Rätt marginal på bolånen

I våras började utlåningen ta fart igen efter finanskrisen. Under det senaste kvartalet ökade hushållens lån med 47 miljarder kronor och det var bolånen som stod för nästan hela ökningen.

För att ha råd att bygga eller köpa ett hus behöver de flesta av oss låna pengar. Lånesumman kan vara svindlande hög, framförallt i storstäderna. Men hur mycket vågar man egentligen låna utifrån sin inkomst? Vid en rundringning till ett antal banker och låneinstitut visar det sig att det inte finns några generella riktlinjer.

Ylva Yngveson

– Det viktigaste är att du själv räknar på hur mycket du vill ha kvar för andra ändamål efter att lån och boende är betalda. Det skiljer sig från hushåll till hushåll, säger Ylva Yngveson, chef på Institutet för privatekonomi.

– Man behöver ta reda på vart pengarna tar vägen idag och vad man vill prioritera, men man behöver också blicka framåt.

Liknande svar får vi från Ann-Sofie Magnusson, familjeekonom på Ikano Bank:

– Varje husköpare måste själv räkna noga på hur stort lån man kan våga ta. Du måste ha reserver så du klarar bolåneräntor över 6 procent och kan bo kvar om någon i familjen blir arbetslös eller sjuk.

Banker och låneinstitut gör alltid en kreditprövning innan de beviljar ett lån. Det innebär bland annat att de kontrollerar hur stort betalningsutrymme du har. De räknar med en räntesats som är högre än dagens ränta, men du ska tänka på att även andra förhållanden kan göra att din ekonomi försämras. Du kan bli arbetslös, föräldraledig eller sjukskriven. Även andra faktorer kan påverka, som höjd maxtaxa, inkomstskatt, matmoms eller elpris. Hur stor kostnadsökning eller inkomstbortfall klarar du av? Det finns flera kalkyler tillgängliga via internet för att laborera med olika alternativ. 

Få förbereder sig för kommande räntehöjningar, trots de historiskt låga räntorna och mer pengar att röra sig med. En undersökning gjord av Länsförsäkringar visar att 86 procent av dem som har bolån inte har gjort något särskilt för att förbereda sig för kommande räntehöjningar.

Men räntorna kommer att stiga och därför kan det vara läge att se över din lånestrategi. Riksbankens ränteprognos pekar mot rörliga boräntor på 5 - 5,5 procent om bara tre år, jämfört med dagens 1,6 procent. Har man ett lån på en miljon kronor innebär en räntehöjning med en procentenhet en ökning av månadskostnaden med dryga 800 kronor. En räntehöjning till 5,5 procent innebär en ökad månadskostnad med närmare 3250 kronor för den som har ett lån på en miljon kr.

I storstadsregionerna är det inte ovanligt med bolån på både två, tre och fyra miljoner kr. Kostnaden för ett bolån på 4 miljoner kr höjs plötsligt från 5300 kr per månad till 18 300 kr vid den förväntande ränteökningen till 5,5 procent. Klarar ni av det om en av er t ex blir arbetslös?

Fler exempel på månadskostnader för bolån vid olika låne- och räntesatser:

I samband med att du tar bolånet ska du också ta ställning till hur mycket du ska amortera. Svensken amorterar generellt väldigt lite på sina bolån. Enligt en undersökning från Finansinspektionen så ligger den genomsnittliga amorteringstiden för svenskar som lånat pengar till bostadsrätt på 91 år och för villor är amorteringstiden 64 år.

När det gäller amortering så finns det två synsätt - mer pengar nu eller mer pengar senare? Det har blivit lite av en generationsfråga, där de yngre ofta väljer att amortera så lite som möjligt för att ha mer pengar att leva för. De äldre sätter däremot en ära i att vara skuldfri.

Det finns en hel del fördelar med att amortera snabbt. Genom att amortera skapar du en större ekonomisk trygghet för dig och din familj. Det är en trygghet att veta att du när som helst kan sälja huset, betala av lånen och ändå ha pengar över om det någon gång skulle behövas. Vid amortering minskar också räntebördan och då kan du hålla månadskostnaderna nere även när räntorna börjar stiga. Om du har en mindre skuldbörda blir du heller inte lika känslig för räntesvängningarna.

Ann-Sofie Magnusson

– Den som har stora topplån eller är högt belånade behöver se till att amortera ned sin sårbarhet så mycket det går, säger Ylva Yngveson.

– Men det bör inte ske på bekostnad av buffertsparande. Alla behöver ha en buffert att landa i när olika saker händer.

Ann-Sofie Magnusson tycker att du ska öppna ett sparkonto som du kallar ”boendekontot”.

– Sätt månadsvis in motsvarande en årsränta på sex procent plus det belopp du ska amortera. Då vänjer du din plånbok vid en räntekostnad på sex procent och bygger upp en bra buffert i och med dagens låga räntor.

Boendekontot kan kopplas till autogiro så att banken drar amortering och räntekostnader direkt från kontot. Den buffert som blir över kan du sedan använda för extra amorteringar, reparationer, renoveringar eller spara tills den dagen som räntorna stiger. Denna buffert kan du också använda om du blir arbetslös, om bilen rasar ihop eller om du blir sjukskriven.

• Ta inte högre bolån än din ekonomi klarar av.
• Tänk på att ekonomin kan försämras, exempelvis vid arbetslöshet eller sjukdom.
• Räkna på hur mycket pengar du maximalt vill lägga på ditt boende per månad.
• Använd beräkningsmodeller på Internet för att räkna ut hur stort lån du klarar av.
• Räkna med att räntan kommer att gå upp.
• Öppna ett boendekonto där du samlar lån och sparande till din bostad.
• Vänj dig vid högre räntor genom att sätta av extra pengar varje månad till en buffert.
• Amortera nu för att slippa höga månadskostnader längre fram.

• Konsumentverkets budgetverktyg
• Smartkalkyl