Bygga fritidshus, sommarhus eller stuga

Artikel: Uppdaterad 30 januari 2013 15:00 · postad i Bygga · taggad med Torpargrund, Sommarstuga, Fritidsboende, Bygglov

Tänk långsiktigt när du ska bygga ditt fritidshus. Det rådet ger byggnadsingenjör Charlotte Andersson som påpekar att det lönar sig att satsa på kvalitet redan från början.

Så bygger du billigt

Vill du bygga fritidshus billigare på kort sikt kan du välja:

  • Mindre boyta
  • Krypgrund eller plintgrund
  • Direktverkande elradiatorer
  • Göra eget arbete
Bygga fritidshus, sommarhus eller stuga

Planerar du att bygga ett fritidshus? I så fall krävs många överväganden och viktiga beslut. Självklart är det en fördel om husbygget kan anpassas till familjens framtidsplaner.

Om man planerar långsiktigt så minskar de framtida investeringsbehoven och risken för kostsamma renoveringsåtgärder, konstaterar Charlotte Andersson.

annons

Hushållets ekonomi och de personliga behoven är trots allt avgörande. Somliga vill endast använda fritidshuset under sommartid och nöjer sig med enkel standard.

Vissa fritidshusägare uppskattar extraarbetet att måla, snickra och fixa i stugan, stugbygget blir som ett pågående projekt. Andra föredrar att ta det lugnt under vistelsen, de vill ha det så underhållsfritt som möjligt.

Kraven på ett fritidshusbygge skiljer sig från bygget av ett permanenthus så tillvida att;

  • fritidshus inte behöver uppfylla energikraven som ställs i Boverkets byggregler (BBR) för nybyggda enfamiljshus,
  • fritidshus inte behöver vara handikappanpassat.

I övrigt är regelverket detsamma. Det innebär till exempel att man måste följa vissa konstruktionsregler som gör att byggnaden är hållfast och fuktsäker, så att den inte rasar omkull eller möglar.

Ett tillsvidareboende brukar dimensioneras för att hålla i 50 år, medan ett fritidshus dimensioneras efter lite kortare livslängd, omkring 20-25 år, säger Charlotte Andersson.

De initiala investeringskostnaderna blir lägre om man dimensionerar för en kortare livstid. Man kan då välja bygglösningar som är billigare, till exempel en uteluftsventilerad krypgrund istället för en gjuten bottenplatta.

Krypgrund är fortfarande en vanlig lösning när man vill bygga fritidshus snabbt och billigt. I detta fall finns det dock en risk att bottenbjälklaget påverkas och kanske har ruttnat upp efter 30 år om man inte installerar en luftavfuktare.

När det gäller grundläggningen kan det finnas skäl utöver det låga priset att välja en krypgrund eller plintgrund framför platta på mark, menar Charlotte Andersson.

Det kan underlätta en framtida rivning, vilket ibland är nödvändigt om man har ett kortare markavtal eller bor i ett område där det planeras förändringar i bebyggelsen. Om huset står på en betongplatta är rivningsprocessen mer komplicerad och tidskrävande.

Boverkets definition på fritidshus är ett hus som inte är avsett för ett permanentboende. Ändå är det vanligt att såväl unga familjer som äldre bestämmer sig för att flytta in i sitt fritidshus, efter mer eller mindre omfattande renoveringsjobb.

Regelverket säger att så länge det är ett fritidshus får det bara brukas en viss tid av året. Om man ska använda huset som permanentbostad ska man anmäla detta till kommunen. Det innebär samtidigt att bostaden måste uppfylla både energikraven och handikappskraven.

Om man som nybyggare vill satsa på ett vinterbonat fritidshus bör man överväga att anpassa bygget till ett permanentboende, anser Charlotte Andersson.

Merkostnaden under byggnation är förhållandevis liten och andrahandsvärdet blir högre vid försäljning. Att göra åtgärderna i efterhand är dyrare.

På vissa håll är kommunerna mycket restriktiva mot att fritidshus byggs om till permanentbostäder och i känsliga kustområden tillåts det inte alls. Tolkningen av vad som egentligen är ett fritidshus kan också skilja sig åt, och därför är det klokt att rådgöra med sin kommun innan man sätter igång med ett större projekt.

När man söker bygglov för fritidshus är principen densamma som för ett vanligt hus, säger Magnus Sigfusson på stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Man lämnar in handlingarna hos stadsbyggnadskontoret i den kommun där huset ligger. I vissa fritidshusområden finns en detaljplan som underlättar hanteringen.

I detaljplanen kan det framgå att vissa åtgärder inte är bygglovspliktiga och då behöver man följaktligen inte söka för detta. Det är bra att kontrollera om det finns en sådan detaljplan där man bor.

De flesta fritidshus idag levereras och uppförs i form av byggsatser. En fördel är att leverantören tar ansvaret för att byggsystemet uppfyller rådande krav, under förutsättning att man monterar det enligt anvisningarna. En annan fördel är att byggnationen underlättas och går kvickt, och det är i regel också billigare än att bygga sitt hus med lösvirke, säger Charlotte Andersson.

Byggvaruhusen har stora påslag för privatkunder, vilket gör att materialkostnaderna lätt blir högre än man räknar med. Dessutom kan man behöva anlita en konstruktör som ritar och beräknar hur huset ska byggas ihop. Fast vill man ha ett originellt fritidshus är det lösvirke som gäller.
Normalt sett byggs fritidshusen i trä, det är ovanligare med material som sten och betong.

Fördelen med ett trähus är att det går snabbt att värma upp, och det är ju extra lämpligt i ett fritidshus.

Inför byggnationen bör man ägna en särskild tanke åt energilösningarna. I många fritidshus väljer man fortfarande att installera direktverkande el, främst för att det är praktiskt och enkelt att sköta.

Med tanke på elpriserna bör man i detta fall överväga en kompletterande värmekälla, till exempel en luft-luftvärmepump som effektiviserar uppvärmningen eller en kamin som värmer upp stugan snabbt.

Alternativet till direktverkande el är ett vattenburet värmesystem. Det innebär i regel en dyrare installation och kan kräva en viss skötsel, till exempel om man väljer en biobränsleanläggning. Vattensystemet måste också skyddas från att frysa, vilket kräver bra isolering eller att systemet hålls igång kontinuerligt.

Samtidigt är ett vattenburet system mer flexibelt och det finns ofta möjlighet att med en värmefördelande ackumulatortank koppla in olika värmekällor.

Ju mer man tänker använda fritidshuset vintertid, ju mer motiverat är det att välja vattenburen värme.

En del fritidshusägare väljer att stänga av värmen under vintersäsongen. Andra väljer att ha underhållsvärme för att vattenledningar inte ska frysa och för att hålla borta kyla och fukt.

På vintern är uteluften i regel så torr att det inte bör uppstå någon risk för fuktskador. Men under höst och vår, när det är mycket nederbörd, är det säkrast att ha på lite värme eller installera en avfuktare, säger Charlotte Andersson.

Läs mer
Lars Bärtås
lars@byggahus.se
Visar 4 kommentarer

Så här står det i texten
"– Regelverket säger att så länge det är ett fritidshus får det bara brukas en viss tid av året. Om man ska använda huset som permanentbostad ska man anmäla detta till kommunen. Det innebär samtidigt att bostaden måste uppfylla både energikraven och handikappskraven."
Detta stämmer knappast. Det är ingen som kan förbjuda mig att permanent flytta in i en dåligt isolerat icke handikappanpassat fritidshus. Men - ska jag bygga till måste energi- och handikappkraven uppfyllas i utbyggnaden.

Vilken grund man väljer beror förstås på de naturliga förutsättningarna. Gjuten platta är egentligen inte alls överlägsen allt annat, utan har blivit så vanligt använd därför att denna typ av grund passar bäst på den typ av villatomter som blivit standard: Nedlagd åkermark med relativt plan yta. Resonerar vi exempelvis grundläggning på berg eller lätt sandjord, alternativt morän, i mer kuperad terräng blir pintgrunden överlägsen det mesta.

Det finns inget som säger att en trossbotten MÅSTE ruttna ovanför en traditionell krypgrund / torpargrund. Vill man nödvändigtvis ta död på sitt hus måste man först se till att strypa grundens ventilation, och gärna se till att den saknar dränering och fylls med stillastående vatten. Jag kan därför sträcka mig så långt som till att utnämna krypgrund till "riskkonstruktion". Men att påstå en sådan grund är dömd till undergång efter bara 20-25 år är inte korrekt. Den som påstår att en öppen plintgrund ruttnar tar ännu mer fel. En rätt anlagd plintgrund är i det närmaste helt idiotsäker.

Faktum är att TAKETS brister generellt blir mer fatala än grundläggningens. Därför vore det på sin plats att varna för exempelvis tendensen att förse fritidshus med flacka tak. Brantare tak minskar riskerna vid hög snöbelastning. Dessutom lönar det sig att kosta på mer beständigt yttertak än papp och dylikt.

billy_baver

Nytt lösvirkesbyggt fritidshus med platta på mark. 30 cm under golv och på vind och 20 cm isolering i väggarna. Bättre 2-glasfönster. Utsidan klar, insidan tom, ligger i Bohuslän och skall användas c 5 mån/år.
Hade tänkt värma med enbart luft/luftvärmepump (+kamin när vi är där) för att initialt komma ner i pris.
Hur skall jag tänka när det gäller uppvärmning?
Kan man ha frånluftsvärmepump när det inte finns spillvärmekällor och man vill ha 10-15 grader på vintern.
Bör man ha elradiatorer som säkerhet när man använder luft/luft-vp.
Vilken Luft/luft funkar bäst vid kyla?
Hur lågt bör man sänka vintertemperaturen?
Kallekanin

Jag har just byggt ett lösvirkeshus för "sommarhalvårsboende" på plintgrund, 109 kvm boarea. 25cm isolering i golv, 30 i tak och 20 i vägg; treglasfönster.
Vägg- och takisolering är i två korsande skikt. Jag valde en plastfilm som fuktspärr mellan den inre 5cm isoleringen och den yttre på 20cm.
Min byggare tyckte att jag skulle välja vindpapp i stället för plast just då han ansåg att man enklare kan undvika fuktskador om huset
råkar bli utkylt och måste värmas upp under "icke sommartid". Jag fegade ur och valde ändå den rekommenderade plasten...
Då jag inte snabbt kan nå huset vid t ex ett längre strömavbrott, har jag valt bort vattenburen värme till förmån för en modern och
effektiv luft-luft pump som kan ställas in på underhållsvärme 10C. Jag har dessutom installerat högklassiga oljefyllda elradiatorer som
kickar in vid 7C i det fall pumpen isar ihop... Dessutom har jag en modern murspis (dock utan värmeackumulerande sten),
som ska ge upp till 9kW vid full eldning - det tar ca 3 timmar att höja innetemperaturen från 10C till 22C när man brassar på.
Jag har valt dessa lösning då det inte anses bra att helt kyla ut moderna hus under vinterhalvåret.

Kommentarstext

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <br> <p>

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <p> <br>
Type the characters you see in this picture. (verify using audio)
Type the characters you see in the picture above; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.