17 060 läst ·
125 svar
17k läst
125 svar
Vilket värmesystem hade ni valt till en villa från 1960-talet?
Jag syftar inte på rena värmekostnader. Självklart är det värdesänkande att ha kvar gamla utdaterade fönster, samtidigt som det höjer värdet att ha bytt dom.Vrana skrev:
Inte nödvändigtvis? Vi har orginalbågar på våra fönster som är i fint skick, mycket smäckrare karmar jämfört med moderna fönster. Grannen har ett tvillinghus där de bytt fönstrena och det ser mycket stabbigare ut. Vi har nya tätningslister och känner inte av något drag från de fönstrena. Tycker inte det vore så självklart att det är värdehöjande om man gillar tex 60-talskåkar med bevarade smäckra orginalfönster. Räknade också på det där och man sparar ju aldrig in det i rena värmekostnader.
Jag bor i södra Tyskland, nära Alperna. Även här kan det bli rejält kallt, men köldperioderna är inte lika långvariga som i Sverige.H Hullo skrev:
Mitt hus, som är byggt 1990 och har källare, värms upp med radiatorer (vatten). Förra året installerade jag en luft-vattenvärmepump, och det har fungerat utmärkt utan att jag behövt göra några andra ingrepp i värmesystemet. Jag kör på en relativt låg framledningstemperatur (42 °C), vilket är betydligt lägre än tidigare med gaspannan. Däremot använder jag ingen nattsänkning längre, eftersom ett värmepumpssystem är förhållandevis trögt. Det enda rummet som inte riktigt når upp i önskad temperatur är vardagsrummet på 45 m² med 3,10 meter i takhöjd. Det var vi dock medvetna om redan innan, så nu ska vi komplettera med ytterligare en radiator (1 × 2 meter) i ett av rummets hörn.
Jag har även solceller på taket och räknar med att vara självförsörjande på el från mars till oktober, vilket motsvarar en självförsörjningsgrad på omkring 60 procent. Under 4-5 månader räknar vi med att vi att producerar ett övereskott på el och det säljs tillbaka till elleverantören även om man inte får så mycket för det i Tyskland.
Ja, borde nuansera lite.Nissens skrev:
Det är säkert värdehöjande om man byter mot bra nya fönster. Tar du väldigt fula fönster (plast?) av dålig kvalitet, där kasetter efter 10 år har släpt in kondens då kan det till och med vara tveksam om det inte sänker totalvärdet. Men det hänger lite på dem val man gör och i vilket skick befintliga fönster är.
Skulle inte byta bara för att tjäna in värmeförlust
Vi har extra tilluft i hallen och köket eftersom inomhusluften känns fräschare då. Behovet beror på planlösningen och hur luften rör sig genom huset. I hus från 60-, 70- och 80-talet tycker jag att det lätt känns instängt om det är svårt att vädra.F fribygg skrev:
Förstärkt självdrag passar oss bäst. Vi har tysta frånluftsfläktar i badrummen och tvättstugan och låter dörrarna dit stå på glänt när rummen inte används, så att luften kan röra sig dit från rummen med tilluft. Med den lösningen slipper vi suset som kan höras från FTX året runt, även i sovrummen. Till badrummen och tvättstugan hade jag valt Fresh Intellivent Sky, som är så gott som ljudlös och kostar relativt lite, eller en fläkt med lika låg ljudnivå från exempelvis Pax. Vi har också tysta avfuktare i tvättstugan och i det badrum vi använder mest.
Vi har spaltventiler i köket och alla sovrum. Köket har också en manuellt styrd frånluftsfläkt med vred för varvtalet, som vi främst använder när vi är bortresta en längre tid på sommaren.
Högt upp i köket sitter ett litet fönster på 40 × 40 cm som står öppet i olika lägen från maj till september. I vardagsrummet har vi ett tilluftsdon och en 210 cm hög vädringslucka som står öppen under samma period. Luckan har inbyggt insektsskydd och kan stå öppen även när vi reser bort.
I ett fristående förråd hade jag börjat med ventiler mot uteluften, gärna på olika sidor så att luften kan passera även när dörren är stängd. Med en enkel hygrometer från ett byggvaruhus kan man följa luftfuktigheten över tid. En frånluftsfläkt hade jag lagt till först om ventilerna gav för lite luftväxling och mer uteluft skulle hjälpa, till exempel i ett uppvärmt förråd. I ett kallförråd kan varm, fuktig sommarluft höja den relativa luftfuktigheten när den kyls ner.
Produkter som diskuteras: "Intellivent"
Badrumsfläkt Intellivent S Fresh
Komplett frånluftsfläkt
1 803 kr inkl moms
2 004 kr
Läs mer
Generellt är det bättre att ta in luften i sov och vardagsrum.Z Zondra_05 skrev:Vi har extra tilluft i hallen och köket eftersom inomhusluften känns fräschare då. Behovet beror på planlösningen och hur luften rör sig genom huset. I hus från 60-, 70- och 80-talet tycker jag att det lätt känns instängt om det är svårt att vädra.
Förstärkt självdrag passar oss bäst. Vi har tysta frånluftsfläktar i badrummen och tvättstugan och låter dörrarna dit stå på glänt när rummen inte används, så att luften kan röra sig dit från rummen med tilluft. Med den lösningen slipper vi suset som kan höras från FTX året runt, även i sovrummen. Till badrummen och tvättstugan hade jag valt Fresh Intellivent Sky, som är så gott som ljudlös och kostar relativt lite, eller en fläkt med lika låg ljudnivå från exempelvis Pax. Vi har också tysta avfuktare i tvättstugan och i det badrum vi använder mest.
Vi har spaltventiler i köket och alla sovrum. Köket har också en manuellt styrd frånluftsfläkt med vred för varvtalet, som vi främst använder när vi är bortresta en längre tid på sommaren.
Högt upp i köket sitter ett litet fönster på 40 × 40 cm som står öppet i olika lägen från maj till september. I vardagsrummet har vi ett tilluftsdon och en 210 cm hög vädringslucka som står öppen under samma period. Luckan har inbyggt insektsskydd och kan stå öppen även när vi reser bort.
I ett fristående förråd hade jag börjat med ventiler mot uteluften, gärna på olika sidor så att luften kan passera även när dörren är stängd. Med en enkel hygrometer från ett byggvaruhus kan man följa luftfuktigheten över tid. En frånluftsfläkt hade jag lagt till först om ventilerna gav för lite luftväxling och mer uteluft skulle hjälpa, till exempel i ett uppvärmt förråd. I ett kallförråd kan varm, fuktig sommarluft höja den relativa luftfuktigheten när den kyls ner.
Luft luftvärmepumpar är billiga, men de låter. Att dra värmesystem med vattenburet kostar några hundratusen. Räkna på vad du sparar eller får för pengarna.H Hullo skrev:Hej!
Jag ska köpa en enplansvilla från 1967 på 124 m² med betongplatta på mark.
Idag finns:
Jag funderar på hur jag ska lösa uppvärmningen framöver när både värmepumpen och varmvattenberedaren ändå behöver bytas.
- Direktverkande elradiatorer
- Luft/luftvärmepump (trasig och behöver bytas)
- Kamin i vardagsrummet
- Varmvattenberedare som snart behöver bytas
Ett alternativ jag funderar på är att installera vattenburen golvvärme i hela eller delar av huset, med en värmepump som sköter både av varmvattnet till både duschar och golvvärme.
Ett annat alternativ är att bara sätta in en ny luftvärmepump, byta varmvattenberedaren och behålla direktelen och kaminen.
Jag har även funderat på om bergvärme eller jordvärme skulle kunna vara ett alternativ, om jag ändå ska investera i ett nytt vattenburet system.
Vad tror ni är mest ekonomiskt och vettigt på lång sikt? Är det värt att investera i ett vattenburet system med exempelvis luft/vatten, bergvärme eller jordvärme, eller hade ni behållit det befintliga?
[bild]
Oftast inte lönsamt att dra in vattenburet och tex bergvärme.
Skaffa två rejäla luftluftvärmepumpar istället, ny beredare (företrädelsevis med luftvärmepump den med). Köp några oljefyllda elradiatorer som backup och häng på väggarna med fönster.
Skaffa två rejäla luftluftvärmepumpar istället, ny beredare (företrädelsevis med luftvärmepump den med). Köp några oljefyllda elradiatorer som backup och häng på väggarna med fönster.
Har själv i vårt stora gamla fritidshus i södra Norrland bytt ut gamla 70-tals el-plåtschabrak som lätt överhettade och var svåra att reglera. Har nu nya från Adax Neo som vi upplever ger skön värme, komfort och som förväntas vara mer effektiva och energisnåla samt kan styras/regleras via internet.M mpostma skrev:
Direktverkande el är i Sverige oftast alltid en ren, fin energikälla och som förhoppningsvis snart får rätt tillgång och rätt pris.
Beträffande ursprungsfrågan så handlar ju allt om hur mycket man vill, orkar och kan investera i en ny värmeanläggning. Många goda råd och kunnande har presenterats.
