Byggahus.se
Claes Sörmland
TRJBerg TRJBerg skrev:
Kan en GA äga fastighet(er)?
Nej, en GA kan ligga på en fastighet eller på en marksamfällighet. En samfällighetsförening kan äga en fastighet eller en marksamfällighet och förvalta en GA som ligger på den.
 
  • Gilla
TRJBerg och 1 till
  • Laddar…
G Gunnar Seidel skrev:
Jag tackar så mycket för era resonemang och ert intresse i saken! Det är verkligen spännande och ger stoff till eftertanke!

För att svara kort på några av frågorna som dyker upp:
Jag har inte akten för GA:2 (anläggningsbeslutet) men beställer den i dag hos Lantmäteriet (jag bor i Danmark så jag kan inte komma in med e-tjänst).
Det är en av bröderna som äger 1:17 (ägare till 1:39) och inte dödsboet (1:5).
Hans motiv till att få servitut över 1.5 är, ”det är den enda infarten till södra huset (just nu”) och ”vägen har alltid funnits där”.

Min syster kommer att ta upp frågan om vad ett eventuellt servitut betyder med en mäklare i denna vecka - vad det kunde betyda för en kommande köpares intresse, och vad det kan betyda för fastighetsvärdet av 1:5.

Hela arvsdiskussionen är inflammerad och en diskussion om vägen kommer inte att gynna dialogen, men min inställning är, att sakerna ska upp till ytan och vändas, och vad gäller diskussionen om servitut eller inte i vår syskongrupp, har era resonemang och meningsutbyten varit en ovärderlig hjälp för mig!
Saker som jag tänker du kan ta med dig i sammanhanget.

Om fastighetsägaren ska skriva ett avtalsservitut med grannen är inte en arvsfråga, det är en fråga om att förvalta fastigheten.

Nu råkar ägaren vara ett dödsbo (som i sin tur består av en handfull släktingar). Men blanda inte ihop vad som är konflikter om hur dödsboets tillgångar ska delas upp med servitutsskrivningen som om "vägrätten" vore ett inventarium i dödsboet som brodern lägger anspråk på att få sig tilldelat utifrån argumentation av typen "juste sätt att dela boet".

Att skriva ett avtalsservitut förutsätter att samtliga delägare vill ingå ett sådant avtal. Finns inte viljan hos alla så är frågan i princip död.
Det är skillnad med en del saker i hanteringen av dödsbo och arvsskifte där man i princip måste antingen måste komma överens om kompromisser eller tvista (om man hårddrar det), för alternativet att inte göra något alls finns egentligen inte.
 
  • Gilla
Anna_H och 4 till
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Saker som jag tänker du kan ta med dig i sammanhanget.

Om fastighetsägaren ska skriva ett avtalsservitut med grannen är inte en arvsfråga, det är en fråga om att förvalta fastigheten.

Nu råkar ägaren vara ett dödsbo (som i sin tur består av en handfull släktingar). Men blanda inte ihop vad som är konflikter om hur dödsboets tillgångar ska delas upp med servitutsskrivningen som om "vägrätten" vore ett inventarium i dödsboet som brodern lägger anspråk på att få sig tilldelat utifrån argumentation av typen "juste sätt att dela boet".

Att skriva ett avtalsservitut förutsätter att samtliga delägare vill ingå ett sådant avtal. Finns inte viljan hos alla så är frågan i princip död.
Det är skillnad med en del saker i hanteringen av dödsbo och arvsskifte där man i princip måste antingen måste komma överens om kompromisser eller tvista (om man hårddrar det), för alternativet att inte göra något alls finns egentligen inte.
Tack för din spännande refleksion! Den vill jag ta med mig!
 
B
G Gunnar Seidel skrev:
Hejsan Claes och tack för ditt utförliga och snabba svar!



Punkt 1. Det finns inget skriftligt servitut. 2.: 1:39 har alltid använt den befintliga ut/infarten. 3.: det skulle förmodligen inte ge en ökad belastning. 4.: jag är osäker – det kan vara ett mätarskåp som ligger bredvid vägen. 5.: jag vill undersöka det med GA’n.



Saken är, att vi helst vil ha minst möjliga belastning på Vannesta 1:5, speciellt med hänsyn till vägen så nära huset, för att göra det mer intressant för en potentiell köpare.

Vi har varit inne på en lösning där vi omlägger vägen vilket ägaren till 1:39 har vist delvis intresse för. En sådan lösning skulle innebära att tomten 1:5 skulle korsas av en ny väg (se bilden). Det ligger dock en träddunge på ägarens tomt, varav det närmaste trädet till tomtgränsen ligger ett par meter från gränsen – detta vill ägaren till 1:39 inte såga ner, annars kunde 1:39 ha fått sin egen tillfartsväg på egen tomt.

En annan lösning som jag har tänkt på men inte har presenterat för ägaren till 1:39 ännu, kunde vara den på bilden nedanför. Det skulle innebära att den gamla vägen delvis kunde tas bort av ägaren till 1:5.

Igen ett stort tack för ditt engagemang!

VH

Gunnar[bild]
jag har svårt att tro att detta är lönt, så som det ser ut hade det varit mer naturligt att ta en bit av ena fastighet och flytta till 1:39 så vägen går på den, skriva ett servitut, och låta 1:5 få använda den, då går ingen väg på den tomten, och blir enklare att sälja, värdet lär knappast påverkas. extremt onödigt att göra nya vägar.
 
G Gunnar Seidel skrev:
Hejsan!

Jag har en fråga om vägservitut som är lite komplicerad, men jag vill gör ett försök på att förklara den.

Vi är ett dödsbo på sex syskon som vill sälja fastigheten 1:5 och vi står i en arvstvist.

Över tomten på 1:5 går en gammal väg (ca 100 år gammal) som förutom 1:5, används av 1:126 och 1:39. 1:126 har delvis rätt till vägen (officialservitut). Vid avstyckningen av 1:39 år 2000 blev det inte utfärdat något servitut för denna fastighet och 1:39 har ingen laglig rätt på användandet av vägen just nu.

Ett av syskonen i dödsboet äger 1:39 och han vill att vi ska skriva ett avtalsservitut så att 1:39 fortsatt kan använda vägen. Samma syskon äger också vägen 1:17 och han är ägare av vägen till det norra huset på 1:39.

För att få bäst möjliga pris för 1:5, skulle det vara en fördel, att 1:39 inte fick användanderätt av vägen men att det anläggs en ny väg från 1:17 eller från hans egen väg på den norra delen av tomten 1:39. Detta är dock ägaren till 1:39 inte enig i, utan vill ha servitut på den gamla vägen.

Är det någon i forumet som känner till en liknande sak?

Det jag undrar är nämligen: om denna ägare skulle beställa en lantmäteriförrättning för att söka officialservitut på vägen genom 1:5 - skulle Lantmäteriet ge honom detta, hänvisande till att det är en gammal tillfartsväg, eller skulle Lantmäteriet kunna yrka på, att ägaren skulle bygga en tillfartsväg till det sydliga huset på 1:39, antingen från den nordliga tillfartsvägen eller från 1:17?

Jag har försökt att hitta ett exempel på något liknande på internet, men har inte lyckats göra det.

Jag skulle vara mycket tacksam för att få hjälp i denna sak!

VH

Gunnar
Jag varnar å det bestämdaste för att söka officialservitut efter mina erfarenheter med Västerås stads Lantmäteri. Det kommer att sluta med en oerhört saftig räkning.
Försök att lösa frågan mellan parterna.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
E El oso skrev:
Jag varnar å det bestämdaste för att söka officialservitut efter mina erfarenheter med Västerås stads Lantmäteri. Det kommer att sluta med en oerhört saftig räkning.
Försök att lösa frågan mellan parterna.
Var det ett officialservitut för väg? Och vad kostade det? Priset är förstås beroende av sakens komplexitet, så det kan vara svårt att jämföra....🧐
 
  • Gilla
Jeanette A
  • Laddar…
G Gunnar Seidel skrev:
Var det ett officialservitut för väg? Och vad kostade det? Priset är förstås beroende av sakens komplexitet, så det kan vara svårt att jämföra....🧐
Nej, det rörde ett utrymmesservitut som enklast kan beskrivas på så vis att skribenten i fråga valde att isolera sina väggar så tjockt att dom sköt in en bra bit på grannens sida fastighetsgränsen. Efter att skribenten ifråga betett sig som fä snarare än folk gentemot sina grannar i ett antal år valde grannen till slut att göra en rättssak av skribentens olovliga nyttjande av grannfastigheten. Därefter försökte skribenten i fråga att trygga sitt intrång på grannen genom att ansöka om bildande av ett officialservitut. Efter att lantmäteriet prövat frågan kom myndigheten fram till att ett sådant ingrepp skulle bryta mot egendomsskyddet och att förrättningen inte kunde genomföras. Ur minnet kostade det skribenten i fråga cirka 60 000 kronor innan ansökan drogs tillbaka alternativt avvisades. Här kan du läsa mer i tråden, den är lång, men rätt kul emellanåt.
 
  • Gilla
Gunnar Seidel och 1 till
  • Laddar…
Alltid lika kul dessa frågor (för utomstående förstås, inte för de direkt inblandade). Här är bild av GA:2 s registrerade utsträckning.

Detaljerad karta över stadsområde med fastighetsgränser, byggnader och vägnamn vid vatten.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Min tolkning:
* 1:126 och 1:5 har servitut över 1:17 för att komma till allmän väg. De är inte med i någon GA följaktligen
* Enligt #19 har 1:39 rätt till utfart över angränsande 1:17 samt är med i GA:2 som gränsar till 1:39 norra utfart.

1:39 har idag alltså två helt säkerställda utfartsmöjligheter. Det skulle förvåna mig om Lantmäteriet skulle tvinga till fastigheten en tredje variant.

Boolis värderingar av husen är i mångmiljonklassen. Egen infart skall väl kunna finansieras för nr 4 på 1:39, lämpligen där 4A och 4B har sina.
 
  • Gilla
fribygg och 3 till
  • Laddar…
Tusen tack MH för ditt engagement! Jag har inte fått akten om GA:2'n från Lantmäteriet än, så det var med stor spänning jag läste ditt inlägg! Tack för det!
 
M -MH- skrev:
Alltid lika kul dessa frågor (för utomstående förstås, inte för de direkt inblandade). Här är bild av GA:2 s registrerade utsträckning.

[bild]

Min tolkning:
* 1:126 och 1:5 har servitut över 1:17 för att komma till allmän väg. De är inte med i någon GA följaktligen
* Enligt #19 har 1:39 rätt till utfart över angränsande 1:17 samt är med i GA:2 som gränsar till 1:39 norra utfart.

1:39 har idag alltså två helt säkerställda utfartsmöjligheter. Det skulle förvåna mig om Lantmäteriet skulle tvinga till fastigheten en tredje variant.

Boolis värderingar av husen är i mångmiljonklassen. Egen infart skall väl kunna finansieras för nr 4 på 1:39, lämpligen där 4A och 4B har sina.
Jag läste Lantmäteriets akt nummer:0486-03/31 gällande fastighetsregleringen i dag igen, och jag tror jag har misstolkat något i den. Den nedanstående bild som jag satte in i #19
Svensk fastighetsregleringshandling med servitut och andelar, rörande Vannesta 1:124 och andra fastigheter.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

visar inte hela sanningen.

Akten 0486-03/31 gäller både en sammanläggning och en avstyckning. Därmed får den nya avstyckningen namnet 1:124, som ju egendom 4 (i GA:2’n) hette tidigare – alltså ett byte av beteckningar.

Jag skickar med en bild nedanför.
Svartvit karta med geometriska former, föremålsikon, skala, koordinater och text "VANNESTA", "flarn".
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Den nya avstyckningen 1:124 skulle ha en utfartsmöjlighet – kan det vara så att den utökade andel i Vannesta GA:2 kan höra till 1:124?
 
Texten refererar rätt tydligt till resulterande 1:39, se text "Areal enligt... 8274". Hade du lagt ut hela akten, så hade det såklart blivit lättare, men det ser ut som en fastighetsreglering av 1:39.
 
  • Gilla
Gunnar Seidel
  • Laddar…
Svensk fastighetsdokumentation med ägarinformation, servitut, belastningar och registreringsdata.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Ja, du ser. Hade du klippt in rubriken "Fastighet" så hade det blivit tydligt att 1:39 får 2 andelar i GA (ett per bostadshus - 4 resp 4A - rimligen).

1:124 verkar inte fått någon andel i GA.🤔
 
  • Gilla
Gunnar Seidel
  • Laddar…
Claes Sörmland
M -MH- skrev:
1:124 verkar inte fått någon andel i GA.🤔
1:124 var ju inte bebyggd så man kanske väntade med anslutningen till GA. Vanlig lösning.
 
  • Gilla
Gunnar Seidel och 1 till
  • Laddar…
G Gunnar Seidel skrev:
Akten 0486-03/31 gäller både en sammanläggning och en avstyckning. Därmed får den nya avstyckningen namnet 1:124, som ju egendom 4 (i GA:2’n) hette tidigare – alltså ett byte av beteckningar.
Det framgick väl om inte annat mellan raderna tidigare. 1:124 (1) styckades från 1:5, medan 1:39 redan fanns, då med det norra huset och 1:124 (2). Sen gjordes ett markbyte, där 1:124 (1) blev en del av 1:39, medan 1:124 (2) blev en egen fastighet under namnet 1:124. Dagens 1:124 är alltså helt annan mark än den som styckades av från 1:5. Men då den ursprungliga 1:124 (ettan alltså) hade andel i ga:n och 1:39 också hade det blev det dubbel andel vid markbytet.
 
  • Gilla
Gunnar Seidel
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.