Vad gör lån med dig som människa?
Bolån är ofta nödvändigt för att få ett boende som man trivs med, men hur mycket är rimligt att låna? Svaret beror delvis på vad du värdesätter högst i livet, status eller frihet.
Vad kostar det att bygga?
Så räknar du på bygget
Måtten på huset
Kalkyl för ett lösvirkesbygge
Försäkringar vid bygget
Bygga billigt
Kostnader som tillkommer
De senaste 40 åren har inställningen till lån drastiskt ändrats i Sverige. Fram till och med 1960-talet var det för de flesta dyrt och svårt att få låna pengar.
Men först kom den höga inflationen på 70-talet, som tillsammans med politiskt kontrollerad utlåning med avdragsgill ränta gjorde det väldigt lönsamt att låna. Och de senaste 15 åren har vi upplevt en brant uppgång för bopriserna, som gjort att de storstadsbor som vågat ta störst bolån har tjänat mest.
Jonas Lindmark, Morningstar
Detta har kanske gjort att många glömt att den grundläggande funktionen hos lån är att flytta konsumtion i tiden. Du som lånar pengar kan konsumera mer nu, men tvingas senare snåla. Fast om lånen används för en investering, till exempel att köpa sin bostad, så betyder räntorna att övrig konsumtion tvärtom behöver minska. Dessutom är räntan en kostnad som ger minskad konsumtion totalt sett.
Numera kan lånade pengar även användas för att investera och spekulera i prisökning hos till exempel aktier eller bostäder, så om du har tur kan lån göra dig rik och öka din framtida konsumtion.
Ändå blev Göran Persson, statsminister mellan 1996 och 2006, känd redan som finansminister för ordspråket ”Den som är satt i skuld är inte fri” (som är titeln på hans första bok 1997). Genom att köpa bostad och annat med lånade pengar blir vi hårdare bundna till arbete och får svårare att välja nya vägar i livet.
Förr var det vanligt att människor helt undvek skulder och hellre sparade ihop hela beloppet innan de köpte något. Delvis berodde det på att tillvaron var mer osäker förr, utan fasta anställningar och a-kassa, vilket gjorde att bankerna var mer försiktiga med att låna ut till privatpersoner. Dels var räntorna under stora delar av Sveriges historia högre, åtminstone realt, vilket gjorde det mer lönsamt att spara. Och dyrare att låna.
Men under 1970-talet fattades politiska beslut som fick drastisk effekt. Kombinationen av avdragsgilla låneräntor, hög inflation och politiskt reglerade bolåneräntor gjorde att stora bolån var det enklaste sättet att bli rik.
Tidigare var det normalt att amortera ned bostadslån så att man var skuldfri innan pensioneringen. Och det är förstås fortfarande en fördel, för som pensionär får man troligen lägre inkomst och svårt att betala bolån. Men stigande bostadspriser har gjort det omöjligt för normalinkomsttagare att amortera så mycket, istället har bankerna uppfunnit ”seniorlån” så att pensionärer tvärtom kan öka sin konsumtion.
Kvar finns problemet att bostäder inte bara stiger i värde – under långa perioder historiskt har de tvärt om fallit i värde, vilket gör att ägare med hög belåning kan tvingas bo kvar och bli ”livegna” hos banken. Valet av storlek och läge för bostaden avgörs dessutom ofta av status och vårt behov av framgång. Svaret på frågan hur stora bolån som är rimliga att ta beror därför delvis på vad du värdesätter högst i livet, status eller frihet.
