Så väljer du värme till bastun

Vi är många som drömmer om att få bygga en bastu eller ett hemmaspa. Förutom alternativet att bygga hela bastun ”bräda för bräda” finns det idag ett stort utbud av monteringsfärdiga basturum, bastustugor och ångbadsrum.

För att värma upp bastun kan du främst välja mellan vedeldade bastuugnar eller elektriska bastuaggregat, vissa modeller kombinerade med ånggenerator. Det börjar också bli populärt att använda infraröd värmestrålning inne i bastun, antingen med enbart infrapaneler eller i kombination med en traditionell bastuugn.

Bastuugnar och aggregat är numera ofta försedda med tillbehör som ska höja upplevelsen av bastubadet, till exempel belysning, vattentank, behållare för örter och doftessenser och digital manöverpanel där man kan reglera tid, temperatur och fukthalt.

Prislappen varierar från några tusenlappar upp till 15 000-20 000 kronor för de dyrare modellerna. Främst påverkas priset av aggregatets eller ugnens utformning, material och storleken på stenmagasinet. Enklare modeller är ofta klädda i plåt och har ett litet stenmagasin. Mer påkostade modeller kan ha en mantel av gjutjärn eller värmelagrande täljsten och rymmer i regel ett väl tilltaget magasin med keramiska bastustenar.

Det här behöver du ta ställning till när du väljer hur din bastu ska värmas:

• Ved- eller elvärmd bastu?

En vedeldad bastu med skorsten passar bra i en fristående byggnad på tomten och får lätt rum inom måtten för en bygglovsbefriad friggebod. Dessutom kan du driva bastun utan el. Vill du bygga en vedbastu inne i ditt bostadshus gäller det att lösa frågan om skorstenen. Har huset en närliggande murstock kan du undersöka möjligheten att ansluta bastukaminen till ett befintligt rökrör. Ta hjälp av en skorstensfejarmästare. Alternativet är att installera en ny skorsten i anslutning till bastun, vilket kräver genomföringar i basturum och tak. Oavsett förutsättningarna får du räkna med att arbetsinsatsen och materialkostnaderna blir väsentligt högre jämfört med om du installerar ett elektriskt aggregat.

För en vedeldad bastu krävs att du gör en bygganmälan till kommunen för installation av eldningsanläggning och du bör även informera de närmaste grannarna.

Fördelar med vedeldade bastuugnar:

+ Behöver ingen elanslutning
+ Miljövänligt med biobränsle
+ Lägre driftkostnad än el, i synnerhet om du ha tillgång till egen ved
+ Hög mysfaktor med eldsken från brasan

En elvärmd bastu är ett smidigt alternativ inne i bostaden. Bastuaggregatet kopplas då till husets elsystem av en behörig elektriker. Vanligtvis använder man 3-fasström, 400 volt, medan belysningen i bastun går över 1 fas, 220 volt. Tänk på att du inte får ha eluttag eller strömbrytare inne i bastun.

Fördelar med elvärmt bastuaggregat:

+ Smidigt att installera och upptar mindre utrymme än vedkamin
+ Enkelt att reglera värmen
+ Kräver ingen skorsten
+ Kräver mindre skötsel

• Bastuaggregatets/ugnens kapacitet

Väljer du ett bastuaggregat eller bastuugn med för stor kapacitet kan bastun överhettas. Har aggregatet för liten kapacitet blir det inte tillräckligt varmt. En tumregel är att det behövs cirka 1 kilowattimme per 1,3 kubikmeter rumsvolym. Förekommer mycket glas, kakel eller klinker i bastun behöver du högre effekt än om din bastu är välisolerad med traditionell träpanel.

• Våtbastu eller torrbastu?

Våtbastu är den traditionella formen av bastubad i Norden. I bastun ligger temperaturen mellan 70 och 90 grader och luftfuktigheten mellan 20 och 40 procent. En förutsättning för våtbastu är att bastuaggregatet eller ugnen rymmer ett ordentligt stenmagasin som både behåller värmen och genererar tillräckligt med ånga under badkastningen. Ett magasin på 40-60 kg brukar vara lämpligt för en standardbastu. Bastustenen består som regel av diabas eller olivin, två stensorter som klarar både kraftig upphettning och snabb avkylning.

I torrbastun är det mellan 95 och 110 grader varmt. Eftersom luftfuktigheten är mycket låg, 5-10 procent, har aggregatets stenmagasin en mindre viktig roll än i våtbastun.

Tänk på det här när du bygger bastu

• Basturummets utformning

För att hushålla med värmen bör man eftersträva att hålla nere rumsvolymen och takhöjden. I en normalstor familjebastu med två lavar kan det vara lämpligt med ett avstånd på 110-120 centimeter mellan översta laven och taket. Ett tips är att anpassa takhöjden så att det blir bekvämt för den längsta familjemedlemmen. Som vägg- och takpanel används i regel trä som ger en låg yttemperatur och minskar risken att man bränner sig. Granpanel är vanligast, men det börjar även bli populärt med ädlare träslag som inte släpper kåda, till exempel ask, asp och al. En inbyggd bastu bör vara försedd med en luftspalt mellan bastuns yttervägg och befintlig väggkonstruktion. Detta är speciellt viktigt om basturummet placeras mot en kall yttervägg.

• Basturummets isolering
Med god isolering effektiviseras uppvärmningen av bastun, samtidigt som förbrukningen av el eller ved minskar. Tillverkare rekommenderar i allmänhet 70-100 millimeter mineralull i tak och väggar för en inbyggd bastu. Om bastun är fristående kan det krävas något kraftigare isolering, främst i taket, med omkring 120-140 millimeter.

• Bastuns ventilation
Ventilationen bestämmer bastuugnens/-aggregatets lufttillförsel och uttorkningen efter badet liksom syretillförseln och värmens utbredning i rummet. Ventilationslösningen kan se olika ut beroende på hur basturummet är placerat och konstruerat och om du har en vedelad ugn eller elvärmt aggregat.
Grundregeln är att ett luftintag placeras nära bastuaggregatet/-ugnen genom en lågt liggande ventil i närmaste yttervägg. Uteluftsventilen placeras diagonalt längst bort från bastuaggregatet/-ugnen, vanligtvis i en yttervägg nära taket. I en inbyggd bastu är det vanligt att tilluften tas via bastudörren.

Bastuns energiförbrukning
Bastun uppvärmningssätt, utformning och placering, liksom dina badvanor, avgör hur höga energikostnaderna blir för ditt bastubad. Det handlar dock sällan om några höga summor. Är bastun inbyggd kan mycket av värmeenergin komma huset tillgodo. Placeras bastun i ett hörn mot ytterväggar, så får huset dessutom en tilläggsisolering som kan spara upp till 500 kWh per år. Vid placering mot ett hörn, så sparar du även in kostnaden för utvändig klädsel av två väggar.