Har du råd att bo kvar som pensionär?

Artikel: Uppdaterad 6 november 2012 11:36 · postad i Ekonomi & Juridik · taggad med Jonas Lindmark, Bolån, Huspris

Hög inflation hjälpte förr till att krympa bolånen. Men låg inflation, höga priser och trögare amorteringar har gjort att dagens bostadsköpare får svårt att bo kvar som pensionärer.

Har du råd att bo kvar som pensionär?
 Foto: Marlén Eskilsson

De som går i pension de närmaste åren har normalt ägt sin bostad i 30-40 år och har ofta bara små bolån kvar. Men yngre som nyligen köpt sin villa riskerar att tvingas flytta när de går i pension.


Jonas Lindmark, Morningstar

Den avgörande skillnaden är den höga inflationen i Sverige fram till början på 90-talet. Då var räntorna höga och avdragsgilla, vilket netto blev en slags amortering eftersom lånen snabbt blev mindre i förhållande till lönerna. När räntorna efter skatt var lägre än inflationen så fick husägarna betalt för att låna. En annan stor fördel med höga räntor var att fastighetspriserna var lägre i förhållande till en normal årslön, eftersom inkomstens storlek tillsammans med räntorna styr hur hög boendekostnad per månad människor tål.

annons

Dagens rekordlåga boräntor hänger ihop med att inflationen i Sverige är väldigt låg. Under 1970-talet steg konsumentprisindex (KPI) i Sverige med 134% och under 80-talet med 102%. Men under 90-talet var inflationen bara 35% och under 00-talet steg KPI endast 16%. Ökningstakten på strax under 2 procent per år har fortsatt de senaste tre åren och priserna ser ut att fortsätta vara stabila. Så låg inflation betyder att även de genomsnittliga löneökningarna blir låga och därmed kommer bolånen att fortsätta att vara väldigt stora i förhållande till inkomsterna.

Ytterligare en risk för yngre är att de senaste årens branta bostadsprisuppgång delvis beror på dagens extremt låga boräntor och slopandet av fastighetsskatten, som sänkt månadskostnaden för att bo och därför drivit upp maxpriset som bostadsköpare har råd att betala. Räknat i årslöner har bostäder därför blivit mycket dyrare och lånen har blivit trögare att amortera. Dessutom väljer många amorteringsfria lån.

Att gå i pension betyder längre inkomster. Om då det mesta av bolånen är kvar och räntorna stiger så kan det bli orimligt dyrt för pensionärer att bo kvar. Visst kan det finnas andra skäl att flytta, kanske till en lägenhet för att slippa sköta trädgård och skotta snö, men det är sorgligt att tvingas byta bostad av ekonomiska skäl. Lösningen är att i god tid innan pensioneringen välja en bostad med så pass låg månadskostnad att man har råd att amortera ned lånen. 

Jonas Lindmark Morningstar
jonas@byggahus.se
Visar 12 kommentarer
KnockOnWood  22 oktober 2012 19:44
anmäl  svara

Resonemanget är lite märkligt.

När jag fick mitt första hypotekslån, som det hette då, var räntan 15,75%
Inflationen var ingenstans i närheten, snarare 10-12%.

Jag har aldrig varit med om att inflationen varit högre än bolåneräntan.
När skulle det ha varit?

Och om nu räntorna är låga, så bör väl låntagarna ha goda möjligheter att amortera, och bli relativt skuldfria vid pensionsdags?

Men om man konsumerar upp allt som jobbskatteavdrag, avskaffad fastighetsskatt och låga räntor ger med thailandresor och annan lyxkonsumtion så kan det naturligtvis bli knapert när inkomsten halveras på 65-årsdagen.

Som man sa förr: Som man bäddar får man ligga.

Det låter som om du varit med lite längre i gamet än jag, men det verkar som om du glömmer att räkna med de generösa ränteavdragen man fick göra på skatten då (det står dessutom i artikeln)!

Är man så j-vla dum att man lägger 3-4 miljoner på ett hus och dessutom inte amorterar så får man faktiskt skylla sig själv. Vårt lån är på 1,6 miljoner och vi amorterar som tokar till skillnad från många bekanta som bara flummar på och bara betalar ränta på sitt flotta hus. Puckon...

billy_baver  23 oktober 2012 22:34
anmäl  svara

Om Lindmark får rätt i sin spådom kommer det att radikalt förändra framtidens marknad för begagnade bostäder.

1. Ett drastiskt ökat utbud av stora familjevillor från vår senaste byggboom kommer sänka priserna, i synnerhet om framtidens unga hushåll efterfrågar en annan typ av bostäder än idag.

2. Om pensionärerna tvingas flytta utan stora villavinster (eller kanske till och med flyttar ut med nettoskuld till banken) kommer de inte längre att kunna efterfråga några högt prissatta bostadsrätter.

Att räntan är låg beror på att den är artificiellt styrd av våra regeringar då man tror att låg ränta (dvs, lågt pris på pengar) stimulerar ekonomin i form av dels att konsumenter köper fler kapitalvaror och dels av att företag lånar pengar till investeringar.
Detta stämmer naturligtvis inte och det är gratispengarna som, enligt mig och många andra, orsakat hela den bubbla som började med bostäder i USA och kommer sluta med en typ av stats-bubbla som vi knappt sett innan. Med förödande konsekvenser - mestadels för stater med höga lån. Tyvärr har socialismen satt oss i skiten igen.

Någon gång måste kalaset ta slut och räntan ska upp till en nivå som speglar långivarens risk (hur kan Grekland och Sverige få samma ränta? Ett jordbruks-u-land vs. ett av världens mest industrialiserade länder? Det är ju som att den spelberoende crack-pundaren får samma ränta som Volvos vd.) och när det sker så undrar man ju hur många som fortfarande tycker att 1,7 miljoner för en etta i Göteborg i en skuldsatt brf eller 4 miljoner kronors villan på fabriks- och sjuksyrralön var en så bra idé.

Bubblor, krasher och kriser marknadens sätt att sålla ut de dåliga investeringarna som gjordes då pengar var gratis.

Inflation är en skatt på kontanter och är den, efter inkomstskatt, mest djävulska skatt vi har. Inflation kommer att bli EUs medel för att tackla de enorma skulderna man ådragit sig.

Rådet borde väl vara att låna så att man har råd med 15% ränta och inte ha några kontanter.

ViSomVarMed  25 oktober 2012 06:49
anmäl  svara

Perversa marginalskatter (minns Astrid L:s 105% !) parade med 100% avdragsrätt för räntan är ju basen för dagens bubbla med överpriser för gamla oisolerade hus, många med elvärme. Överpriser som sedan spred sig till nyproduktionen....

@KnockOnWood, du missade nog en bit av artikeln. De låga räntorna har gjort att huspriserna i årslöner är högre nu än när du köpte hus. Alltså blir lånen större och tar längre tid att betala av. Jobbskatteavdrag och slopad fastighetsskatt räcker inte på långa vägar för att kompensera för överpriserna på husmarknaden.

Jan Persson  25 oktober 2012 16:55
anmäl  svara

Det allra värsta är att Alliansen över en natt ändrade fastighetsskatten till en s.k. fastighetsavgift, vilket är samma sak, med skillnaden att maxtaxan för en fastighet blev drygt 6200:- , vilket betydde att de förmögna och miljonärer som har lyxvillor i flermiljonklassen betalar idag också drygt 6200:- mot tidigare femsiffriga belopp! Detta är den nya s.k. arbetareregeringens strategi att ge till de rika och låt sjuka, arbetslösa och pensionärer betala, nä fy f-n på ren skånska!!!!

KnockOnWood  26 oktober 2012 14:19
anmäl  svara

Jan Persson, det är knappast fråga om att ge.
Det är snarare fråga om att sluta brandskatta villaägare i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra tillväxtkommuner med bostadsbrist.

Varför skulle ägaren till ett radhus i Årjäng betala lägre skatt än ägaren till ett motsvarande hus i Lerum?

@Karlsson, det är inte de låga räntorna som har gjort husen dyra utan att folk betalar för mycket utan hänsyn till nödvändigheten att amortera.

På 70-talet var det knapert kanske för då jobbade kanske bara en, men huspriserna var satta efter detta ofta. Sen började alla nästan jobba men priserna hängde inte med i samma takt. Men nu finns det inte marginaler kvar. Och det kan tyckas att det prioriteras fel. Om jag inte minns fel så stod det ofta en ny bil på gården (tomten) när huset var färdigtbyggt och besiktigat. Dagens samhälle har säkert fler rörliga kostnader/ månad också.

@Friedman: sen när har USA någonsin applicerat socialistiska tankar i sitt samhälle?? Du är snett på det i det resonemanget. Helt snett.

Problemen som man ser idag beror varken på politik, räntor eller annat tjafs. Det handlar om, som vissa snuddar på här inne, att människor idag är mer intresserade av att ha en yta (grundad i konsumtion) som får många likes på fb eller som gör grannen och polarna avundsjuka. I ärlighetens namn; två inkomster på vardera 250kkr per år före skatt ger inte en sund boendekostnad i ett hus som kostar 2,5 millar eller mer. Tänk snarare i regionen 1-1,5 millar. I alla fall om du skall ha ny(are) bil vartannat år, juste mobil, ungar, all inclusive-semester, och annat som ni bara MÅSTE ha för att vara "någon".
Budhetsen som rådde för ett par år sedan var instigerad av mäklarna (vilka skrattade hela vägen till banken) eftersom deras löner baseras på köpesummorna, och pöbeln (statuskåta som de flesta är) följde idiotleendes efter. Kom inte och gnäll nu. Mäklarna fortsätter att försöka få oss att betala mer med sina kampanjer och sin lobbyverksamhet som alltsom oftast kan läsas såväl här som i etablerad press; är det inte märkligt att mäklarna alltid hävdar att bopriserna går upp och att den positiva andan i form av stigande villa/bostadsrättspriser hela tiden basuneras ut, trots att konjunkturen och omvärldens rörelser pekar i den direkt motsatta riktningen (retorisk fråga).

Lösning: väx upp från status- och "fb-like"-jakten, lära sig matematik, bjud ALDRIG ens i närheten av vad mäklaren satt som pris och räkna inte med att göra vinst på ditt boende (men om du gör det, så grattis).

Kommentarstext

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <br> <p>

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <p> <br>
Type the characters you see in this picture. (verify using audio)
Type the characters you see in the picture above; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.