Markarbetet är ofta den stora osäkerhetsfaktorn när man ska bygga nytt. Det kan bli en mycket dyr överraskning och utan en geoteknisk undersökning är det svårt att säga vad som döljer sig under ytan.
Foto: Mattias
annons
När ett hus ska byggas är markarbetet det första påtagliga som händer. I markarbetet brukar ingå:
– Schaktning för grund – Återfyllnad – Dränering – Grävning för vatten och avlopp, dagvatten, elanslutningar – Utplacering av massor kring huset för att skapa en korrekt avrinning och en planerad yta runt huset.
Däremot ingår vanligtvis bara en mindre del av grovplaneringen av tomten och ingen finplanering alls. Bortforsling av befintliga massor ingår oftast inte.
Grundläggning blir ofta en del av markentreprenaden. Byggteknikern Hans Törnblom uppskattar att en markentreprenad inklusive grundläggning av en bottenplatta på 150 kvadratmeter under idealiska förhållanden kostar cirka 280 000 kronor. Det inkluderar grävning för åtta meter servisledningar och ett ton fyllnadsmassor per kvadratmeter. – Man kan räkna med 1500 kronor plus moms per kvadratmeter grundplatta. Kom då ihåg att byggytan är större än boytan. Om man till exempel ska bygga på en gammal sjöbotten så att grunden måste pålas kan kostnaden stiga med 200 000 kronor. Mardrömsscenariot, med sprängning för grund och servisledningar, kan få mark- och grundkostnaderna att landa på 600 000 kronor eller mer.
Den som bygger nytt och anlitar en markentreprenör har få möjligheter att friskriva sig från merkostnader i samband med arbetet. Ett fast pris brukar ha undantagit fyllnadsmassor utöver en preciserad mängd. Det kan till exempel stå: ”150 ton grus ingår i entreprenaden för uppfyllnad av betongplatta och uppfyllnad av tomt". Eventuellt ytterligare fyllnadsmassor regleras separat enligt självkostnadsprincipen.” Särskilt gäller detta om man köper markarbetet via sin husleverantör.
Hur mycket fyllnadsmassor som följer med skiljer sig åt mellan husleverantörer. En del gör en uppskattning utifrån tidigare erfarenheter av platsen men de flesta har en schablonmängd, ofta ett ton mer kvadratmeter. För att ytterligare krångla till det räknar en del i ton, andra i kubikmeter. – Schablonen är tilltagen rejält i underkant, ofta behövs dubbelt så mycket, säger Torbjörn Sandberg, som driver en mark- och byggkonsultfirma i Ludvika. Han har arbetat med markfrågor sedan 1960-talet och har stor erfarenhet av dessa frågor. Han menar också att det blir en mer exakt uppskattning om köparen låter honom göra en offert direkt istället för att rakt av ta husförsäljarens siffror. – Slutsumman blir kanske inte lägre men köparen får ett bättre grepp om slutkostnaden. Sandberg påpekar att det gäller att vara påläst så att man vet vad man köper – och vad som saknas. Det mesta räknas nämligen i schabloner, till exempel åtta meter servisledningar när det i själva verket kan behövas betydligt mer. Utan den insikten är det lätt att känna sig lurad efteråt.
Konsumentverket har riktlinjer för hur en produktionskostnadskalkyl ska göras. Där påpekas att den som gör kalkylen får utgå från att marken har god bärighet och att inga sprängningar behövs, om inget annat framkommit. Det är alltid byggarens ansvar att kontrollera markförhållanden. Genom att titta på marken och höra sig för med andra som byggt omkring kan man skaffa sig en uppfattning, men kostnaden för markentreprenaden är osäker tills arbetet i princip är slutfört.
Ibland är uppskattningen fel. Ett exempel är paret som köpte en tomt på en gammal åker, där husleverantören sade att det var utmärkt mark att bygga på, slätt och fint som det var. Överraskningen var stor när grävmaskinisten fick gräva sig djupare och djupare ner för att hitta fast mark som höll för en grund. Det slutade med 40 000 kronor extra i massor för återfyllnad.
I andra områden är sprängning på tomten mer regel än undantag, till exempel i delar av Stockholmsområdet. Behöver man spränga för berg där servisledningar ska dras kostar själva sprängningen upp emot 10 000 kronor. Det enda som kan göra husbyggaren trygg i förväg är att kosta på en geoteknisk undersökning men eftersom den enligt konsultföretaget Sweco kan kosta omkring 10 000 – 20 000 kronor är det en stor kostnad för en vanlig villagrund. Hans Törnblom anser att en geoteknisk undersökning bör göras så fort man är tveksam till hur marken ser ut. Det är byggarens ansvar att ta reda på markförhållanden och det kan spara pengar i förlängningen, menar han, men får mothugg: – Den summan räcker ofta till de merkostnader som kan uppstå, säger Sandberg, som fortsätter: – Ultimata marken för grundläggning är en grusås. Där är det torrt, en naturlig dränering och det är ingen risk för tjälskador.
att lita på en så kallad geoteknisk undersökning är bara säkert i ett enda fall och det är när marken är mer eller mindre obrukbar pga smacklera eller myr mark eller liknande
vid 90% av alla fall jag grävt där det gjorts en geo undersökning har den varit fel!
man har tex skrivit 2 meter till berg fast det varit 4,5 meter till berg och det pga att så fort teknikern träffar en sten i marken skriver han berg i protokollet!
när man sedan gräver där blir läget ett helt annat!
och kostnadskalkylen faller platt! ofta kostar den geotekniska undersökningen lika mycket som extra arbeten för oväntade markbeskaffenheter!
Mycket intressant läsning, vi är precis i startgroparna till att börja bygga och håller på att välja tomt.......
Men om jag förstår dig rätt, så måste det enklaste och billigaste sättet alltså vara att hyra in en grävare som "provgräver" för att kolla hur det ser ut under ytan eller?
Det vore väldigt intressant o få veta svaret på Andreas fråga då vi också är i startgroparna med att köpa tomt. Det känns väldigt osäkert när man inte själv kan se hur det ser ut under marken...
Tyvärr är det väldigt få säljare av tomter som skulle okej:a att ni provgräver innan köp eftersom man luckrar upp marken. I ett scenario där ni inte köper innebär det att nästa potentiella köpare troligen måste rätta sig efter VART ni grävt.
Det finns nog inget allmängilltigt svar på dessa frågor men jag delar gärna mina erfarenheter från markarbeten.
I vårt fall hade vi två flacka "bergspucklar" som stack upp ca 50 cm ovan marknivå. Dom har vi sprängt.
Man betalar ungefär 800 kr per "enhet" för sprängning.
En "enhet" är en kubikmeter för berg ovan jord. För berg under jord räknar man en kvadratmeter.
Tillkommer gör etableringskostnad (ca 10.000 kr), besiktning av kringliggande fastigheter (ca 6-10.000 kr per hus) samt bortforsling (ca 2.000 kr per lass).
Ett lass är typ 2-4 kubik.
Verkar inte så farligt men jag tyckte att det blev skitdyrt att bara spränga några små bulor...
Vi hyrde en grävare som grävde runt på tomten. Några timmar (en knapp dags arbete) ligger på ungefär 6-10.000 kr. Ingen markkonsult (typ Sweco) utan en vanlig markentreprenör.
Priset beror givetvis på hur länge grävaren är där och eventuell "etableringskostnad" (dvs för att grävaren ska kliva ur sängen och köra dit grävmaskinen).
När vi grävde gick vi på berg bara 30-40 cm under markytan. Trots att berget ligger så "grundt" så tycker de bedömmare vi pratat med att det är bra eftersom det blir "rock solid" att bygga på. Huset behöver höjas något mer än normalt eftersom det finns någon regel som säger att det måste vara 70cm-1m mellan berg och parket.
Denna info kanske inte hjälper i Era specifika fall, men hoppas det är nyttig input ändå.
Vi har liknande situation, sprängda bergsblock ca 30 cm under gräsmattan där vi tänkt bygga ut. Undrar on någon vet hur mycket hus runt omkring som måste undersökas. Vi är i ett villaområde med små tomter så rör det sig om stor radie så springer det snabbt iväg enl. exemplet ovan.
Om geoteknikern har stannat för en sten så har han borrat med en "mjuk metod", t.ex Viktsondering (det står Vim i protokollet). Detta gör man för att se om man kan bygga utan att gräva, dvs för att räkna ut hur stora sättningarna blir. Sannolikt har han då kommit fram till att jorden ska skiftas ur och grävmaskinisten blir inkallad.
Vill man hitta berg används så kallad Jord-berg sondering, med den kan man köra 10 meter i berg om det behövs, det klarar ingen grävmaskin. Enligt standard måste man borra 5 meter för att säkerställa att det är berg man hittat, men oftast kör man bara 3, även det mer än en grävare klarar.
För att tyda geotekniska undersökningar, se www.sgf.net under "publikationer" finns en PDF
Kan inte grävmaskinisterna utbilda sig till Geotekniker då? På så sätt kan de först kolla och sen gräva. Hade de fel i första läget så får de bära dem kostnaderna och hade de inte fel så har de tjänat en extra hacka! =)