Bygga

Så påverkar klimatförändringarna bygget

Vi bygger för nära vatten.

Vi bygger för nära vatten. Foto: Marléne Eskilsson

Vi har klimatförändringar att vänta, såväl en generell uppvärmning som ökad nederbörd. I södra Sverige kan uppvärmningen medföra ökad brandrisk. Ökar nederbörden som väntat i norra Sverige kan dimensioneringen av dränering och takavvattning behöva ändras.

Sjönära eller strandtomt är många svenskars stora dröm. Men hydrologen Gun Persson på SMHI varnar för en framtid vid strandkanten.

– Än så länge har vi inte lärt oss någonting. Men stormen Gudrun 2005 av i alla fall upphov till en del varningssignaler. Med de klimatförändringar vi kommer att få blir det fler översvämningar, mer nederbörd och fortsatt strandlinjehöjning. Att bo vid vattnet är riskfyllt.

Hur klimatförändringarna kommer att påverka var och hur vi bygger våra framtida hus är ingen fråga som går att ha ett generellt svar på. Klimatet kommer att förändras olika i olika delar av landet och påverkas dessutom av våra egna handlingar. Framför allt gäller det utsläpp och hur vi förädlar vårt landskap.

Forskaren Gun Persson kan i alla fall med säkerhet konstatera ett antal klimatförändringar som kommer att påverka oss alla i Sverige:

• En generell uppvärmning kommer att ske. Hur stor den blir är väldigt svårt att säga. Men på 100 års sikt kommer vi att ha det uppenbart varmare. Framför allt på vintern.
• Nederbörden kommer att öka. Mest vintertid och mest i de norra delarna av landet. Sommartid kommer nederbörden däremot att minska i södra Sverige.
• Uppvärmning och nederbörd ger i sin tur mer översvämningar. Kombinationen med allt högre havsnivåer gör att vattenflöden är den klimatförändring som kommer att påverka oss mest. Hårda vindar späder på vattenproblemet.

– Vattnet är det som kommer att påverka oss mest, men vindarna är det som människor frågar mest om, säger Gun Persson. En vanlig fråga hösten 2005 var om de orkaner som drabbat USA kan drabba oss i Sverige också. Men där är svaret nej, vi ligger mer skyddade.

Stormen Gudrun i januari 2005 fällde 75 miljoner kvadratmeter skog. Det är tre gånger mer skog än den stora stormen 1969 skövlade. Men det här innebär inte att Gudrun var värre. Jo, värre för människan förstås, men inte meterologiskt, påpekar Gun Persson.

– Gudrun och stormen 1969 var lika starka. Men Gudrun gjorde mer skada på grund av att skogsbeståndet ser annorlunda ut nu. Stormen hade helt enkelt lättare att fälla träden.
Forskningen pekar mot att det kanske blir något ökade vindkrafter framöver. Men egentligen spelar det ingen större roll om det blir vindar på ytterligare fyra sekundmeter och att stormarna kommer lite oftare. Gun Persson menar att vi redan nu har svårt att ta lärdom av det klimat vi har.

– Vi bygger alldeles för nära vatten. Man kan ju hoppas att Gudrun förde det positiva med sig att man nu börjar omvärdera strandnära byggande. På Västkusten tror jag att man fick sig en minnesbeta av stormen. Mycket egendom skadades och värst utsatt blev det som låg nära kustlinjen. Och jag vet att ett par kommuner som förändrat sina byggplaner med hänvisning till erfarenheterna från Gudrun.

Boverket, Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökningar, SMHI och en rad andra myndigheter hade en konferens om just framtida klimatförändringar 2004.
– Ja, frågan är på bordet, säger Hans-Olof Karlsson Hjorth på Boverkets byggnadsdivision. Men fortfarande utgår vi från historiska data. Vi tittar mer på vad som har hänt än vad som kommer att hända i framtiden, i fråga om översvämningar till exempel.

– Vi har också riktvärden för hållbarhet vid till exempel snö- och vindlast, men när de värdena justeras är det fortfarande i förhållande till de historiska förändringarna.

Men funderingar kring olika effekter av en klimatförändring finns. Leder den stigande temperaturen till ett torrare klimat, som spås för södra Sverige, kan brandrisken öka och därmed också risken för bränder i hus. Ökar däremot nederbörden som väntat i norra Sverige kan man behöva ändra dimensioneringen för dränering och takavvattning. Blir det varmare krävs inte samma energitillgång som i dag, men om vinden samtidigt ökar kräver det å andra sidan mer energi.

Hans-Olof Karlsson Hjorth tror ändå inte att det är aktuellt att ändra sättet att bygga på i Sverige.

– Om vi tar dimensionerna för snö- och vindlaster till exempel, finns det säkerhetsmarginaler inbyggda i systemet. Därför blev det inte heller så stora husskador efter stormen Gudrun, om man bortser från de skador som fallande träd orsakade på hus och byggnader.

– Men det är möjligt att vi i fortsättningen kan behöva föreställa oss en rad scenarier som kan inträffa, för att sedan ändra riktlinjerna för småhusbebyggelse. Men ännu så länge är det plan- och bygglagen, PBL, som gäller och det är kommunernas ansvar att se till att den följs.

När en kraftig storm drar in över landet är den stora risken att el- och telenät slås ut, vilket var fallet med stormen Gudrun. Och eftersom de olika näten är beroende av varandra blev det en dominoeffekt som gjorde att omfattningen fick stora konsekvenser. Men att vi skulle ha någon nationell beredskap för den här typen av katastrofer är inte rimligt, menar Gunnar Karlsson på länsstyrelsen i Kronobergs län.

– En storm av det här slaget inträffar så pass sällan att det inte är möjligt att ha någon särskild beredskap. Det skulle bli för kostsamt.

– Det måste helt enkelt ligga på den enskilde husägaren att se till att man har en struktur som fungerar. Bor man långt ute på landet måste man kanske ha möjligt att värma upp sitt hus och få tillgång till vatten på något annat sätt än med el, i den händelse elnätet slås ut.