Jordfelsbrytare i lantbruksfastighet
Besvarad 12 sep 2020 av Bengt Loord
Hej, har nyligen flyttat till släktgård och tänkte börja med det tråkiga men viktiga, översyn av vitala delar som vatten, el, avlopp, etc.
Vad gäller el så har jag haft ett två elektriker här, men man ger olika budskap och även om jag är inte helt grön själv är jag ändå lekman så här är råd tacksamt. Jobbar med försäkringar och har i otal utbildningar blivit varse om hur en jordfelsbrytare kan förebygga brand och personskada så ett extra säkerhetslager i form av jordfelsbrytare är vad jag önskar. Det finns idag enbart på en grupp i centralen i huset, ett nytt badrum med golvvärme 2012. Även byts äldre "slappa" kontakter till nya, men det tänkte jag i lugn och ro göra själv.
Frågan är: Hur/var installeras jordfelsbrytare lämpligast om man vill ha detta skydd på "allt" ? Åtminstone brandskydd 300mA.
Idag finns tre centraler, en huvudcentral som fördelar via jordkabel till central i boningshus samt via utanpåliggande till verkstad. Allt 4-ledare, isärkoppling jord/neutral på nollskenan är dock möjligt i alla centraler. Elen fick översyn och mycket nytt 1984 i boningshus, 1967 i verkstad.
Elektriker vill byta till elcentraler med snabbkopplingar och automatsäkringar, men sen bara sätta jordfelsbrytare på vissa grupper. De är inte helt överens och en tyckte det var onödigt på ena stället men nödvändigt på andra och omvänt. Min ödmjuka fundering var om att det kanske gick att sätta jordfelsbrytare på ny 5-ledare från huvudcentralen och undercentralerna behålls med sina rejäla skruvkopplingar och finfina porslin som varken lossnar eller smälter (svära i kyrkan kanske, men nya plastcentraler är tydligen inget man alltid jublar över hos försäkringsbolagen)
Kan tillägga att allt är rätt kopplat, bra draget och installerat idag, så ju mer som görs om, desto fler nya anslutningar riskerar bli sämre än idag, med all säkerhet blir det även snabbkopplingar trots att skruva betalas med rot och prylarna är billigare.
Vad gäller el så har jag haft ett två elektriker här, men man ger olika budskap och även om jag är inte helt grön själv är jag ändå lekman så här är råd tacksamt. Jobbar med försäkringar och har i otal utbildningar blivit varse om hur en jordfelsbrytare kan förebygga brand och personskada så ett extra säkerhetslager i form av jordfelsbrytare är vad jag önskar. Det finns idag enbart på en grupp i centralen i huset, ett nytt badrum med golvvärme 2012. Även byts äldre "slappa" kontakter till nya, men det tänkte jag i lugn och ro göra själv.
Frågan är: Hur/var installeras jordfelsbrytare lämpligast om man vill ha detta skydd på "allt" ? Åtminstone brandskydd 300mA.
Idag finns tre centraler, en huvudcentral som fördelar via jordkabel till central i boningshus samt via utanpåliggande till verkstad. Allt 4-ledare, isärkoppling jord/neutral på nollskenan är dock möjligt i alla centraler. Elen fick översyn och mycket nytt 1984 i boningshus, 1967 i verkstad.
Elektriker vill byta till elcentraler med snabbkopplingar och automatsäkringar, men sen bara sätta jordfelsbrytare på vissa grupper. De är inte helt överens och en tyckte det var onödigt på ena stället men nödvändigt på andra och omvänt. Min ödmjuka fundering var om att det kanske gick att sätta jordfelsbrytare på ny 5-ledare från huvudcentralen och undercentralerna behålls med sina rejäla skruvkopplingar och finfina porslin som varken lossnar eller smälter (svära i kyrkan kanske, men nya plastcentraler är tydligen inget man alltid jublar över hos försäkringsbolagen)
Kan tillägga att allt är rätt kopplat, bra draget och installerat idag, så ju mer som görs om, desto fler nya anslutningar riskerar bli sämre än idag, med all säkerhet blir det även snabbkopplingar trots att skruva betalas med rot och prylarna är billigare.
Svar
Jordfelsbrytare är ett mycket bra tillägg för att öka säkerheten.
All ström som går till en elanläggning, ska också gå tillbaka till elleverantören via neutralledaren.
Det gör den dock inte helt när det gäller t.ex. kylskåp, mikro, lysrör m.m. utan från dem går det s.k. läckströmmar, som går en annan väg. I gamla spruckna kablar kan det också bli läckströmmar.
Det gör att när jordfelsbrytaren skyddar en stor elanläggning, så blir det också mera läckström.
Det är just läckströmmen som jordfelsbrytaren reagerar på och när läckströmmarna är ca 22 mA så bryter den. (Måste bryta vid 30 mA, men måste finnas marginal).
I en normal villa har man ofta bara en jordfelsbrytare för hela huset, men det är en fördel att ha flera för då blir inte hela huset bortkopplat om jordfelsbrytaren löser ut.
Nu är detta en släktgård och då låter det som att det är en stor elanläggning.
Det vore bra med en jordfelsbrytare för varje elcentral, så att bara en viss del av anläggningen bryts om en jordfelsbrytare löser ut. (Gärna två för stora huset för då blir inte heller detta helt strömlöst om en jordfelsbrytare löser ut).
Allt har för- och nackdelar och automatsäkringar behöver man bara återställa om de löst ut, men de bryter tidigare vid överströmmar vilket är både för- och nackdel. (Även dessa slits och kommer så småningom att behöva bytas, dock mycket sällan).
Snabbkopplingar låter behändigt, men de är svårare att ansluta i en befintlig anläggning eftersom det är besvärligare att få in alla trådarna i avsett hål om trådarna redan varit böjda och krokiga.
Byta elcentraler är inget måste, men det är bra att mäta läckströmmarna innan man inkopplar jordfelsbrytare, samt helst även isolationsmäta elanläggningen.
Dessa mätningar gör ett elföretag enkelt och efter dessa kan man bedöma om något behöver bytas eller åtgärdas.
All ström som går till en elanläggning, ska också gå tillbaka till elleverantören via neutralledaren.
Det gör den dock inte helt när det gäller t.ex. kylskåp, mikro, lysrör m.m. utan från dem går det s.k. läckströmmar, som går en annan väg. I gamla spruckna kablar kan det också bli läckströmmar.
Det gör att när jordfelsbrytaren skyddar en stor elanläggning, så blir det också mera läckström.
Det är just läckströmmen som jordfelsbrytaren reagerar på och när läckströmmarna är ca 22 mA så bryter den. (Måste bryta vid 30 mA, men måste finnas marginal).
I en normal villa har man ofta bara en jordfelsbrytare för hela huset, men det är en fördel att ha flera för då blir inte hela huset bortkopplat om jordfelsbrytaren löser ut.
Nu är detta en släktgård och då låter det som att det är en stor elanläggning.
Det vore bra med en jordfelsbrytare för varje elcentral, så att bara en viss del av anläggningen bryts om en jordfelsbrytare löser ut. (Gärna två för stora huset för då blir inte heller detta helt strömlöst om en jordfelsbrytare löser ut).
Allt har för- och nackdelar och automatsäkringar behöver man bara återställa om de löst ut, men de bryter tidigare vid överströmmar vilket är både för- och nackdel. (Även dessa slits och kommer så småningom att behöva bytas, dock mycket sällan).
Snabbkopplingar låter behändigt, men de är svårare att ansluta i en befintlig anläggning eftersom det är besvärligare att få in alla trådarna i avsett hål om trådarna redan varit böjda och krokiga.
Byta elcentraler är inget måste, men det är bra att mäta läckströmmarna innan man inkopplar jordfelsbrytare, samt helst även isolationsmäta elanläggningen.
Dessa mätningar gör ett elföretag enkelt och efter dessa kan man bedöma om något behöver bytas eller åtgärdas.
Redigerat:
Kommentarer
Pajonik ·
Vill man uppnå samma säkerhet som Lantbrukets Brandskyddskommitte kräver för lantbruksfastigheter kan man komplettera med en 300 mA jordfelsbrytare i huvudcentralen där undercentralerna är anslutna. Den jordfelsbrytaren bör vara av S typ, dvs fördröjd, så att den inte löser ut före de jordfelsbrytare som sitter efter.
c_olsson ·
Man skall dock veta att en jordfelsbrytare kan lösa ut redan vid 15 mA vilket är lägsta godkända värdet. Det har betydelse för hur man dimensionerar varje enskild fas under jordfelsbrytaren. T.ex.om man har en maskinhall med 20 st lysrörsarmaturer kopplad till en enda fas så kan läckströmmen vara så hög som 20 mA (normalt kopplar man i tre faser via kontaktor). Man kan också ersätta enskilda automatsäkringar med personskyddsbrytare vilket är en kombinerad automatsäkring och jordfelsbrytare. Det spar plats i elcentralerna och gör att man kan ha flera jordfelsbrytare utan att behöva skala upp centralen i storlek.
M_elberg ·
Vad gäller kapslingen, så finns det Centralkapling i plåtutförande pulverlackade vita. Det handlar mer om vad elektrikern är van vid att använda. Specificera ditt önskemål om plåtkapsling på centralen/erna. Instämmer med föregående att sektionera upp skyddslagren med JFB för belysning och uttag i bostadshuset och vissa apparater i köket. Sedan kan man lägga Kyl och Frys på egna Personskydds automater. På så sätt sänker man summan av läckströmmar och slipper komma hem till smält glass i frysen om något triggar JFB i övriga huset.
Elsäkerhetsverket vill numera att man ser över sin anläggning var 30år och byter ledningar, så med tanke på åldern som du skriver att det är på anläggningen så bör en okulär besiktning och isolationsmätning genomföras.
Elsäkerhetsverket vill numera att man ser över sin anläggning var 30år och byter ledningar, så med tanke på åldern som du skriver att det är på anläggningen så bör en okulär besiktning och isolationsmätning genomföras.
Elcentraler helt eller delvis av plast är en standardsänkning.
Jag använder enbart plåt centraler.
Vanligast är GARO, Eldon, Malmbergs och ABB.
Hager låtsas att dom har en av plåt men det är bara ytterskalet, inkråmet är samma som i en helplastcentral.
Ovanstående gäller IP 20 & IP21 modeller. Tätare utförande som bl.a. krävs i tex jordbrukets driftbyggnader finns helt i plåt i många andra fabrikat.
Jag skulle skämmas om jag bytte ut en 80-årig oftast helt felfri DII-central till en av plast med okänd livslängd.
Även 10-15-åriga kapslingar från ett kvalitetsmärke som Hager är ofta spröda i plasten och håller nog inte måttet för en 30-årig livslängd.
Jag använder enbart plåt centraler.
Vanligast är GARO, Eldon, Malmbergs och ABB.
Hager låtsas att dom har en av plåt men det är bara ytterskalet, inkråmet är samma som i en helplastcentral.
Ovanstående gäller IP 20 & IP21 modeller. Tätare utförande som bl.a. krävs i tex jordbrukets driftbyggnader finns helt i plåt i många andra fabrikat.
Jag skulle skämmas om jag bytte ut en 80-årig oftast helt felfri DII-central till en av plast med okänd livslängd.
Även 10-15-åriga kapslingar från ett kvalitetsmärke som Hager är ofta spröda i plasten och håller nog inte måttet för en 30-årig livslängd.
De senast besvarade frågorna
Taklampa ojordat uttag
1 aug 2022
Hej! Har flyttat in i hus byggt 1990 med ojordade tak-lamputtag. Våra relativt nya taklampor har en gul/grön sladd vilket då innebär att själva lampan är jordad om jag förstår det rätt? Går den...
Multidetektor
9 aug 2022
Hej. Har precis flyttat till en lägenhet där de flesta väggarna är betong. Är lite rädd för att borra upp gardinstänger och tavlor i en elkabel eller vattenrör. Tänkte köpa en multidetektor. Vet...
Eldragning
8 jul 2022
Ska lägga nytt golv på ett gammalt trägolv. Kan jag lägga en matning till spis 220 v med EKKJ kabel i rör i urfräst spår i undergolvet ? Behövs rör ? mvh CG
Fråga experten
Elingenjör Bengt Loord svarar på frågor om el och teknik.