkar rimligt. Utöver det tillkommer byggkostnader i form av håltagning och efterlagning samt inklädning (där det är nödvändigt) samt målningsarbeten. Om inte prisuppgiften är lämnad i form av en offert med leveransvillkor och omfattning klart definierade så är prisuppgiften inte mycket värd egentligen. Du måste kontakta antingen en ventilationsentreprenör eller en byggentreprenör och tala om vad du vill ha utfört och be dem lämna ett så komplett pris som möjligt inklusive funktionsansvar. Det viktigaste är att precisera gränsdragningen mellan vad som levereras och vad du själv måste göra utöver vad som sägs i offerten till färdigt arbete.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-09-26):
Vi har problem med självdragsystemet i vår villa, byggd 1947, och har fått rådet att byta till mekanisk ventilation (till- och frånluftsventilation). Vilka är erfarenheterna av sådana övergångar? Finns det mekanisk ventilation som inte väsnas?

SVAR:
Om du tänker byta till ett mekaniskt till och frånluftssystem så tycker jag absolut att du ska byta till ett FTX system om det finns möjlighet. Det är ett system med värmeväxlare så att du återvinner ca 60 - 65% av värmeinnehållet i frånluften. Beträffande eventuella ljudproblem som kan uppstå tar du dem vid källan således vid aggregatet med hjälp av sk ljudfällor. Om du anlitar en entreprenör till arbetet så vet han vad han ska göra. Det finns flera tillverkare av lämpliga sk villaaggregat att hitta på internet.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-09-10):
Jag bor permanent i ett torp, 1 1/2 plan ca 120 kvm. Jag har tillbyggnader och en del med sk kattvind. Har lagt nytt tak där det finns luftspalt från fot till nock. Vissa rum har ingen ventilation men jag har heller inga dörrar, det är "portaler" mellan rummen. Ventilation finns på gavlarna och går in i huset och passerar även "kattvinden". Ska jag ha ventilation från varje rum och ut, eller i taket upp till "kattvinden" som ju har ventilation ut? Hur räknar man ut hur detta ska se ut?

SVAR:
Din beskrivning ger mig inte full klarhet över hur ditt hus är byggt och därför kan jag inte ge någon fullständig lösning av ditt problem. Om jag förstår dig rätt så är ditt hus inte försett med någon mekanisk ventilation med hjälp av fläkt utan man får utgå ifrån att du ska utforma ventilationen som ett självdragsystem, system S. Då bör du ha ventiler för uteluft i sovrum och vardagsrum och frånluftventiler i kök, wc och badrum.
Uteluftsventilerna kan vara placerade i fönstren som springventiler eller i fasaden. Ett självdragsystem bygger på temperaturskillnaden mellan ute och inne. Hur du löser ventilationen av själva byggnadsstommen får du ta upp med en byggnadskonstruktör, men det är viktigt att se till att man bygger så att det inte kan bildas fukt någonstans, antingen pga kondens eller pga otätheter i skalet så att regn kan tränga in.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-08-27):
Jag läste om att värma upp en torpargrund genom att leda frånluften av huset till grunden. Hur gör man detta och finns det vinster att göra här?

SVAR:
Det finns vissa fördelar att leda frånluften ner i torpargrunden. Utrymmet blir då till viss del uppvärmt och minskar risken för kondens med eventuell mögeltillväxt som följd. Temperaturen blir således högre i utrymmet och en viss energibesparing kan då erhållas genom att transmissionen mellan bostadsdelen och grunden minskar. Hur mycket beror på isoleringstjocklek samt hur hög temperaturen faktiskt blir i grunden. Hur man åstadkommer detta i praktiken varierar från fall till fall beroende på frånluftsfläktens placering. Sitter den på taket blir det svårare eftersom man då ganska säkert måste byta den och placera en ny på annat ställe och hitta något lämpligt ställe att dra ner kanalen till grunden.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-06-21):
Vi har en enplansvilla med källare byggd 1959, delvis i lättbetong. Ytan är ca 170 kvm. I mitten av 70-talet satte dåvarande ägaren in en Bahco Minimaster med utsug från toalett och bad samt utblås i sovrum och v-rum, antagligen för att förbättra ventilationen vad gäller radon. Radonhalten är i dag ca 150 Bq/m3. Vi har för några år sedan installerat bergvärme. Jag skulle vilja ersätta Minimastern med någon form av värmeväxlare på vinden och en vanlig spisfläkt. Tacksam för synpunkter vad gäller ventilation, värmeekonomi och komfort.

SVAR:
Med tanke på att du har lättbetongväggar och verkligen har ett uppmätt radonvärde på 150 Bq/m3 så är det självklart att du måste ha ventilation i huset. Gränsvärdet för radon ligger idag på 200 Bq/m3 vilket innebär att det är risk för att du överstiger det värdet om du försämrar luftflödet. Mitt förslag är att om du inte vill ha kvar lösningen med Bahco Minimaster så kan du välja ett annat FTX-aggregat (från- och tilluftaggregat med värmeväxlare) och placera det på vinden men utnyttja befintligt kanalsystem för till- och frånluft. Du kan i alla fall ha en spiskåpa med egen fläkt i som du använder vid matlagning.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-03-19):
Jag är spekulant på ett hus som har mekanisk ventilation (endast frånluft). Jag har tittat lite närmare på det här och det enda mekaniska jag hittar är en badrumsfläkt som suger ut luft inne på dass. I köket finns spisfläkt med kolfilter (inget riktigt utsug). Räcker detta för att det ska heta att huset har mekanisk frånluftsventilation? Det finns knappt några tilluftsventiler alls. Huset är från 1967. Är det en god idé att sätta in lite sådana ventiler i sovrummen och vardagsrummet kanske? Kan det ha varit så att det var en gammal stuga från början, med självdrag, och sen har det tilläggsisolerats och fönster har bytts ut och kåken har blivit "tät"? Har du några tips?

SVAR:
I min värld så är ett mekaniskt frånluftsystem, sk F-system, ett ventilationssystem med en central frånluftsfläkt till vilken ett kanalsystem är anslutet. Till kanalsystemet är i sin tur frånluftsdon anslutna och som är placerade i lämpliga utrymmen där man önskar undertryck, t ex kök, badrum, wc, klädkammare etc. Ersättningsluften för att åstadkomma balans i huset tas in i springventiler i fönstren i sovrum och vardagsrum. Om du inte har möjlighet att bygga ett F-system eller ännu hellre ett FTX-system (= till-och frånluftssystem med värmeväxlare) bör du i alla fall försöka montera en spiskåpa med inbyggd fläkt och ansluta den till det fria. Springventiler till fönstren kan du få tag på hos din byggvaruhandlare. Dessa består av ytter- och innerbeslag som man monterar i fönsterramen som täcker ett antal hål som du borrar upp.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-02-16):
Jag har sett att miniminivåerna för ventilation ligger på 10 l/s för kök och badrum, men jag undrar vad de ligger på för tvättstugor?

SVAR:
För tvättstuga och torkrum gäller 10 l/s + 1 l/s/m2 över 5m2 (BBR99).
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-01-15):
Vilken fördel når man med spaltventil jämfört med att ha ett fönster litet öppet?

SVAR:
Jag skulle väl tro att en spaltventil är lättare att anpassa till ett kontinuerligt luftflöde och rätt flöde. Ett fönster får i allmänhet en för stor area även om det bara är lite öppet. Detta märks mest under den kalla årstiden. Om du dessutom inte råkar vara hemma och har fönstret öppet ökar inbrottsrisken.
/Björn Lovén

FRÅGA (2007-01-10):
Bor i ett 1,5-planshus från 1926 med självdrag som har totalrenoverats och fått öppen planlösning på nedervåningen som är ca 60 kvm. Under 70-talet sattes alla ventilationshål i fasaden igen, idag har vi bara en öppen spis och en köksfläkt där luft kan ta sig in. Därför finns det ett undertryck i huset och ofta upplever vi att det är instängt. En besiktningsman har rekommenderat att vi återställer ventilationshål i fasaden. Frågan är nu hur många ventiler vi behöver ta upp? Med vår öppna planlösning där nere, räcker det då med två ventilationshål som placeras mittemot varandra på var sin sida om bottenplan? Eller hur ska man tänka när man placerar ventiler för självdrag? Ska det vara lika många som det var från början, eller blir det kallt då? Vi funderar på att ta upp fem eller sju hål, skulle du tro att det blir väsentligt kallare och dyrare att värma upp huset när vi har sju hål istället för fem? Badrummet har frånluftsfläkt som är kopplad till en skorstenskanal, men detta räcker inte till. Det blir alltid instängt och fuktigt i badrummet. Till detta kommer att en av familjens medlemmar inte är förtjust i fläktljud och därför struntar i att sätta på fläkten. Är det då lämpligt att sätta ett extra ventilationshål i badrummet trots att det bara är ca 5 kvm?

SVAR:
Principen för placering av vädringsluckor i ett självdragssystem var att man skulle få så god genomvädring av bostaden som möjligt, dvs. man placerade en lucka i resp. sovrum och en lucka i vardagsrummet. Eftersom du har öppen planlösning i BV så gissar jag att det funnits flera rum där med vardera 1 lucka i fasaden. Det finns flera tänkbara lösningar till ditt problem. Ett är att installera ett s.k. FTX-system med ett till- och frånluftsaggregat med växlare för återvinning men jag skulle väl tro att det inte är aktuellt i ditt fall då huset redan är renoverat. Då återstår att återställa det gamla självdragssystemet och då finns det två möjligheter. Ett är att montera springventiler i fönstren och det andra att ta upp de gamla hålen i fasaden igen och montera galler på utsidan och en reglerbar ventil med filter på insidan. För placeringen gäller vanligt sunt förnuft; att få så god genomvädring som möjligt. Två don tycker jag att du skall använda. Den andra frågan gällde ventilation av badrummet. Jag håller med om att en sk Pax-fläkt eller liknande i själva badrummet kan orsaka buller men tycker nog i alla fall att en fläkt är det bästa och snabbaste sättet att ventilera bort fukten ur rummet. Därför föreslår jag att du undersöker om du inte kan placera en fläkt på ett annat ställe förslagsvis i vindsutrymmet invid skorstenen. Du hugger dig då in till kanalen på två ställen och förbinder öppningarna med en ventilationskanal där du fäller in en kanalfläkt. Om det finns plats kan du också montera en rörljudfälla. Glöm inte att täta den ursprungliga kanalen mellan öppningarna.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-11-29):
Vi har köpt ett 1,5 plans sommarhus i skärgården, huset är ca 180 kvm och är byggt runt sekelskiftet. Nu ska vi upprusta huset till permanentstandard genom att värmeisolera samt sätta in sjövärmepump och vattenburen värme.
Den enda ventilationen som finns idag är i köket i form av självdrag genom skorstensmuren över vedspisen. På övervåningen finns ingen ventilation.
Vi avser att bygga ett badrum på bottenvåningen samt modernisera köket
med elspis. Hur ordnar vi bäst ventilationen?


SVAR:
Det finns faktiskt ett flertal tänkbara lösningar av ventilationsfrågan. Det gemensamma ska dock vara att ta tillvara på energiinnehållet i frånluften. En lösning kan vara att installera ett sk FTX-system, dvs ett till- och frånluftsaggregat med värmeväxlare där frånluften värmer tilluften. Tilluften transporteras i ett kanalsystem till rum som vardagsrum och sovrum. Frånluften tas ut i kök, badrum och liknande utrymmen. Spiskåpan kopplas till samma system alternativt egen fläkt för forcering. Det finns en mängd olika lösningar att titta på hos din leverantör av köksinredning.
En annan lösning kan vara att bara ha ett F-system där man låter frånluften passera en växlare i värmepumpen. Kontrollera med din värmepumpstillverkare om det finns den lösningen i det här fallet. Det här förutsätter att du sätter springventiler i fönstren eller löser ersättningsluften på annat sätt.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-10-23):
Vi ska byta kök och har hamnat i bryderi angående köksfläkt. Vi har idag centralventilation med en Husqvarnafläkt från -86. Vi vill byta till takhängande kåpa och har via telefonsamtal med Futurum fått besked om att vi bör välja Alliance eller Tender. Vad är det för skillnad på dessa? Från annat håll har vi fått veta att vi har ett Alliance ventilationssystem eftersom vi har ventilation i badrum och garderober. Vad bör man välja för sorts fläkt? Vilken effekt har ett system från Alliance? Idag har vi troligen ca 300 m3/tim, men jag har hittat fläktar med uppåt 700 m3/h. Kan Alliance-systemen också klara dessa höga effekter?

SVAR:
Tender eller Alliance är produktnamnet på olika spiskåpor från bl a Futurum/Franke, med eller utan inbyggd fläkt. Alliance är även namnet på ett komplett ventilationssystem som Cylinda marknadsför. Det systemet har en central fläkt dit man via ett kanalsystem ansluter spiskåpa samt frånluft från andra ställen i huset t ex badrum och toaletter. Systemet möjliggör även forcering från badrum efter en dusch vilket verkar vettigt. Eftersom ert hus är från -86 tror jag inte att ni har ett Alliancesystem utan ett konventionellt frånluftssystem med en central Husqvarna fläkt, alltså ingen fläkt i spiskåpan. Om ni vill byta till ett modernare system krävs det att ni även byter den befintliga fläkten. Vilken kåpa som väljs är en smaksak men det måste finnas möjlighet att manövrera fläkten från kåpan. Beträffande luftflödet så verkar 700 m3/h ett högt flöde som kan orsaka ljud i anläggningen. Normalt brukar flödet ligga runt hälften. Ur energikostnadssynpunkt bör ni även titta på ett system som kan ta tillvara värmeinnehållet i den luft som blåses ut. Antingen med hjälp av en värmepump eller installera ett sk FTX-system. Vi har en ny lag som gäller fr.o.m. den 1/10 i år som säger att alla fastigheter ska energideklareras. Detta innebär att om ni inte gör något nu så kommer den här frågan att dyka upp i protokollet som en möjlig åtgärd att sänka energiförbrukningen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-06-02):
Vi håller på med ett badrum i källaren, 16 kvadrat med bastu och en bubbelpool samt golvvärme. Jag undrar hur vi ska göra med ventilationen som idag är självdrag. Räcker det eller måste jag sätta upp en PAX fläkt? Som det är nu finns det 2 ventiler med inkommande friskluft och 1 för utluft.

SVAR:
Det framgår inte av din fråga hur stor din bubbelpool blir, men om man utgår från att den inte blir mycket större än ett normalt badkar så ska rummet förses med mekanisk frånluft med ett flöde om minst 15 l/s. Lägger man till lite för ökad avdunstning p g a bubblandet skulle jag rekommendera en PAX fläkt med en kapacitet av 30 l/s. Du bör också förse den med en tyristor så att du kan öka luftflödet under bad och strax efter och sedan varva ner till ett grundflöde. Jag anser alltså inte att det räcker med självdrag p g a av mögelrisken.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-05-26):
Jag bor i ett tvåvånings radhus med källare. Idag är det uppvärmt med direktverkande el. Jag tänkte installera luftvärmepump med den inre fläkten i källaren och transportera upp värmen genom huset genom att borra hål i mellanbjälklagen under fönstren och där sätta in fläktar. Jag får på det sättet en cirkulation av varm luft upp genom huset. "Returluften" får gå via trapporna neråt. Tror du på idén och var får jag tag på lämpliga tysta, lågvarviga fläktar?

SVAR:
Jag tror på idén att fördela värmen i stort som du har beskrivit det. Däremot tror jag inte på idén att sätta fläktar under varje radiator, i huvudsak av tre skäl; ljudnivå, skötsel- och underhåll samt inte minst installationskostnaden. Jag tror mer på idén att fördela den varmare luften från källaren via ett kanalsystem med en fläkt i källaren med filter för att filtrera luften som kommer tillbaka. Alltså, leta upp en bra placering för en vertikal kanal som du antingen drar lodrätt med horisontella avstick med spalter för tilluft under varje radiator eller en spalt per plan om det är möjligt. Det senare blir en enklare installation om den är möjlig med hänsyn till en bra fördelning av varmluften.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-04-20):
Jag bor i ett putsat egnahemshus från 1952 och jag har läst dina svar på hur självdrag fungerar osv. Vi använder själva el just nu och somrarna kan bli lite varma i huset. Nåväl, jag har tänkt på värmepump med en fläkt utanför, men sen kom jag och tänka på hur nya hus byggs där frånluften från kök, toa och badrum tas tillvara. Och jag antar att det skulle funka även för mitt hus eller är det något jag har missat? Att sätta in frånluft uttag skulle vara väldigt enkelt i vårt hus. Det skulle tom funka att koppla in köksfläkten utan större ingrepp i huset.

SVAR:
Om ditt hus har ett vattenburet radiatorsystem kan det vara lämpligt för en frånluftsvärmepump. För att få enklast möjliga installation bör du undersöka om du kan dra ihop självdragskanalerna till en och samma kanal och ansluta denna till värmepumpens förångardel (filter, batteri och fläkt). Sedan förbinds denna del med själva kompressor- kondensordelen (kylinstallation). Hur du sedan gör beror på dina förutsättningar. Mitt råd är att ta kontakt med en återförsäljare för värmepumpar så kommer du att få ett färdigt förslag på hur du ska installera och ansluta på bästa sätt.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-04-07):
Funderar på att köpa hus, men blir lite tveksam när jag ser på ventilationen. Uppvärmningen sker med en VP-bergvärme. Huset är i tegel med 3-glas fönster. Men ventilationen är endast självdrag. Hur vet jag att ventilationen är tillräcklig när fasaden är i tegel samt gjuten sula. Vad tycker du jag ska göra för eventuella åtgärder som är billiga? Byggåret är 1975 och det är ett 1,5-plans hus, totalt 150kvm.

SVAR:
Ventilationen i huset har normalt ingenting att göra med husets konstruktion. Det finns normer för nya hus som talar om minimikraven för luftväxling, men i många äldre byggnader finns det just självdragsventilation. Det fungerar det också, under förutsättning att alla de tänkta luftvägarna är fria, dvs att det finns springventiler i fönstren och att ventilationsskorstenen inte är igensatt av t ex fågelbo eller liknande. Problemet med självdragsventilation är att man inte vet hur mycket man ventilerar. Eftersom systemet bygger på temperaturskillnaden mellan ute och inne så fungerar det bäst på vintern när man behöver det som minst. Mitt råd är att du undersöker möjligheterna att montera in ett litet villaventilationsaggregat med värmeväxlare för återvinning av värmeinnehållet i frånluften på vinden och ansluta frånluftskanalerna till detta och sedan montera nya tilluftskanaler där du släpper tilluften på lämpliga ställen t ex sovrum och vardagsrum. Om detta blir för dyrt kan du gå på ett enklare alternativ med frånluftfläkt på taket som du ansluter frånluftkanalerna till. Då kan du i alla fall kontrollera flödet.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-03-22):
Jag står i valet att välja krypgrundsavfuktare, antingen en avfuktare från Anticimex (40 000 kr) eller en från Trygghets Vakten (7 900 kr). Den sistnämnda bygger på att man ska värma upp grunden med en värmeslinga som monteras upp i blindbotten. Är detta en metod som du känner igen, och i så fall är det lika effektivt som en avfuktare från Anticimex?

SVAR:
Ja, förr skulle man bygga med sk torparbjälklag för det var det bästa. Tyvärr har det visat sig att det blir problem med lukt och i sämsta fall mögel i denna konstruktion. Detta problem är värst sommartid när varm fuktig luft kommer in i krypgrunden och kondenserar på kalla ytor. Det är ett stort problem för många villor med krypgrund idag. Trygghetsvakten beskriver teorin på ett bra sätt tycker jag. Om man ser till att man har samma temperatur i grunden som ute försvinner problemet. Spontant tycker jag att Trygghetsvaktens metod är väl värd att pröva med tanke på priset jämfört med det andra alternativet. Jag har själv ett fritidshus med torparbjälklag och jag ska börja med att ta bort allt överblivet byggandsmaterial, ta bort en del matjord, efterfylla med sand och därefter täcka över alltsammans med plast. Sedan ska jag montera en fläkt i grundmuren för att ventilera den.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-02-09):
Jag har dåligt självdrag med imma på vissa fönster som följd. När jag känner under ventilerna i badrum, tvättstuga mm, känns inget sug. Vad kan vara felet? Hur återfår jag "suget" i ventilerna?

SVAR:
Ett självdragssystem bygger på temperaturskillnaden ute och inne, varm luft är lättare och stiger uppåt. Det innebär att man får bäst ventilation på vintern. Motsvarande luftmängd måste komma in antingen genom springventiler i fönstren eller på något annat sätt. Om ditt system har fungerat tidigare måste något ha hänt. Det kan vara fåglar som byggt bo, byggnadsmaterial har täppt till etc. Du kanske har stängt ventilerna eller något annat. Mitt råd är att du kontrollerar luftvägarna enligt ovan så att själva förutsättningen för en god funktion finns.
/Björn Lovén

FRÅGA (2006-01-31):
Mina föräldrar har fått sitt hus totalt förstört av vatten, då en toalett på övervåningen under en hel helg läckte ut ca 100 kubik meter vatten. De håller på att bygga upp huset igen, efter 3 månader med byggfläktar. Det enda man sparar är ytterväggar och yttertak. Det jag undrar är vad det ska vara för ventilation i badrummet när de bygger upp det igen. Deras elektriker säger att de ska ha en fläkt som drar ut fukten, medan den som är byggansvarig säger att det räcker med självdrag.

SVAR:
I detta fall skulle jag rekommendera att även ventilationstekniskt göra en radikal ombyggnad. Detta innebär att ni minst installerar ett mekaniskt frånluftsystem med frånluftsfläkt och frånluftsventiler i kök, badrum, wc och ev. klädkammare. Springventiler monteras i fönster i sovrum och vardagsrum. Vill man tänka på driftkostnaden kan man även installera en frånluftsvärmepump som tar tillvara på värmeinnehållet i frånluften för uppvärmning av huset och tappvarmvattnet.
/Björn Lovén

FRÅGA (2005-12-19):
Jag har ett 1 1/2 plans hus med imma på fönstren, men bara på övervåningen. Där har jag inga tilluftsventiler. Om jag installerar ventiler där, är inte risken stor att de i stället för tilluft blir frånluft då den varma luften på undervåningen vill stiga upp dit? Hur löser jag det annars?

SVAR:
Det framgår inte av din fråga vilken typ av ventilationssystem du har i ditt hus eller hur gammalt det är. Att du har fått imma på fönstren på andra våningen tyder på att du har dålig ventilation i huset och/eller fönster med dåligt U-värde t ex 2-glasfönster som gör att vattenångan i inneluften kondenserar på fönstren. Spaltventiler i fönstren är inte fel att sätta dit. De är justerbara så att du kan anpassa öppningen i förhållande till det önskade draget. Jag förutsätter att det finns ventilerat bad/wc på andra våningen.
/Björn Lovén

FRÅGA (2005-05-25):
Vi har ett enplans hus från -68 med vind och ventilation baserad på självdrag. Förutom spisfläkten som endast är på vid matlagning, har jag numera en fuktstyrd ventilation i badrummet. Tvättstuga och toalett har fortfarande självdragsventiler. Huset saknar inluftsventiler men har gamla 2-glas fönster med "naturligt" dålig tätning. Fråga 1: Jag önskar nu förbättra ventilationen av komfortskäl. Kan jag på något kontrollerat sätt öka ventilationen via de ventilationskanaler som finns? I så fall hur? Om jag byter fönster och tilläggsisolerar fasaden, förändrar det kravet på ventilationslösningen? Fråga 2: Jag har en braskamin i vardagsrummet (tilluften tas utifrån) som ger mer värme än önskat i vardagsrummet. Därför vill jag lägga isolerade ventilationsrör på vinden som sprider värmen till sovrummen. Jag tänker mig att ha ett rör med en fläkt för varje rum, då jag vill ha så lite fläktljud som möjligt i vardagsrummet och att barnen kan individuellt stänga av fläkten när de går och lägger sig. Men hur blir det med övertryck och undertryck i huset? Hur ska jag konstruera en sådan lösning?

SVAR:
Fråga 1: Du ska ha minst en tilluftsventil per rum, detta oavsett om du tänker byta fönster. För närvarande har du sannolikt drag från fönstren eller andra otätheter och din ventilation är helt okontrollerad. Tilluftsventilerna i ytterväggarna krävs för att din ventilation ska kunna fungera. Fråga 2. Det krävs att man har en planritning för att kunna föreslå en korrekt lösning. Dock måste du tänka på att du ska återföra lika mycket luft från respektive rum som du tänker tillföra/värma. Så fort du inte gör detta kommer du få en okontrollerad luftström och ett okontrollerat tryck.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-04-05):
Vi har ett fritidshus som är ca 20 kvm + loft ca 8 kvm, takhöjd ca 4,5 m. Jag tänkte sätta in ventiler på väggarnas kortsidor under varje tacknock, dvs två stycken ventiler totalt. Är detta en bra idé? Det finns inget badrum, dock en pentryhörna med spis och sommarvatten.

SVAR:
Det låter bra att sätta två ventiler vid taknock, men du bör även ha en ventil placerad i bottenvåningen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-02-21):
Jag ska byta fönster i vår villa byggd -76. Vi har nu självdrag i huset. Räcker det med fönsterventiler i sovrummen? Har tänkt ta fasta fönster eftersom det är billigare. Eller blir det för dålig luft inne med nya täta fönster?

SVAR:
Du måste alltid ordna med någon form av tilluftsdon i ytterväggarna. Springventilernas antal och storlek styrs av hur stort rummet är.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2005-01-21):
Jag har tänkt montera en krypgrundsavfuktare. Dessa ger ju ett svagt undertryck i grunden vilket ger en luftvandring från lägenheten till krypgrunden som även hindrar lukt från grunden. Vet man hur det påverkar fukt i bjälklaget vintertid? Blir inte det som en yttervägg som saknar diffusionsspärr med risk för kondensutfällning när luften kyls?

SVAR:
Risk för kondens finns ju då varm luft träffar en yta med lägre temperatur. Så småningom kommer temperaturen i krypgrunden att höjas genom ständig tillförsel av varm luft. Då minskar eller upphör risken för kondens.
/Bengt Bengtsson

FRÅGA (2004-11-25):
Jag har fått mätt Rh i min klädkammare som visar på 99 % när man borrat 20 mm in i väggen som är hålstenstegelvägg. Ocab har gjort denna mätning. Nu undrar jag vad som anses som normala värden? Det är inne hos min granne som de har fukt bakom kaklet. Jag undrar om du kan svara på om denna stank som vi har är farlig? Min son är allergisk och har blivit det på det sista året och jag undrar om det kan vara på grund av denna fukt vi har i klädkammaren. Jag har känt lukten under en ganska lång tid, det senaste året, men inte funderat på att det kunde vara fukt. Jag har inte heller öppnat klädkammaren så ofta då jag förvarar saker som jag inte använder men som jag inte vill ha i källaren. Vi har i vårt hus precis gjort stambyte på tappvattnet och det var arbetarna som reagerade och sa till mig att undersöka detta. När jag nu vet att det är fukt och så pass mycket som 99 Rh % så blir jag orolig. Min granne säger att hon ska åtgärda problemet, men inte just nu för hon orkar inte ha mer röra. Kanske i februari, säger hon. Ska jag finna mig i det? Det är en Bostadsrättslägenhet vi bor i. Jag vill också poängtera att jag inte har någon fukt inne hos mig, varken i badrum eller i klädkammaren, utan jag har stanken. Fukten sitter inne hos grannen. Men det är i mina väggar de borrat in 200 mm och fått det höga värdet.

SVAR:
Det låter som ett allvarligt fuktproblem. 99 % relativ fukthalt i väggen är helt oacceptabelt. Fukten i väggen har sannolikt gett upphov till mögel, som avger dåligt lukt och som också kan ha orsakat din sons allergibesvär. Problemet, som sannolikt åsamkats av din granne, måste åtgärdas av denne omgående. Ta kontakt med föreningens styrelse som ska hjälpa dig efter som stommen i huset är föreningens egendom. Annars får du ta kontakt med kommunens miljöavdelning.
/Bengt Bengtsson

FRÅGA (2004-09-09):
Jag har ett äldre, ursprungligen 1-plans hus med numera inredd vind och ventilerar med självdrag. Jag funderar på att ha förstärkt självdrag genom att montera hjälpfläktar i badrum och tvättstuga, båda belägna på nedervåningen. Den inredda vinden består av ett enda stort vardagsrum. Normalt monteras frånluftsdon endast i utrymme med fuktig/smutsig luft, vilket inte gäller min övervåning. Om inget frånluftsdon finns på övervåningen kommer luftströmmen att flyta nedåt, pga frånluftsdonen på nedervåningen. Samtidigt stiger varmluft av naturen, dvs varmluft från nedervåningen rör sig uppåt. Innebär dessa motsatta luftströmmar ett problem? Är det att rekommendera att montera ett frånluftsdon även på övervåningen, trots att luften här inte är fuktig/smutsig?

SVAR:
När en frånluftsfläkt installeras måste du alltid se till att motsvarande tilluft tillförs lokalen. Begreppet "förstärkt självdrag", existerar inte. I och med att du installerar fläktstyrda frånluftsflöden, är systemet att betrakta som ventilationstyp F. Ser du inte till att det kommer in motsvarande tilluftsflöden som du för bort via din frånluftsfläkt (hjälpfläkt), riskerar du att luften kommer in via de självdragssystem som du har i överliggande/angränsande lokaler.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-02-25):
Vi har köpt ett hus från -79 med alliancefläktsystem. Det ser ut som följer: I botten av takfläkten finns det två separata anslutningsstosar. Den ena går till spiskåpan och den andra till värmeväxeln. Värmeväxeln är inte ansluten till den luftström som kommer från spiskåpan. Tilluftsfläkten (fläkten vid värmeväxeln) och takfläkten (frånluft) är styrda av samma tyristor (vredet i spiskåpan), så båda fläktarna varvar upp samtidigt när man vrider på vredet på spisfläkten. Vi vill nu ordna en ny hel rostfri fläktkåpa och undrar om vi ska fortsätta med alliancesystemet och funderar över flera saker. Det är dåligt drag för närvarande, men det finns nu alliancefläktar med en hjälpfläkt nere i själva fläkten. Är dessa bra? Är det inte en risk att dess flöde kan ge övertryck i inloppskanalen till takfläkten och därmed matos ned i våtutrymmen? En annan aspekt mot att bevara alliancesystemet är att sådana rostfria kåpor med fläkt startar på ung 8000: - (jmfrt med 4000:-) på grund av små upplagor. Eller bör vi istället byta till vanlig fläkt som nog ger bättre utflöde av matos? Då får jag billigare fläkt men måste väl ta upp ett nytt hål i taket? Är det dumt? Om det senare är klokast, kan jag då bara koppla från nuvarande fläktstyrning från alliancefläkten och låta till- och frånluftsfläktarna gå på icke reglerbar "tomgång"? För man bör väl ha kvar det värmeväxlade luftutbytet i huset i övrigt, även om man ordnar separat köksfläkt?

SVAR:
Du har själv givit svaret. Det bästa är att dra ut en ny kanal med ny fläkt från den nya kökskåpan, proppa den befintliga anslutningen i din nuvarande köksanslutning och låta ditt befintliga till- och frånluftssystem med värmeväxling fungera för sig. Ditt nuvarande system fungerar sannolikt så, då man alltid undviker att återvinna från kökskåpor med hänsyn till igensättning med fett etc.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2004-02-04):
På min vind har det bildats en vit beläggning på brädorna, som även var lite fuktiga. Det finns två ventiler i varje ända, men luften verkar inte cirkulera. Golvet är isolerat ca 20 cm. Under finns badrum med frånluftkanal och sovrum med frånluft till murstock. Hur får jag bort den vita beläggningen och fukten?

SVAR:
Sannolikt beror fukten på kondens från luft som stigit upp genom bjälklaget under. Särskilt i rum med konstant eller momentan hög luftfuktighet är en väl utförd diffusionsspärr i form av 0,2 mm polyetenfolie nödvändig. Det måste vara absolut tätat runt rör och i skarvar, med exempelvis silvertape. Den vita beläggningen, som sannolikt är mögel, kan du borsta bort när den torkat. Ventilationen i gavlarna bör ha en area som tillsamman utgör minst en tusendel av den isolerade bjälklagsytan.
/Bengt Bengtsson

FRÅGA (2003-12-18):
Jag bor i en lägenhet i ett hyreshus som har ett ständigt undertryck. När tidningen sitter i dörren viner det och drar utåt. Finns det någon forskning kring hur man påverkas av detta undertryck? Vi har "hål" som sitter i vädringsfönstrena men som gör att det blir ett sådant kalldrag så att det inte går att hålla sig varm i det. Kan vi påverka detta på något sätt?

SVAR:
Någon forskning på området annat än vad som gäller för ventilationsanläggningar känner jag inte till. I ditt fall tyder det på att du har för lite tilluftsöppningar jämfört med den frånluft som tas ut. Vidare så får inte lufthastigheten vid don eller i vistelsezonen överstiga 0,2 m/sek. Kontroll bör göras om det frånluftsflödet i din lägenhet är korrekt. Vidare så ska dina värmeelement kunna värma upp den tilluft som du får in vid fönstren och andra tilluftsdon. Tala med din hyresvärd och be att få se de OVK-protokoll (OVK=obligatorisk ventilationskontroll) som ska finnas för byggnaden. OVK ska utföras regelbundet av behörig besiktningsman.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-11-20):
Jag tänker på att skaffa kompressorkylning till mitt hus. Ventilationssystemet är färdigt planerat för att man ska kunna lägga till en radiator i huvudkanalen. Radiatorn skulle då kylas av en kompressorkrets. Värmen som kommer från kompressor-kretsen tänkte jag ta till vara genom att förvärma bruksvattnet på sommaren. På vintern skulle jag koppla förbi radiatorn och köra ner kretsen i en jordvärmeslinga och på detta sätt kunna förvärma bruksvattnet på vintern. Max storlek på radiatorn till ventilationssystemet är 7 kW. Kan detta fungera med en och samma kompressor?

SVAR:
För att kunna besvara dina frågor krävs både ritningar och storlek på byggnaden samt effektbehov för tappvarmvatten, uppvärmning m m. Temperaturen som krävs för dina radiatorer jämfört med den temperatur som krävs för tappvarmvatten och den temperatur du föreslår kopplas förbi radiatorn, brukar vara svårt att få att överensstämma. Vidare tänker du växla direkt från det ena steget till det andra? Eller kommer du att successivt övergå från det ena steget till det andra? Detta senare kommer att innebära att båda systemen körs samtidigt med olika temperaturfall som följd. Det är mycket att tänka på och det bör noga genomräknas och dimensioneras rätt, så att det inte blir en "julgran" som inte fungerar. Det finns alldeles för många sådana ute i stugorna.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-11-20):
Vi bor i en 1-plansvilla med källare, byggd -70. I huset finns det ett ventilationssystem som bygger på självdrag. Vi har radon i huset och har åtgärdat markradonet med radonsug under plattan. Nu måste vi öka luftväxlingen till mellan 1:1 och 1:2 för att bli av med radonet från lättbetongen i källaren. Vi har hittat olika lösningar, exempelvis FTX-system eller bara mekaniskfrånluft som vi i så fall tänkte komplettera med en luft-luft värmeväxlare. Har även hittat information om system som värmeväxlar uteluften till varmvatten. Vi har idag endast direktverkande el som uppvärmning. Har du något ytterliggare förslag på system som vi kan välja ? Vilket sätt borde vara mest ekonomiskt?

SVAR:
För att kunna sänka radonhalten krävs det mekanisk ventilation. Ventilationen måste ske kontinuerligt. Hur ersättningsvärmen ska produceras styrs av de lokala förutsättningarna. Eftersom det krävs kontinuerligt luftutbyte är direktvärmeväxling mellan från- och tilluftsida att föredra.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-11-05):
Har ett Myresjöhus byggt 2000. Uppvärmningen består av fjärrvärme och vattenkonvektorer. Mekanisk frånluft (ingen återvinning), tilluft från Fresh90 ventiler. Upplever visst kalldrag tycker även att det undertryck som bildas i huset känns fel. Kan det vara ekonomiskt försvarbart att byta till ett FTX-system typ Temovex 250 eller liknande?

SVAR:
Det är tveksamt om det lönar sig att installera värmeåtervinning. Det är beroende av hur man kan installera tilluftskanaler och tilluftsfläkt med växlare. Kontrollera att du har rätt luftmängder. Intagsdonen ska vara placerade så nära taket som möjligt. Detta för att möjliggöra att en inblandning med den varmare luften vid taket kan ske, så att drag inte uppstår. Det kan ju vara så att du kan ha freshventilerna olämpligt placerade. Kontrollera även om det är möjligt att variera din frånluftmängd över dygnet.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-10-29):
Jag undrar vilken rekommenderad luftfuktighet man bör ha inomhus, speciellt på vintern då man märker att ögonen blir torra och irriterade?

SVAR:
Luftfuktigheten inomhus styrs av utevillkoret, om inte någon befuktnings-avfuktningsanläggning finns. Det vill säga att på vintern är vatteninnehållet i luften utomhus mycket låg. När denna luft värms upp blir den ännu torrare och man upplever då att slemhinnor, ögon och hud blir torra. På vintern blir relativa fuktigheten (Rh) inomhus, ca 10-20%. Denna nivå upplever man som mycket torrt. I ett Molierdiagram kan man avläsa den relativa fuktigheten vid respektive temperatur. Komforten upplever man som störst då man har en fuktighetskvot i området mellan 50-60 % Rh och 21-23 grader C. Detta område kallar man komfortområde. Det finns alltså inget sådant som ett minimikrav på fuktkvot inomhus, utan den styrs av moder jord. Man kan, om byggnaden är tillräckligt tät och om man inte tar hänsyn till energikostnaden, konstruera anläggningar som klarar av att hålla en tillräckligt hög relativ fuktighet inomhus på vintern. Sådana anläggningar finns på bl a sjukhus och på vissa speciella industrier. När man befuktar luften i sådana anläggningar har det visat sig att det är stor risk för smittospridning av sk legionellabakterier. Det här har inneburit att man bör vara försiktig med användningen av sådana här anläggningar. Befuktning bör ske med ånga som har upphettats till en nivå som avdödar bakterier i vattnet. Som du förstår är din enkla fråga oerhört komplicerad.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA (2003-10-07):
Jag har idag vattenburen el och värmepump som styr min från- och tilluft. Jag har dessutom radiatorer med varm vatten.
Nu vill jag byta en krånglande värmepump mot en mindre komplicerad teknik och dessutom billigare, dvs. bergvärme. Denna värmepump förser mig som förut med tappvarmvatten och varmvatten till radiatorerna, jag kan också komplettera med ett frånluftaggregat. Min fråga gäller tilluften, som jag inte längre kan få med den nya värmepumpen, utan måste lösa på annat sätt än genom mina befintliga tillufts kanaler. Jag måste sannolikt montera traditionella ventiler och min fråga är: Kan detta innebära något problem? Eller finns det något smartare alternativ?


SVAR:
Det du ska göra är att ersätta ditt nuvarande värmepumpsaggregat för
ventilationsdelen med ett aggregat bestående av värmeväxlare, till- och
frånluftsfläkt. Detta aggregat kan du ansluta till ditt nuvarande kanalsystem och dina till- och frånluftsdon. Rent praktiskt, utrymmesmässigt etc., bör en fackman titta på det.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Min 1-plansvilla är byggd 1945, har källare, ett övre plan på 74 kvm och undre på ca 70 kvm. Huset är tilläggsisolerat och har nya treglasfönster. I fyra utav de åtta fönsterna sitter spaltventiler. Jag har även satt in en braskamin i min öppna spis och undar nu om jag har tillräckligt med tilluft, eller om det är nödvändigt att sätta in flera? Det enda frånluftsdonet som finns utan självdrag är köksfläkten. Hur räknar man ut hur mycket luft man måste ha? Efter eldning blir det röklukt i ett av sovrummen som ligger ca 6 meter från braskaminen. Vi har lagt gullfiber på vinden så att värmen inte ska försvinna.

SVAR:
Det är utomordentligt viktigt att rätt tryckförhållanden råder för att inte röklukt och stekos ska gå baklänges i huset. Urymmen som
t ex kök och badrum ska endast ha frånluft och tilluften ska tas från intilliggande utrymmen. Dimensioner på avluftsdon och tilluftsdon är viktiga så att rätt tryckfall över dessa blir korrekta. Har jag självdragsventilation med frånluftsfläkt i köket samt öppen spis, är det näst intill omöjligt att elda i spisen samtidigt som jag har spisfläkten på i köket. Spisfläkten skapar oftast ett så stort undertryck i köket att avgaserna i den öppna spisen vänder och sugs ut i köket. Höjden på skorstenen betyder också en hel del för att åstadkomma ett korrekt undertryck i eldstaden. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med sotaren på orten så kan han säkert hjälpa dig.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi ska bygga hus och det är fjärrvärme som gäller. Frågan är vilken typ av ventilation vi ska välja? Är det mekanisk (FT) eller ska vi lägga ut ca 20 000 kr på en ventilation med värmeåtervinning typ Parmair EX?

SVAR:
Oavsett vad du har för energiform är det alltid lika viktigt att spara energi. Värmeåtervinning bör alltid installeras.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag bygger ett hus på ca 110 kvm med ryggåstak, det är ca 5.5 m takhöjd (nock). Tänkte mig enklaste möjliga ventilation, frånluftsventiler i badrum och tvättrum och fläkten i köket, tilluftsventiler i övriga rum och utrymmen. Finns det risk för att varm fuktig luft kommer att samlas högt i tak och att denna inte kan ventileras ut på ett tillfredsställande sätt?

SVAR:
För att säkerställa att luften går åt rätt håll bör det finnas fläktstyrd ventilation från våtutrymmen och kök. Med hög takhöjd i t ex vardagsrummet i kombination med öppen planlösning, finns risk att termiken styr lufttransporten upp i nocken med oönskad odörspridning som följd.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vilka är för- och nackdelarna med mekanisk ventilation respektive självdrag? Finns det andra varianter också?

SVAR:
För att kunna garantera en kontrollerad luftomsättning erfordras oftast en mekanisk ventilation. Självdrag ger inte den här garantin. Vid spisen exempelvis, kan man inte garantera att stekos förs bort med mindre än att man har ett riktigt undertryck. Ur energisynpunkt krävs att man kan återvinna det mesta av värmeinnehållet i frånluften. För att övervinna tryckfallet i återvinningsbatteriet i frånluftskanalen måste man ha fläktstyrt luftflöde. För att kunna garantera en ren inomhusluft erfordras det filter i tilluften. Filtret ger upphov till ett tryckfall som måste övervinnas med fläkt. Vad man däremot ofta glömmer, är att man bör kunna variera luftflödet genom byggnaden efter behov. Med rätt styrning så erfordras det mekanisk ventilation i de flesta fall. Självdrag fungerar olika beroende av utetemperaturen. Drivkraften i ett självdragssystem utgörs av termiken, dvs varmluft stiger uppåt på grund av att den är lättare än kall dito. I äldre byggnader drogs alltid ventilationskanalerna i skorstensstocken. När man eldade i spisarna och kopplade till rökkanalen blev denna varm och värmde även frånluftskanalerna i skorstensstocken. Då värmdes frånluften och steg uppåt. Genom att öppna eller stänga frånluftöppningar kopplade till resp frånluftskanal och genom att elda i spisen kunde man ventilera rummet. Drivkraften (fläkten) var alltså värmen från rökkanalen. Systemet fungerar inte om man inte har en drivkraft. Begrepp som man ser i dag som förstärkt självdrag (med sk hjälpfläkt) är inget annat än fläktstyrd ventilation. Ur energisynpunkt går det inte att skapa rätt inomhusklimat med självdrag och dagens energikrav kan inte uppfyllas med självdrag. Vad du dock måste vara observant på är att luftrörelser (drag) och undertemperaturer på inblåsningsluften anpassas så att olägenheter inte uppstår.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har problem med im- och fuktbildning på insidan av mina tvåglasfönster. Uppenbarligen avger vi fem i familjen mer fukt än vad som ventileras ut. Vi har försökt lösa problemet med att öppna ventiler i skorstensstocken och genom att öppna för luftning genom fönsterramarna. Tydligen är det inte tillräckligt. Någon ventilation genom väggen finns inte. Jag tror att det har funnits förr, men satts igen på sjuttiotalet (det handlar om ett putsat tjugotalshus). Vad bör jag göra? Ta upp hål för mera ventilation via väggen? Förse skorstensventilationen med fuktstyrda frånluftsfläktar? Eller något annat?

SVAR:
På beskrivningen verkar det som om det finns fukt som dels kan komma från grunden men även via väggar mm. I väggarna ska alltid finnas tilluftsöppningar, helst en/rum. Dock inte i köket och badrum etc, där ska endast finnas avluft (frånluft). Jag anser att du ska installera frånluftsfläkt och se till att du har erforderliga tilluftsöppningar i ytterväggarna. Jag tycker dock inte att du ska ha fläkten fuktstyrd utan, den ska vara kontinuerligt gående. Se upp så att du klarar spiskåpan i köket på samma fläkt. Har du öppen spis så bör denna vara försedd med rökgasfläkt, så att du inte drar in rökgaserna i huset. I övrigt så kan väggarna vara "våta" genom att ex du har plasttapet på insidan (diffspärr) och tätplastfärg på väggens utsida. det blir då en form av våtvarmt omslag på huset vilket kan ge upphov till dina problem. Våt grund ger också dessa effekter. Kontakta en besiktningsman på orten för att utreda lämpliga åtgärder.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag bor i 2-plans parhus med en källare under hela huset. Källaren är uppvärmd och nu tänkte vi flytta ner tvättstugan dit. Samtidigt planerar vi för dusch och bastu i samma utrymme - ca 25 kvm. Vad bör vi göra för ventilation här? Huset är mekaniskt ventilerat men i källaren sitter bara en ljusbrunnsventil i det berörda utrymmet.

SVAR:
Den befintliga ventilationen måste dras ner så den omfattar tvättstugan och duschutrymmet också. För bastun kan det räcka med tallriksventil till omgivande utrymme.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag har köpt en villa från 30-talet, 1,5 plan med en liten vind som saknar ventilation. Vad gör jag? Räcker det med galler i vardera ände av huset för att få genomdrag? Det luktar inget och det ser torrt och fint ut. Om man sätter in självdrag med galler, hur blir det med de olika luftfuktigheterna när vädret skiftar?

SVAR:
Det ser ut att ha fungerat bra med vindsventilationen hittills. Vill du förbättra den så kan du sätta en ventil i vardera gavelspetsen om ca 200x200 mm.
/Bengt Bengtsson

FRÅGA:
Jag har sett i leverantörernas beskrivningar att köksfläktens luft leds direkt ut på taket. Varför? Borde det inte finnas väldigt mycket värme att utvinna där?

SVAR:
Avluft från spiskåpa innerhåller mycket fett varför denna ska rensas kontinuerligt. Med fettindränkt återvinningsbatteri i spiskåpan blir oftast inte värmeåtervinning fungerande. Därför väljer man ibland att inte ta med köksavluften i återvinningen. Variabelt flöde över spisfläkten är en bättre metod än att tillvarata värmen.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har köpt ett hus från 30-talet som ursprungligen har haft eternitfasad. Man har lagt träpanel på eterniten och på så sätt byggt igen all befintlig ventilation i huset. Man har också byggt till en ny del under 90-talet som också verkar vara undermåligt ventilerad. I gamla delen har vi tvåglasfönster och köksfläkt i köket, i nya delen har vi en klimator som ger värme vid kallt väder och kyla vid varmt väder. Hur ska vi enklast gå till väga för att få ordentlig ventilation i huset?

SVAR:
Om vi börjar med fasaden så är det mycket olämpligt att lägga trä utanpå eterniten. Eternitplattorna fungerar som en diffusionsspärr, vilket gör att huset är "inslaget i ett våtvarmt omslag". Det finns risk för att virke som ligger mellan eterniten och invändig diffusionsspärr kommer att ruttna. Beträffande ventilationsöppningar så skall dessa finnas för resp rum direkt till det fria. Alternativt att man installerar fläktstyrda till- resp frånluftsflöden, med ett centralt placerat ventilationsaggregat med kanaler till resp utrymme. Ventilation, självdrag eller fläktstyrd sådan, erfordras enligt byggnorm.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Har köpt ett hus gamalt hus med smal krypgrund (ca 20 cm). Grundutrymmet är idag helt oventilerat. Fuktmätningar i golvreglarna visar fukthalter på ca 16%. En viss "mikrobiell" lukt kan kännas i huset. Inne luften behöver förbättras. Är det vettigt att montera en kanalfläkt som suger ut luft ifrån krypgrunden och skapar ett lätt undertryck? Blir inomhusluften bättre och sänks fukthalten i krypgrunden?

SVAR:
Krypgrunder (torpargrunder) bör vara välventilerade, dock bör detta ske kontrollerat under året. Vintertid kan temperaturen om det drages in kall undertemperatur tom erhållas frysning. På sommaren kan för mycket uteluft som innehåller mycket fukt kondensera i grunden vilken håller en betydligt lägre temp än utetemperaturen. Vidare så är det vanligt att krypgrunden är dåligt dränerad varför fukten mycket väl kan bero på att det är vatten som tränger upp och vattenånga avsätter sig på bjälkar etc. Min rekommendation till dig är att du kontaktar en specialist så att rätt åtgärder utföres.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vilken typ av ventilation ska man ha till en villa?

SVAR:
Vilken typ ventilationssystem man väljer är beroende av hur byggnaden är utformad och hur stor den är. Mekanisk frånluft för kök erfordras alltid. Vill man återvinna värmen ur luften t ex tappvarmvatten så sker detta med en viss typ av system och vill man ha både till- och frånluft med värmeåtervinning så användes en annan typ av system. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en VVS-ingenjör på den ort du bor på så kan du få hjälp med förslag.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag är ägare av ett hus som är byggt på 1930-talet. Mitt problem finns på vinden i detta hus. På innertaket på vinden är brädorna mörka, inte mjuka av röta utan bara väldigt mörka och man kan på en del ställen se att det har blivit lite vitt. Jag har ägt huset i tio år och det har under dessa år inte skett någon synlig förändring på innertaket. Isoleringen består av sågspån, ca 30cm, det sitter en ventil i vardera gavel så att luften kan cirkulera. Däremot saknar jag luftspalt mot taket för där ligger det sågspån. Jag undrar nu om jag måste åtgärda detta och i så fall hur gör man? Är mitt tak är på väg att ruttna?

SVAR:
Det mesta tyder på att det under en tid varit hög luftfuktighet i vindsutrymmet. Den vita beläggningen kan vara någon typ av mögel som har torkat ut. Rådet jag kan ge är att hålla takets insida under uppsikt vad gäller ytterligare mögelpåväxt. Jag tror inte att taket är på väg att ruttna. Någon åtgärd är sannolikt inte nödvändig för närvarande.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vilken RH (i%) ska man ha inomhus? Har barn med astmatiska problem. Har idag ca 40%.

SVAR:
Relativ fuktighet förhåller sig till temperaturen och är ett tal som anger hur mycket vatten i % som 1 kbm luft kan bära vid varje grad Celsius. Anger jag t ex 40% så måste jag också ange vid vilken temperatur detta avläses. Vintertid innehåller uteluften mindre vattenmängd än vad som är fallet sommartid. På vintern vid t ex +1 grad utetempertur och en relativ fuktighet på 80% (ute) så blir detta vid temperaturhöjning inomhus 20 grader och endast 20% fuktighet. Det innebär att inomhusluften vintertid mycket väl kan ligga så lågt som 10 % om inte befuktningsanläggning finns. Krav på reglerad fuktighet finns inte för bostäder utan denna tillåts variera under året. Påpekas bör dock att med mekanisk ventilation blir det lägre relativ fuktighet inomhus på vintern.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Vi har köpt ett hus som bara har frånluft. Nu ska vi sätta in ventiler för att få tilluft, men frågan är hur ska man göra när det är ett tegelhus ? Vi vet vart dom ska sitta för att få bästa effekt. I praktiken vet vi hur man gör eftersom vi satt in ventiler i trähus, men nu är det väl andra verktyg som ska användas kan jag tänka?

SVAR:
Springventiler i fönsterkarmen kan vara ett alternativ till att göra hål i själva väggen. I väggen kan man kärnborra hål genom tegelväggen. Det krävs att ett specialföretag utför arbetet med erforderlig utrustning.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Var finner jag information om hur jag kan genomföra installation av en radonsug för att ventilera gjuten grund ?

SVAR:
Hos miljö- och hälsokontoret i din kommun.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
I min oinredda källare blir det kondens på väggarna och mögel. Det läcker inte igenom fukt, för jag har grävt upp runt källaren och tätat med kallasfalt. Hur blir jag av med fukten? Jag har 2 skorstenskanaler från källaren. Ska jag installera pax-fläkt eller är det bättre med en alaktrisk avfuktare?

SVAR:
Det första du måste göra är att åtgärda dräneringen, som tycks vara otillräcklig. Därefter kan du förbättra ventilationen. En fläkt som drar ut den fuktiga luften är då att föredra.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Har ett 1½planshus med självdrag från -73. Det där självdraget är jag inte helt nöjd med och fick också en anmärkning om detta vid överlåt.bes. Har hört att ett från luftsystem med återvinning på varmvattnet ska vara rätt. Vart vänder jag mig? Jag bor söder om Malmö.

SVAR:
Du ska vända dig till en ventilationsentreprenör. Sök på "ventilation" på www.gulasidorna.se i ditt område. Det går inte att uttala sig om ventilationen i huset utan att ha sett det eller ha fått en utförligare beskrivning.
/Lars-Göran Dahlén

FRÅGA:
Jag måste förbättra ventilationen på smygvindarna längs med den inredda mittdelen av vinden. Vad är bäst: ventiler på husets kortsidor eller ett flertal "mögelstopper" längs med takfötterna?

SVAR:
Det handlar om att skapa en luftrörelse, drag. Jag tror att du ordnar detta bäst genom ventiler på husets kortsidor. Det skadar dock inte om du har ventilation någonstans längs takfoten också - det får längden på huset avgöra. Du kan i princip aldrig ventilera för mycket.
/Mats Håkansson

FRÅGA:
Hej, jag har en liten sommarstuga (byggd -75, ca 10cm isolering, ingen luftspalt) på 18kvm bestående av ett rum och toa. Rummet har alltid känts lite rått och fuktigt, det enda som gjort luften bättre är att öppna korsdrag och ha värme på elementet, även varma sommardagar. Jag kompletterade då med ytterligare en ventil strax under taket diagonalt från den gamla ventilen, men det hjälpte föga. Hur skall ventiler sitta för att få ordentlig rotation på luften och kan man göra nåt annat för att förbättra luften?

SVAR:
Ventil för inloppsluft ska sitta lågt och ventil för avlopp ska sitta högt. Dessutom ska de sitta diagonalt i förhållande till varandra. På detta sätt arbetar man med termiken i rummet och får en rotation på luften motsvarande 30-40 kubikmeter per timma. Ännu bättre rotation, 200 kubikmeter per timma, får du om du installerar en bastufläkt i avluftsventil. Det låter dock som om dina problem härrör från fukt i grunden.
/Lars-Göran Dahlén