Ja herrejävlar...
Är det någon som på allvar inte tror det skulle bli dyrare att tvinga fram en lösning i en släktfejd än att skriva ett avtal som speglar verkligheten idag.
Det finns inte på min karta att man skulle få upp försäljningsvärdet så mycket att man skulle tjäna på det.
bortsett från alla direkta kostnader skulle det vara enkelt att "hämnas" på tusen olika sätt. Men det kanske är syftet nu också...
/ATW
Är det någon som på allvar inte tror det skulle bli dyrare att tvinga fram en lösning i en släktfejd än att skriva ett avtal som speglar verkligheten idag.
Det finns inte på min karta att man skulle få upp försäljningsvärdet så mycket att man skulle tjäna på det.
bortsett från alla direkta kostnader skulle det vara enkelt att "hämnas" på tusen olika sätt. Men det kanske är syftet nu också...
/ATW
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 906 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 906 inlägg
Ok, tillbaka till den mer hårda juridiken i ärendet. Det som skulle prövas är 49 § anläggningslagen. Den lyder:
Hur kan vi då tolka 1, 2 och 3?
1. Ja det skulle kunna vara av väsentlig betydelse för förstnämnda fastighet att få tillgång till den södra utfarten. Det som talar för är att den redan sedan länge används för detta ändamål och att tomten på fastigheten har ordnats för denna utfart. 49 § anläggningslagen ger också möjlighet att ge servitutsrätt för flera utfarter från fastigheten om det är av väsentlig betydelse för fastigheten.
Kan med lätthet en utfart ordnas på fastigheten via den norra utfarten så talar det emot.
2. GA då? Ja det beror på hur det ser ut på den fronten. Kanske kan en GA bildas eller en befintlig sådan omprövas för att säkra utfarten.
3. Det kan väl knappast vara synnerligt men om den pågående användningen av den södra utfarten formaliseras via ett beslut enligt anläggningslagen.
Detta påminner om ett rättsfall som tas upp I Lantmäteriets handbok (s.253):
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf
Ett annat fall som också har vissa likheter (s. 251):
Hur kan vi då tolka 1, 2 och 3?
1. Ja det skulle kunna vara av väsentlig betydelse för förstnämnda fastighet att få tillgång till den södra utfarten. Det som talar för är att den redan sedan länge används för detta ändamål och att tomten på fastigheten har ordnats för denna utfart. 49 § anläggningslagen ger också möjlighet att ge servitutsrätt för flera utfarter från fastigheten om det är av väsentlig betydelse för fastigheten.
Kan med lätthet en utfart ordnas på fastigheten via den norra utfarten så talar det emot.
2. GA då? Ja det beror på hur det ser ut på den fronten. Kanske kan en GA bildas eller en befintlig sådan omprövas för att säkra utfarten.
3. Det kan väl knappast vara synnerligt men om den pågående användningen av den södra utfarten formaliseras via ett beslut enligt anläggningslagen.
Detta påminner om ett rättsfall som tas upp I Lantmäteriets handbok (s.253):
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf
Ett annat fall som också har vissa likheter (s. 251):
Ett stort tack till alla er som har bidragit i tråden!
Det har varit otroligt spännande läsning och jag har försökt att sätta mig in i era svar men säkerligen har jag missat både det ena och det andra.
Jag är helt medveten om kostnaden och arbetsinsatsen i projektet, och dessa ska förstås inte överstiga den fördel vi får ut av det vid en försäljning av 1:5. Jag/vi är inte heller intresserade i en långdragen rättslig process.
Utifrån era svar kan jag se att jag måste bifoga några ytterligare detaljer.
Det dåvarande 1:5 blev avsöndrad/upprättat år 1915.
Vår far köper i 1966 dåvarande 1:5
Vid avstyckningen år 2000 köper en bror, nuvarande ägare till 1:39 den sydliga delen av nuvarande 1:39 som hette 1:124 då (se bilden). Den enda tillfartsvägen till 1:124 var vägen över 1:5, men Lantmäteriet valde inte att utfärda något officialservitut för 1:124 då.
I 2003(?) köper denne ägare också dåvarande 1:39 och genom en fastighetsreglering sammanläggs 1:39 och 1:124 och får namnet 1:39. I fastighetsregleringsakten står också nedanstående. Jag kan inte tyda innebörden av detta, men kan se att fastigheten har andel i en gemensamhetsanläggning – förmodligen den norra infarten till 1:39, men jag skulle gärna vilja ha hjälp av er för att förstå innebörden av nedanstående!
Jag lägger också in en flygbild så att man lättare kan se de förhållanden som råder. Både det nordliga och sydliga huset är större bostäder för permanentboende. Det sydliga huset har som enda tillfartsväg nu, vägen över 1:5. Men det kan dock ha funnits en intention tidigare, att det sydliga huset skulle ha fått en ny tillfartsmöjlighet – jag har dock inte funnit något skriftligt på detta.
1:11 är offentlig väg. Den norra infarten från 1:11 till 1:39 är förmodligen del av den gemensamhetsanläggning som blir nämnd i ovanstående förrättning.
1:17 ägs av ägaren till 1:39. 1:17 är belastad av två officialservitut gällande tillfarten till 1:126 och till 1:5.
Skriv gärna om jag skulle ha glömt några upplysningar.
Jag är tacksam för all hjälp!
Det har varit otroligt spännande läsning och jag har försökt att sätta mig in i era svar men säkerligen har jag missat både det ena och det andra.
Jag är helt medveten om kostnaden och arbetsinsatsen i projektet, och dessa ska förstås inte överstiga den fördel vi får ut av det vid en försäljning av 1:5. Jag/vi är inte heller intresserade i en långdragen rättslig process.
Utifrån era svar kan jag se att jag måste bifoga några ytterligare detaljer.
Det dåvarande 1:5 blev avsöndrad/upprättat år 1915.
Vår far köper i 1966 dåvarande 1:5
Vid avstyckningen år 2000 köper en bror, nuvarande ägare till 1:39 den sydliga delen av nuvarande 1:39 som hette 1:124 då (se bilden). Den enda tillfartsvägen till 1:124 var vägen över 1:5, men Lantmäteriet valde inte att utfärda något officialservitut för 1:124 då.
I 2003(?) köper denne ägare också dåvarande 1:39 och genom en fastighetsreglering sammanläggs 1:39 och 1:124 och får namnet 1:39. I fastighetsregleringsakten står också nedanstående. Jag kan inte tyda innebörden av detta, men kan se att fastigheten har andel i en gemensamhetsanläggning – förmodligen den norra infarten till 1:39, men jag skulle gärna vilja ha hjälp av er för att förstå innebörden av nedanstående!
Jag lägger också in en flygbild så att man lättare kan se de förhållanden som råder. Både det nordliga och sydliga huset är större bostäder för permanentboende. Det sydliga huset har som enda tillfartsväg nu, vägen över 1:5. Men det kan dock ha funnits en intention tidigare, att det sydliga huset skulle ha fått en ny tillfartsmöjlighet – jag har dock inte funnit något skriftligt på detta.
1:11 är offentlig väg. Den norra infarten från 1:11 till 1:39 är förmodligen del av den gemensamhetsanläggning som blir nämnd i ovanstående förrättning.
1:17 ägs av ägaren till 1:39. 1:17 är belastad av två officialservitut gällande tillfarten till 1:126 och till 1:5.
Skriv gärna om jag skulle ha glömt några upplysningar.
Jag är tacksam för all hjälp!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 136 inlägg
Att ta reda på vad GA:2 är är nästa steg. Kanske omfattar den båda vägarna, kanske bara den norra. Lite konstigt att både ha servitut över 1:17 och en GA på den, men konstigare saker har väl hänt.
Att man inte skulle skrivit in servitut på en väg som tydligt pekar in på fastigheten om den inte är med i GA:n känns ju också lite konstigt.
Att man inte skulle skrivit in servitut på en väg som tydligt pekar in på fastigheten om den inte är med i GA:n känns ju också lite konstigt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 906 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 906 inlägg
Det verkar som att det är mycket enskilt huvudmannaskap för vägarna i detta område. GA:2 lär således vara områdets vägar och tycks av Google att döma förvaltas av en större vägförening.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 906 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 906 inlägg
Den här delen betyder att 1:39 har rätt att använda befintlig väg på 1:17 för utfart:
Alltså den nedre vägen. Dock ges ingen rätt att använda den del av vägen som får vidare över 1:5.
Alltså den nedre vägen. Dock ges ingen rätt att använda den del av vägen som får vidare över 1:5.
Hej igen!
I den förut nämnda fastighetsregleringen från 2003 där 1:124 läggs ihop med 1:39 kan jag se att det står under överskriften 1:39:
Varför skulle en fastighet (1:39) som redan har en andel i gemensamhetsanläggningen (vägen), få en andel mer vid sammanläggningen? Skulle det kunna betyda att det södra huset också skulle ha sin utfart där?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 906 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 906 inlägg
Troligen för att det fanns två bostadshus på den nya ihopslagna fastigheten och GAn hade som upplägg 1 andel per hushåll. Rätt vanligt.G Gunnar Seidel skrev:
Medlem
· Västernorrland
· 2 103 inlägg
Jag hade kollat hur originalet till detta servitut är skrivet.
Är det nybildat 2000 eller har det hängt med från någon äldre tidpunkt?
Beroende på sammanhang skulle det kunna leda till en mer eller mindre tydlig tolkning om att 1:124/1:39 har menats att klara sig med anslutning vid den egna fastighetsgränsen mot 1:17, eftersom servitut på 1:5 inte givits vid samma tidpunkt.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 136 inlägg
Det är ett äldre servitut över 1:17. Härskande ändras från 1:124 till 1:39. Jämför med skrivningen av det nya servitutet 1:124 samtidigt fick över 1:39.
Sen är det en annan sak att söka ett servitut över en fastighet som inte var med i omregleringen eller redan var tjänande för ett servitut. Det är inget man bara gör.
Sen är det en annan sak att söka ett servitut över en fastighet som inte var med i omregleringen eller redan var tjänande för ett servitut. Det är inget man bara gör.
Medlem
· Västernorrland
· 2 103 inlägg
Har nu tittat på historiska kartor och flygbilder tolkar bakgrunden som följande:
"Södra huset" på nuv 1:39 är äldsta bebyggelsen. Den har en infartsväg från söder via lada som hör till egna marken (nu 1:126) "Norra huset" på nuv. 1:39 har infart längs en fastighetsgräns som inte finns längre från den södra vägen. Vilket förklarar trattformiga utseendet på vägfastigheten 1:17 och torde vara denna anslutning som servitutet en gång är skriven för. (ekonomisk karta flygfotad 54/55)
I verkligheten verkar en väg motsvarande norra infarten ta över i bruket. Vilket förstärks av bebyggelse på grannfastigheter som delar samma infart. Fortfarande finns inte det hus som dödsboet idag ska sälja. (flygbild ca 1960 och ca 1975)
Å ena sidan så har infart till det huset "alltid" gått längs södra vägen. Å andra sidan så har fastigheten 1:39 aktivt förändrat sitt bruk till den numera kraftigt utbyggda norra infarten.
Å ena sidan verkar den infart som servitutet troligen avsåg inte användas idag. Å andra sidan har man informellt brukat en infart som ha äldre hävd med "släktens goda minne".
Saken kompliceras av fastighetsförändringar som inte bara är enkla avstyckningsprocesser.
"Södra huset" på nuv 1:39 är äldsta bebyggelsen. Den har en infartsväg från söder via lada som hör till egna marken (nu 1:126) "Norra huset" på nuv. 1:39 har infart längs en fastighetsgräns som inte finns längre från den södra vägen. Vilket förklarar trattformiga utseendet på vägfastigheten 1:17 och torde vara denna anslutning som servitutet en gång är skriven för. (ekonomisk karta flygfotad 54/55)
I verkligheten verkar en väg motsvarande norra infarten ta över i bruket. Vilket förstärks av bebyggelse på grannfastigheter som delar samma infart. Fortfarande finns inte det hus som dödsboet idag ska sälja. (flygbild ca 1960 och ca 1975)
Å ena sidan så har infart till det huset "alltid" gått längs södra vägen. Å andra sidan så har fastigheten 1:39 aktivt förändrat sitt bruk till den numera kraftigt utbyggda norra infarten.
Å ena sidan verkar den infart som servitutet troligen avsåg inte användas idag. Å andra sidan har man informellt brukat en infart som ha äldre hävd med "släktens goda minne".
Saken kompliceras av fastighetsförändringar som inte bara är enkla avstyckningsprocesser.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 136 inlägg
1:39 (det som är 1:39 idag alltså, i alla fall i söder) är ju dock avstyckat från 1:5 så valde man då att inte ge servitut för södra vägen beror det förmodligen på att vägen redan var samfälld (och servitutet över 1:17 alltså rör en annan möjlighet till väg) eller att man ansåg att det räckte med väg till gränsen mot 1:17 och man sen klarade sig själv.
Jag gissar på det förra, alltså att 1:39 har rätt till vägen genom gemensamhetsanläggning.
Jag gissar på det förra, alltså att 1:39 har rätt till vägen genom gemensamhetsanläggning.
Medlem
· Västernorrland
· 2 103 inlägg
Jag undrar lite om frågan kanske handlar om 1:39s vilja /rätt att bruka sin fastighet som om den består av två separata tomter?
Jag tolkar alternativen som att de är:
Ca 25 meter gångväg till befintlig parkering inom fastigheten.
Avsätta egen tomtyta för att göra körvägen kortare.
Köra över grannfastighet för att ha kortare gångväg. (alternativt uppnå önskemålet "egen parkering"?)
Hur motiverar brodern vad som är orsak till att det behövs ett servitut? Om man bortser från "har alltid kört där"-argumentet som inte handlar om behov.
Hur ser ägarna av 1:5 på det behovet i relation till belastningen för egna fastigheten? (med hänsyn till den svårberäknade faktorn att en ny ägares intressen är okända)
Frågan om ägarna ska skriva på ett belastande avtalsservitut landar ändå lite i om man vill tillgodose broderns önskemål och vad man tycker det är värt i relation till egna fastigheten.
Jag tolkar alternativen som att de är:
Ca 25 meter gångväg till befintlig parkering inom fastigheten.
Avsätta egen tomtyta för att göra körvägen kortare.
Köra över grannfastighet för att ha kortare gångväg. (alternativt uppnå önskemålet "egen parkering"?)
Hur motiverar brodern vad som är orsak till att det behövs ett servitut? Om man bortser från "har alltid kört där"-argumentet som inte handlar om behov.
Hur ser ägarna av 1:5 på det behovet i relation till belastningen för egna fastigheten? (med hänsyn till den svårberäknade faktorn att en ny ägares intressen är okända)
Frågan om ägarna ska skriva på ett belastande avtalsservitut landar ändå lite i om man vill tillgodose broderns önskemål och vad man tycker det är värt i relation till egna fastigheten.
Medlem
· Västernorrland
· 2 103 inlägg
Svaret torde finnas i akten för den avstyckningen. Inte så mycket lönt att spekulera då det blir gissningar.
Vi vet inte ens om vägen på 1:17 är en samfällighet eller inte. På TS låter det inte så och det borde inte vara okänt ifall deras gemensamma fastighet ingick i en sådan.
Jag tror mer på att den är skapad för att vara infart till 1:5 och sedan har servitut givits till enstaka nybildade fastigheter utan någon äganderättslig förändring av vägens ställning.