Kök från funkis fram till 60-talet

När funktionalismen gjorde sitt genombrott på 1930-talet byggde man kök som var relativt små och enkla i sin utformning.

– Ytorna är släta och ofta vita på geometriskt enkla grundformer som kuben och cylindern, säger Patrik Kiepels på Apparat, ett företag som specialiserat sig på kök i funkisstil.

Funkisköket är i grunden praktiskt utformat och har mycket förvaring. Många känner igen de små glaslådorna med handtag där man kan förvara torrvaror som mjöl och havregryn, de så kallade Reda-lådorna.

Vita luckor i detta funkiskök. Foto: Apparat.

Luckorna i ett funkiskök ska vara släta och är ofta överfalsade, vilket innebär att bara ungefär en tredjedel av luckans tjocklek är synlig utanpå, vilket ger illusionen av att luckan är mycket tunnare och lättare än den är. Beslagen är ofta så kallade snabelhandtag.

Luckan ser tunnare ut än den egenligen är. Foto: Apparat

Enligt Byggnadsvårdsråd från Stockholms stadsmuseum blev det under 30-talet vanligt med överskåp. Den standardiserade skåpsinredning som vi delvis fortfarande använder, kom främst under 40-talet.

Under senfunkisen var det vanligt med ”sneda” överskåp med skjutluckor, skåp som är djupare överst än nederst, för att det ska vara lättare att komma åt sakerna. Detta enligt Byggfabriken som även de säljer tidstypiska kök.

1950 togs den svenska köksstandarden fram som innebar att arbetshöjden skulle vara 85 eller 90 centimeter och att djupet på bänkskåp ska vara 60 centimeter.

Vitt var en vanlig färg på snickerier under 30-talet och fortsatte vara det även under 40-, 50- och 60-talet. Men under 40-talet kunde snickerier ibland målas grå för att kontrastera mot de vita väggarna. Under 50-talet förekom milda kulörer i gult, grönt och blått. Under 60-talet målade man ofta köksluckorna i en avvikande färg mot skåpsstommen.

– Stänkskyddet var ofta i glas, rostfritt eller dubbla rader av kakelplattor med mörka fogar, berättar Patrik Kiepels.

Ett problem med att försöka återskapa tidstypiska funkiskök är fläkten.

– Kåpan ska vara i glas och utan motor, med ventil högt upp på väggen, men de är svåra att få tag på. Många löser det genom att ha fläkten i ett skåp och dölja den på så sätt, säger Patrik Kiepels.

Bänkskivorna i funkisköken var trärena och under 40- och 50-talet ibland i teak. Ytorna var vanligen lackade, men kunde även vara oljade. Under 50-talet kom även laminatskivan stort. Ända sedan 20-talet hade man tillverkat mörka laminatskivor, men de hade inte fått någon stor spridning som bänkmaterial i kök. Men när man på 50-talet började tillverka en ljus laminatskiva i Perstorp blev det stor succé.

– Något man kan tänka på är att många vill ha bänkskivan Virrvarr som Sigvard Bernadotte designade, även om huset är från 30-talet. Men den kom först 1958, berättar Patrik.

Vanligt med linoleumplattor som köksgolv. Foto: Apparat.

När det gäller köksgolven är linoleum vanligast och ofta är de rutiga. Vitvarorna var i regel just vita och kylen var ofta upphöjd i högskåp så att de satt i bänkhöjd, säger Patrik.

Om man vill följa stilen då huset byggdes slaviskt så finns det en del att tänka på.

– Ta reda på vilket årtal huset byggdes och utgå från det. Men personligen tycker jag inte att man ska bygga något museikök, utan följa sin egen stil och smak.

– Vill man ha ett identiskt kök så behöver man originalritningar och få det platsbyggt, men det kostar förmodligen därefter, säger Patrik.

De kök som Patrik Kiepels firma Apparat säljer är färdigbyggda funkiskök och tillverkade av ett möbelsnickeri i Småland. Apparat startades av en arkitekt och en inredare som tillsammans utvecklat tidstypiska funkiskök.

Andra firmor som säljer kök i funkis och/eller retrostil är Byggfabriken och Kvänumkök.

• Apparat