Altan & uteplats (forum) Annonsera Arkitektritat & extern design (forum) Arkitektur Badrum Badrum (forum) Bastu (forum) Belysning (forum) Bilder Biobränsle (forum) Bloggar Bygga Bygglov (forum) Byggnadsvård (forum) Cookies Ekonomi & Juridik El (forum) El & Teknik Facebook Fasad (forum) Forum Fjärrvärme & gas (forum) Fritidshus (forum) Fråga experten, advokat Fråga experten, arkitekt Fråga experten, byggnadsingenjör Fråga experten, byggnadsvårdare Fråga experten, elingenjör Fråga experten, inredningsarkitekt Fråga experten, plattsättare Fråga experten, trädgårdsdesigner Fråga experten, vvs-konsult Färg, måla & tapetsera (forum) Fönster & dörrar (forum) Försäkringar (forum) Golv (forum) Grund & Mark Grund & markarbeten (forum) Hantverkare (forum) Hemma hos (forum) Hustillverkare (forum) Information & feedback (forum) Inredning (forum) Isolering (forum) Juridik (forum) Kontakta oss Kök (forum) Kök & Inredning Köpa & sälja hus (forum) Köpes & bytes (forum) Länkguiden Lösvirke & timmerhus (forum) Medlemmar Miljö & hälsa (forum) Möbelsnickeri (forum) Nyheter Nyhetsbrev Olja & el (forum) Om Byggahus.se Ordlista Planlösningar (forum) Pool (forum) Priser, kalkyler, fastighetsskatt m m. (forum) Rapportera fel Redax blogg Quiz Referenser hantverkare & entreprenörer (forum) Regler Renovera Småhus, garage, friggebod, m m. (forum) Socialt & projekt (forum) Solvärme & vindkraft (forum) Start Stenhus (forum) Säljes & skänkes (forum) Tak & vind (forum) Teknik (forum) Tillbyggnad (forum) Tipsa redaktionen Tomt & Trädgård Tomter (forum) Träd, buskar, häckar & gräsmattor (forum) Trädgård allmänt (forum) Trädgårdsmaskiner (forum) Tvättstuga (forum) Vatten & avlopp (forum) Ventilation (forum) Verktyg, maskiner & fordon (forum) Vitvaror (forum) Värme Värme allmänt (forum) Värmepumpar (forum) Växthus (forum) Wiki Övriga diskussioner (forum)

Baksidan av passivhus

Uppdaterad 14 september 2010 18:06 · postad i Bygga · taggad med Ventilation, Väggtjocklek, Tjocka väggar, Nackdelar med passivhus, Inomhusklimat, Ftx

Är passivhus lösningen för att klara framtidens skärpta energikrav? Alla tror inte det och det finns alternativ. Byggnadsfysikern Arne Elmroth vid LTH är tveksam till metoden att kombinera ventilation med uppvärmning. Hustillverkarna menar att det inte är rimligt att bygga väggar som är en halv meter tjocka och som både stjäl boyta och kräver extra transporter.

Baksidan av passivhus
Passivhus i Tollered. Foto: Passivhuscentrum

Strängare krav på energihushållning håller successivt på att förändra byggandet, både när det gäller husens konstruktion, val av material och uppvärmningsteknik. I Sverige reviderades Boverkets byggregler (BBR) 2009, vilket bland annat innebar en väsentlig åtstramning av den tillåtna energianvändningen i nybyggda småhus. Skärpningen av reglerna påverkar huvudsakligen elvärmda hus och berör till exempel alla hus som värms upp med värmepump.

 

annons

Stefan Norrman, energiexpert på Boverket, påpekar att energikraven fortfarande ger utrymme för flexibilitet.

 

– Kraven förordar ingen specifik byggmetod eller uppvärmningsform. Som byggherre är man fri att välja vilka lösningar man vill prioritera, till exempel om man vill satsa på ett energieffektivt värmesystem eller investera mer i husets klimatskärm.

 

I framtiden lär kraven bli ännu tuffare. Enligt ett EU-direktiv ska alla byggnader från och med år 2020 vara närapå ”nollenergihus”. Men ännu återstår mycket utredningsarbete kring hur direktivet ska tolkas och genomföras i de olika EU-länderna, framhåller Stefan Norrman.

 

Arne Elmroth, professor emeritus i byggnadsfysik på Lunds Tekniska Högskola, anser att själva begreppet ”passivhus” blivit problematiskt, då det styr och begränsar vilken teknik byggherren ska använda.


– Jag är till exempel tveksam till metoden att kombinera ventilation med uppvärmning, eftersom denna lösning gör det svårt att styra temperaturen inomhus. I så fall är det bättre att använda ett litet och lättstyrt elradiatorsystem. Men ska man följa passivhuskriterierna tillåts inte det, däremot tillåts elvärme i ventilationsanläggningen, absurt nog.

 

Arne Elmroth är positiv till principen att bygga energisnåla hus enligt ett livscykelperspektiv med ett lufttätt och välisolerat klimatskal som minimerar värmeförlusterna.

 

– Långsiktighet och hållbarhet är viktigt, men dessvärre svårt att marknadsföra. Som byggherre är det lätt att man väljer en billigare, mer kortsiktig lösning och satsar en extra slant på ett effektivt värmesystem, hellre än på fönster, tak och väggar.


Ett riktigt energisnålt hus kräver extrem noggrannhet, både i planering och utförande.

 

– Jag tror att enskilda kompetenta husbyggare och entreprenörer klarar av det, men jag är tveksam till om byggindustrin i allmänhet är förberedd på att bygga den här typen av hus i stor skala, säger Arne Elmroth.

 

– Jag tror att tekniken och produktionsprocessen behöver förbättras och att byggsektorn behöver bättre kunskap om byggnadsfysik och installationsteknik.

 

En av utmaningarna med att bygga täta passivhus är att undvika fukt i byggmaterialet och i konstruktionen.

 

– Passivhusen har i regel bra ventilation som ser till att driva bort fukten från inomhusluften och man får oftast bra luftkvalitet. Men om fukt råkat tränga in i de tjocka väggarna kan det vara svårt att åtgärda. Både tak- och grundkonstruktioner kräver särskild kunskap och omsorg vid utformningen för att fuktskador inte ska uppkomma.

 

Än så länge erbjuder ingen av de större husleverantörerna passivhus. Ett av de främsta skälen är produktionskostnaderna. Såväl Myresjöhus som LB-hus påpekar att fabrikstillverkningen inte är anpassad för byggstandarden hos passivhus.

 

– Man måste tillverka en ny typ av tjocka väggar, vilket skulle innebära en stor och kostsam omställningsprocess på vår fabrik, säger Björn Spångberg, VVS-ansvarig på LB-hus.

 

Men det finns ytterligare skäl till att man tvekar att införa passivhus i produktutbudet.

 

– Efterfrågan hos kunderna är inte tillräcklig i dagsläget. Många är inte heller beredda att betala merkostnaden för en sådan investering, vilket uppgår till 150 000-200 000 kronor, säger Stefan Eklund, projekteringschef på Myresjöhus.

 

– Dessutom krävs det att man anpassar passivhusen efter förhållandena på plats vilket blir svårt när man tillverkar typhus avsedda för hela landet.

 

De skärpta energikraven kan delvis hanteras med effektivare värmesystem. Både Myresjöhus och LB-hus har uppdaterat sitt värmepumpsutbud för att klara Boverkets nya regler.
– Vi använder en ny och effektivare frånluftsvärmepump, vilket blir billigare än att installera bergvärme som vissa husleverantörer övergått till, säger Stefan Eklund.

 

För småhusbranschens del lär framtiden troligtvis leda mot lågenergihusstandard, tror Eklund.

 

– Vi strävar efter att kontinuerligt förbättra husens klimatskal, samtidigt som vi försöker driva på utvecklingen på materialsidan. Det är inte rimligt att bygga väggar som är en halv meter tjocka och som både stjäl boyta och kräver extra transporter. Vi räknar med att det kommer nya, smartare isolermaterial som löser det problemet.

 

I framtiden lär det också bli vanligare att husleverantörerna erbjuder lösningar för egenproducerad energi, vilket kan tillgodoräknas i BBR:s energikrav.

 

– Vi tror främst på solceller som bidrar med el till hushållet, förutsatt att prisnivån blir rimlig, säger Stefan Eklund.

 

Hittills har det bara byggts ett fåtal småhus i Sverige som uppfyller passivhusnormen. Det kan bero på flera saker:

 

· Tekniken är förhållandevis ny och erfarenheten begränsad
· Svårt att hitta lokala entreprenörer och fackfolk med rätt kompetens
· Höga merkostnader för byggmaterialet och utförandet

· Begränsningar i arkitekturen med hänsyn till värmeläckage, glasytor, väggtjocklek
· Ombyggnader och ingrepp riskerar att skada klimatskärmen
· Osäkerhet kring boendekomforten

 

Förespråkare för passivhusbyggande vill snarare lyfta fram fördelarna, med utgångspunkt för att huset byggs på ett korrekt sätt, enligt kravspecifikationen:


· Kvalitetskraven innebär en hållbar konstruktion med lång livslängd

· Låg energianvändning ger låga driftkostnader
· Mindre oro för framtida energipriser

· Låg miljö- och klimatpåverkan
· Välisolerat och välventilerat ger bra inomhusklimat
· Låg bullernivå

Läs mer
Lars Bärtås
lars@byggahus.se
Fakta: Boverkets energikrav

Energikraven i BBR har skärpts från och med årsskiftet 2009/2010.

Den tillåtna energianvändningen för uppvärmning och varmvatten för eluppvärmda hus varierar något, beroende på vilken del av landet man bor i.

Boverket har delat in Sverige i tre klimatzoner:

 

Klimatzon 1, norra Sverige (Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län)

Tillåten energianvändning: 95 kwh/m2/år

 

Klimatzon 2, mellersta Sverige (Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län)

Tillåten energianvändning: 75 kwh/m2/år

 

Klimatzon 3, södra Sverige (övriga delar av landet)

Tillåten energianvändning: 55 kwh/m2/år

Visar 41 kommentarer

De nya supereffektiva frånluftvärmepumpar passar mest till större hus. Hur gör man när man ska bygga ett hus som ligger i en fritidshus planbestämmelse område, dvs typ 1,5 plan 55+25m2, och ingen ny pump model klarar så lite yta ? Kan man få en avvikelse vid byggsamrådet nyförtiden ?

Marlene Eskilsson   3 september 2010 08:39
anmäl  svara

Skaffa dig en bra energiberäknare, det gjorde vi när vi skulle bygga  till och låg risigt till vad gäller energikraven. Vi hade svårt för att få plats med tjocka väggar och ville spara varenda centimeter vi kunde till boyta. För oss räckte det  att  välja fönster med bättre u-värde eftersom vi hade relativt stora fönsterytor. Det man kan spela med är mängden isoleringen i grunden, i taket, väggarna, u-värden och placering/mängd på fönstren. 

Tänk om bilindustrin säjer samma sak ock inte har lust att bygga om fabriken när nya modeller är på gång..så har vi alltid gjort..låter det förnuftigt..?
Nä,denna passiva -:) branchen behöver ruskas om ,

Vakna!!

Men i det här fallet är det inte kunden som skriker efter en ny husmodell utan någon från ovan som trycker ut ett koncept som ingen efterfrågar. På tio år har det bara byggts ett tiotal passivhus av privatpersoner och nästan alla byggen har varit sponsrade. Det är ingen som vill betala den höga investeringskostnaden.

Passivhus är inte efterfrågade och det är nog därför man inte är så motiverad att bygga om fabriken. Först måste ju någon mer än staten efterfråga produkten. Det är i alla fall den enskilda personen som betalar för kalaset.

Vi skulle byggt ett sponsrat passivhus, men arkitekten blåste oss och drog till Schweiz med våra 100.000:- utan att slutföra arbetet vi betalat för. Han blåste även en av våra sponsorer. De övriga sponsorerna höll vi hemliga för honom när vi insåg att vi nog kommer att bli blåsta.

"- Man måste tillverka en ny typ av tjocka väggar, vilket skulle innebära en stor och kostsam omställningsprocess"
Inte riktigt hela sanningen. Man behöver kraftigare isolering, detta innebär förvisso oftast tjockare väggar, men om isoleringen är av bättre kvalité kan man dock kompensera tjockleken.

Att arkitekturen behöver kompromissa på grund av funktion ser jag inte som något strikt negativt. Som jag ser de är arkitekturen underordnad funktionen i ett hus, man bygger trots allt ett hus för att ha nån stans att bo, inte för att ha ett konstverk på tomten.

Klart att husen blir dyra när man bygger prototyper..dom första prototypbilarna i förserien av en ny bilmodell modell kostar miljoner, men sjunker därefter drastiskt.
Och vad är det som är dyrt?

Folk vet inte att passivhus finns, fråga någon om dom vill betala 10000Kw mindre /år,

jag tror jag vet svaret..

När jag nu äntligen får min tomt av kommunen, så skall jag bygga ett passivhus. Om nu min byggkalkyl stämmer, och den har granskats en hel del, så verkar det bli betydligt billigare att bygga passivhus än vanligt hus.

När uppvärmningsbehovet minskar blir ju mycket billigare. Med ett FTX system för ventilation/värmeväxling, en vedkamin som hjälper till när det är smällkallt, och en VVB med egen värmepump, hamnar jag på c.a 125kSEK för hela VVS paketet inklusive diverse rör etc. Slå det med ett vanligt hus om ni kan.

Om man bygger med reglar i stenull blir det ju naturligtvis problem, och det ligger ju i bakgrunden i pasivhusdiskussionerna att eftersom byggarna vant sig vid detta, och reglar i stenull är en känslig/dyr/osöker metod när väggarna blir tjocka, så blir det att 'passivhus är dyra och känsliga'.

Men om man t.ex. murar upp ett dubbelskal i leca och lämnar 30cm emellan för den nya typen av högeffektiv cellplast, då blir det definitivt vare sig dyrt eller osäkert. Däremot blir det värmetrögt (räcker att elda i kaminen en gång per dygn) och okänsligt för byggfukt. Och billigare byggmetod får man leta efter. (Murklossarna med isolering i mitten däremot blir inte speciellt billiga.)

Men man får förståss inte vara rädd för tjocka väggar om man bygger på detta sätt, och man får komma ihåg att vinkla kring fönstren så att ljuset kommer in.

mvh

MH

Undrar bara lite om den nya typen av högeffektiv cellplast som nämns.
Vad innebär det mer exakt. Är den miljövänlig eller oljebaserad vid tillverkningen? Har den testats, var och under hur lång tid? Hur hållbar är den sedan?
Hur sätts den fast i yttre respektive inre lecablock?

Sedan undrar jag vad som läggs på lecablocken. Är det puts av något slag (naturligtvis), hur vattenbehållande kan en sådan fasad bli och vilka reaktioner kan man vänta sig om fukt tränger sig långt in i väggen?

Jag menar en tjock värmetrög vägg kan under väldigt fuktiga perioder ha svårt att torka, då en högeffektiv cellisolering motverkar värmevandring inifrån.
Finns det då risk för krakelering av fasaden/putsen. Finns mögelrisker?
Vet man något om detta?

Mvh

mattiju

Ett "passivhus" kan egentligen inte uppnås utan att man själv tillverkar energi via solcell eller solfångare som i sin tur värmer det cirkulerande vattnet till golvvärmen eller elementen.

Hur tjocka väggar man än bygger blir det aldrig passivt men visst man kommer väldigt lågt i energiförbrukningen. Att kombinera passiv-väggarna med detta är ett vinnande koncept, men det ligger en stor utgift i solceller/solfångarna. Dock blir inte väggarna speciellt mycket dyrare eftersom man bygger enligt samma principer på fabriken som tidigare men man tjockar till de olika isoleringsskikten. Själva väggen behöver inte bli mer än totalt 35-40cm tjock för detta.

En väldigt stor del läggs istället på hur på plasten viks på byggplats och att man uppnår hög täthet. För att man ska få kalla huset passivhus så finns det väldigt höga krav på tätheten, dock ställer detta väldigt hög kunskap på snickarna som monterar husen.

Hej

Poängen är att det gör inte så mycket om det är fukt i väggen, förutsatt det inte finns något som kan mögla, och vare sig leca eller cellplast möglar.

I själva verket är en leca vägg på insidan kanonbra på att absorbera/avge både fukt och värme så att man kan få 'lagom' temperatur och luftfuktighet vare sig det är extremt kallfuktigt eller värmebölja.

Har man en klassisk dubbelmur så ställer man bara cellplastskivorna emellan.

Puts på både inre och yttre leca innebär att man har en broms mot alltför snabb absorbering/avgivning av fukt så att det blir 'ännu mer lagom'.

Cellplasten i väggen kommer ju f.ö. att se betydligt mindre fukt än vad den gör när den ligger mellan makadam och betongplatta, och vi är såvittjagvet inte rädda för dålig hälsa pga cellplasten under plattan.

Men om man vill ha hängsle och livrem, och en mycket billigare lösning, så sätter man en träfasad utanpå lecaväggen, med luftspalt emellan. Då får yttre lecamuren en bra regnkappa.

Eftersom leca leder fukt väl, och fukten rinner neråt, så tycker jag att man måste se till att det alltid är plusgrader där leca-muren möter betongsulan. Frostfritt djup och/eller isodrän på lämpligt sätt etc. bör användas, annars riskerar man frostsprängning där nere om vattenhalten är för hög och det därefter fryser.

Den nya typen av cellplast har lite (extra) kol i sig, och av någon anledning får man ännu bättre isolering då. Långtidsegenskaperna vet jag inte så mycket om.

Cellplasten är antagligen inte speciellt miljöovänlig förutsatt att den återanvänds efter en ev. rivning av huset. Det avges ju inte CO2 när cellplasten sitter på plats. Fast som allt annat så kostar ju både tillverkning och transport energi. Där är man ju inne på tåg kontra långa lastbilstransporter etc. .

Jag misstänker f.ö. att energiåtgången för att tillverka betongen till huset är det mest miljöovänliga, men det finns säkert läsare som vet mer om detta.

mvh

MH

Om byggföretagen vore tillräckligt skickliga och flexibla så skulle det säkert gå att bygga billiga passivhus.

Fast jag tror inte att det blir tillräckligt billigt om man håller på med solfångare, återanvändning av varmvattenenergi, lin-isolering och dylikt. Sånt håller man på med för att verka miljövänlig. Vill man vara miljövänlig tar man fram hus som kräver måttligt med energi vid tillverkningen, kräver väldigt lite el när de används, och är tillräckligt billiga för att köpas i stor skala så att det ger ordentlig effekt.

Det största problemet som jag ser det är sättet som passivhus byggs på idag, men oerhörda krav på täthet och nogrannhet både i konstruktion och uppsättning.

Med tanke på det slarv osv som förekommer i byggbranschen idag så har jag svårt att se hur passivhus (med plast) kan klara sig i längden om dom börjar massbyggas :(

/K

Gratulerar och lycka till! För mitt bygge blev merkostnaden 100 Kkr för passivhus konceptet. Mot det ställde vi fjärrvärme anslutning a 60 Kkr, golvvärme paket (bara material) 20 Kkr sen tillkom en fast avgift till energibolaget på 7500 kr/år... Sen drar huset 9000 kwh (180 kvm + 60 förråd med den vintern som var ...) så billig drift blev det och med endast 2 rörliga delar i ett ftxagg så är orosmomentet minimalt och underhållet busenkelt...

Det bästa var annars byggprocessen. Den blev väldigt enkel, innan plattan gjöts drog rörmockaren in vattenledningen och avlopp (4h) sen gjordes bara byggåtgärder tills klimatskalet var klart och innerväggar reglade då fick elektrikern fritt spelrum under 1 vecka. Rörmockaren drog de 6 rören som skulle vara dolda sen provtryckte vi och slog igen rubbet. Sammordningen var fruktansvärt enkel!

Jag är inne på samma linje som du för mitt nästa projekt. Nu så murades bottenvåningen och övervåning reglades och bottenvåningen var mycke enklare att göra. Båda fungerar bra men det murade känns mer gediget...

Som sagt var lycka till

Hej K

Då måste man se vilka designlösningar som är lätta att få täta, och enbart använda dem, så att det inte kräver för mycket (dyrt och tidsödande) finlir ute på bygget.

Putsad lättbetong är t.ex. naturligt tät.

Innertaket mot vinden måste konstrueras så att det går lätt och snabbt att rulla ut och skarva ihop vindspappen. Ett sätt borde ju vara att lägga ut rejäla plankor på synliga bärande stockar på 1800-tals sätt, då kan man ju bara lägga vindspappen löst ovanpå plankorna.

Dörrar och fönster kommer säkert att fortsätta kräva lite extra uppmärksamhet för att få det tätt, men det borde ju finnas marknad för passivhusdörrar och passivhusfönster som åtminstone gör det rimligt enkelt att få till bra tätning.

Borde inte herr professorn i artikeln ovan sätta några doktorander på att välja och/eller ta fram just de konstruktionselement som har störst förutsättning att ge en tät konstruktion även utan massa finlir ? Detta vore nog himla bra för passivhusframtiden.

/HQ

Arne Elmroth har nog fått det hela lite om bakfoten här. Passivhuskonceptet togs fram för att MÖJLIGGÖRA värmedistribution via tilluften för att på så sätt spara pengar. Tilluft behövs ju ändå, men om man inte behöver bygga en radiatorkrets kan dessa pengar läggas på isolering tex. Dock finns det inga krav på luftburen värme, det gör man som man vill och som plånboken tillåter. Kravet som finns, maxeffektbehov på 10 W/m2 den kallaste dagen, finns dock för att kunna distribuera värmen via tilluften med bibehållen komfort. En elradiator kan mao väljas om man vill. Inte heller solapplikationer är ett krav i passivhus.
Om man ser på framtida krav inom EU så kommer vi inte ha något val, vi måste ställa om både befintlig bebyggelse och nyproduktion till att vara nära noll til 2020.
Doktorander finns på passivhusområdet, som tittar på konstruktioner, helhetslösningar och utvecklingsbehov.

Egentligen är väl all värme luftburen, frånsett när man står framför en strålande brasa ?

Vare sig man har el- eller vattenradiatorer, el- eller vattengolvvärme, elslinga i ventilationstilluften, eller en vedkamin som värmer upp ventilationstillluften via FTX system så handlar det väl alltid om att värma luften så att luften värmer dig ?

Jag anser att man "glömt" att diskutera passivhusens termiska inomhusklimat - hur blir detta!? Bygger man så energieffektivt att man i stort sett klarar även årets kallaste dagar med värmen från apparater och personer innebär detta i princip att man har värmeöverskott alla andra dagar. Visserligen reglerar man ner värmeåtervinningen efter behov, men ventilationens små luftflöden kan inte ventilera bort övervärmen stora delar av året, med övertemperaturer som följd. Skiner solen in blir det omedelbart för varmt, nästan oavsett årstid. Installerar man en vedkamin kan man inte använda den om man inte öppnar fönstren och vädrar bort värmen, vilket åtminstone jag tycker verkar tämligen korkat. Om man värmer huset med (över)värmd tilluft kan man dels inte styra värmen efter behov på rumsbasis och dels blir inomhusklimatet lidande i form av bl.a. stora temperaturgradienter och svala golv. Till detta kommer att elanvändningen normalt blir avsevärt högre än beräknat.

Det har inte diskuterats här men det är deffenetivt inte glömt.
Problemet med värme överskott är vanligt och begränsat till högisolerade byggnader. Många kontor och affärer har samma problem men det går att åtgärda.

Påstående nr 1: Passivhus har inte små luftflöden utan de följer samma norm som alla andra. Värmeväxlingen styrs efter temperaturen, finns behovet så återvinns värmen, inte annars. Tänker man dessutom till så placeras friskluftsintaget i norr så att man tar in sval luft.

Påstående nr 2: Solinstrålning är ett problem för alla hus och det åtgärdas med, takutsprång, solskydd, markiser, växter osv. Dessa åtgärder löser även problemet med kondens på högisolerade fönster.

Påstående nr 3: Finns det någon som inte drar in en separat tillluftskanal till eldstaden idag? Funkar även i passivhus.

Påstående nr 4: Sant man kan inte lätt styra rumstemperaturen. Tillluften är i regel svalare och tillförs i sovrummen där man ofta vill ha lite svalare men det är marginelt.

Påstående nr 5: Det är det som är det fina i kråksången, det finns inga stora temperaturskillnader. mätresultat från i vintras. Ute -20, insida fönster 19,3, golv mitt i rum (kök) 19,9, Köksbord 20,2. Kontentan inga bekymmer att gå barfota på klinkersgolv i jeans och t-shirt. Inga kallras eller drag ger ett bra inomhus klimat.

Under sommaren så blev det varmt nåt annat kan jag inte säga så innan vi gick och la oss så öppnade vi fönstren och vädrade en stund... problemet är löst.
Total energiförbrukning (ej korigerad för vinterns speciella temperatur) 43 kwh/kvm/år.

Tangentbordsnisse va framme.

"Problemet med värme överskott är vanligt och begränsat till högisolerade byggnader"
Blev det.

"Problemet med värme överskott är vanligt och ej begränsat till högisolerade byggnader"
skulle det vara...

FTX system har väl den fördelen att de värmeväxlar den 30-gradiga utomhusluften 13.00 en varm sommardag mot den förhoppningsvis 20-gradiga inomhusluften så att den luft som kommer in faktiskt bara ligger på 21C, inte 30C.

Har man hyfsat med tyngd inne i huset, och har kylt ner huset under natten genom att köra ventilationen för fullt utan värmeväxling, så hinner inte inomhusluften upp i mer än sisådär 23 grader eller så under de varmaste dagstimmarna. Sedan slår man av värmeväxlingen och börjar kyla ner huset igen såfort temperaturen går ner under 20C.

Traditionell ventilation som tar in luften genom springor tar däremot in 30-gradig luft när det är 30 grader ute.

/MH

Jag tycker att jag är skyldig att kommentera synpunkterna på mitt inlägg om risk för problem med det termiska klimatet i passivhus. Det föreligger vissa missuppfattningar som åtminstone till dels kanske beror på att jag uttryckt mig otydligt, så här kommer en blandad kompott av nya synpunkter och kommentarer:

• Alla småhus har låga mekaniska luftflöden – ett hus om 150 kvm boa ventileras enligt norm med ca 52 l/s, motsvarande knappt 190 m3/h. Om tillufttemperaturen t.ex. är 20 grd och det är 25 grd inomhus kan det flödet inte transportera bort särskilt mycket värme.
• Markiser och screener etc är definitivt nödvändigt men knappast aktuellt att använda under vinterhalvåret för att minska kondens och rimfrost på fönster. Fasta solskydd som både minskar solinläckning vid högt stående sol och värmeförluster till den kalla himmelskupolen vintertid har både för- och nackdelar och kan ofta inte tillämpas fullt ut utom möjligen i enplansbyggnader. Till nackdelarna hör t.ex. att man begränsar inflödet av naturligt ljus.
• I mitt exempel med vedkaminen hjälper det inte ett dugg med en särskild tilluftkanal för förbränningsluften som för övrigt normalt är självklar. Problemet är att man inte kan använda den kaminen om man inte öppnar fönstren och vädrar bort värmen. Möjligen bör man just i passivhus skippa tilluftkanalen så att kaminen får sämre verkningsgrad. Ett passivhus värmeeffektbehov mäts i watt medan en vedkamin ger kilowatt!
• Om man värmer huset med (övervärmd)tilluft och värmer denna i en punkt och inte via eftervärmare på rumsbasis kan man alltså inte styra värmetillförseln individuellt. Övervärmd tilluft försämrar dessutom ventilationsverkningsgraden, med risk för kortslutning och stagnationszoner och försämrad luftkvalitet som resultat.
• Den som vid en utetemp om -20oC mäter +19,3oC på insida fönster har fel på mätutrustningen!
• +19,9 oC på golv kan jämföras med målvärdet för golvtemperaturen enligt R1, riktlinjer för specifikation av inneklimat, är som är 22-26oC för klimatklass TQ1 och 20-26oC för TQ2. R1 säger också att den enskilde brukaren individuellt skall kunna påverka rumstemperaturen i enskilda rum.
• Driver man värmeåtervinning för ”svalka” kan man dessvärre inte kyla tilluften som i räkneexemplet från 30 till 21oC – sådan utrustning finns inte på marknaden. Då skulle man behöva åtminstone 95% verkningsgrad i kylfallet. Glöm inte att tilluftfläkten värmer luftströmmen!
• ”Har man hyfsat med tyngd inne i huset” innebär detta något lägre maxtemperatur dagtid, men högre nattemperatur. Så är byggnadsfysiken, förutsatt att man inte har mekanisk kyla. Jag har ägnat år till att forska kring detta. Själv föredrar jag att det inte är så varmt då jag skall sova.
• Jag intervjuade en familj som köpt ett passivhus och dom hade haft 28,7 oC inne som lägst under sommaren 2008.
Tro nu inte att jag generellt är emot passivhus, inget kan vara mer felaktigt. Jag vill bara ha en sund och kritisk diskussion så att vi slipper att om några år sätta in åtgärder för att t.ex. förbättra inomhusklimatet. En odiskutabel fördel med passivhuskonceptet är låg energianvändning, en annan att den operativa temperaturen blir högre vintertid beroende på det välisolerade klimatskalet. Detta betyder i förlängningen att man kan minska inomluftens temperatur utan att tappa komfort, vilket betyder ytterligare lägre energianvändning men samtidigt också att man minskar risken för torr luft och framförallt upplevelsen av torr luft som i hög grad är kopplad till just inomhustemperaturen. Det finns ytterligare flera fördelar men också nackdelar.

Lite kommentarer till kommentarer samt en fråga:

• I mitt exempel med vedkaminen hjälper det inte ett dugg med en särskild tilluftkanal för förbränningsluften som för övrigt normalt är självklar. Problemet är att man inte kan använda den kaminen om man inte öppnar fönstren och vädrar bort värmen. Möjligen bör man just i passivhus skippa tilluftkanalen så att kaminen får sämre verkningsgrad. Ett passivhus värmeeffektbehov mäts i watt medan en vedkamin ger kilowatt!

Är inte det mest ett problem för prefabhus som måste vara lätta för att kunna fraktas ? Om man har rejält med timmer eller leca så borde man väl kunna elda på med några kW någon timma och lagra upp värme för resten av dygnet ? Då får man väl lagom medeleffekt ?

• Driver man värmeåtervinning för ”svalka” kan man dessvärre inte kyla tilluften som i räkneexemplet från 30 till 21oC – sådan utrustning finns inte på marknaden. Då skulle man behöva åtminstone 95% verkningsgrad i kylfallet. Glöm inte att tilluftfläkten värmer luftströmmen!

23C då ? Är det rimligt ?

Egentligen borde man väl ha en switch, helst autmatstyrd av ett smart reglersystem, som väljer om FTX systemet skall få sin inluft från norr, 'inglasad söder altan' eller en kulvert, och, om värmeväxlaren skall vara av eller på. Då borde man ju kunna optimera både sommarkomfort och energiförbrukning på vintern. Vet du om det finns sådant, om du nu forskat i ämnet ?

mvh

PByggaren

Svar till PByggaren:
• Om man bygger ett tyngre hus för att kunna utnyttja det tyngre husets större värmekapacivitet är det väsentligt att man inte isolerar bort stommens förmåga att absorbera, lagra och avge värme. Man får alltså inte isolera på insidan. En rå betongyta kan jämna ut innetemperaturen i viss utsträckning, men om man har en kamin som avger 5 kW medan värmebehovet är 500 W kommer detta innebära icke acceptabla innetemperaturer om man alltså inte vädrar bort övervärmen.
• 230C på tilluften kan vara rimligt med mycket potent värmeåtervinning vid 200C inne och 300C ute, men detta är momentana värden. Innetemperaturen kommer kontinuerligt att stiga vid värmebölja beroende på solinläckning och ”internvärme” samt efterhand stigande tillufttemperatur eftersom frånlufttemperaturen ökar med stigande innetemperatur.
• Din goda idé om en automatstyrd switch som väljer om tilluften skall hämtas från t.ex. norr- eller söderfasad är testad på några sjukhus. I vissa hus hämtar man tilluften via en markförlagd kanal som vintertid förvärmer luften och sommartid kyler den. Resultaten lär vara goda men jag har inte sett någon regelrätt utvärdering. Notera att det är viktigt att tekniken är robust, dvs. att den funkar över tid och att det inte krävs fackkunskaper att serva den.

Lägger mig i igen.
Pratet angående användandet av en kamin i passiv hus så känns det lite som en icke fråga.
Vem skulle komma på tanken att montera in en AC-anläggning i en igloo och gnälla på att det blir för kallt?
Att sedan strypa elden så att förbränningen blir sämre är väl inte heller helt bra? Speciellt inte för grannarna...

Att elda kontinuerligt i en plåtkamin kan leda till övertemperaturer i jaktkojor tom...
En massugn fungerar relativt bra om du vill ha en brasa. De är inte lika lättplacerade som de lättare kaminerna och du ska inte elda i dem kontinuerligt, men värmen kommer inte lika momumentant. Sen är ju en kakelugn eller en täljstenskamin en fin prydnad...

Det jag tycker är bra med allt prat om passivhusen är att det pratas och husen anpassas till verkligheten, där även energiförbrukningen och driftskostnader ingår.
Sen är det synd att det pratas om passivhus som om det vore den ultimata (enda?) lösningen, folk ska ha hus som är anpassade till deras situation. Sen är det ju bra om de dra så lite energi som möjligt...

//CD

Kommentarer till CD:
Bränt barn skyr elden sägs det men för den som ännu inte bränt sig ses elden ofta både som värmekälla och ”mysfaktor” och det är utifrån just det sista som jag resonerat kring vedkaminer. Jag planerar som bäst för ett villabygge i kustläge i sydsverige. Jag vill bygga energieffektivt men min yttersta prioritet är den goda bostaden i betydelsen bra inomhusklimat, dvs. både bra termiskt inomhusklimat och luftkvalitet, och en trivsam miljö i övrigt. Min erfarenhet är att låg energianvändning och ett bra inomhusklimat normalt går hand i hand, förutsatt att man vidtagit ”korrekta” åtgärder grundade på snille och smak. Blir jag på någon punkt ändå tvungen att välja mellan ”den goda bostaden” och att spara några kilowattimmar väljer jag det förstnämnda. T.ex. kan jag välja lite större fönster även om detta inte är optimalt ur energisynpunkt. Ett annat exempel är att jag generellt kan tänka mig att bygga lite mindre energieffektivt än vad passivhuskraven säger för att kunna installera en vedkamin som inte bara en prydnad – det finns förvisso CD-skivor som gör att jag med ett knapptryck kan förvandla min TV till en virtuell öppen spis med både lågor och brasljud, men det är inte min bag.

Avslutningsvis tycker också jag att det bra om vi kan ha öppna diskussioner om passivhusens för och nackdelar och inte stoppar huvudet i sanden för att lägsta energibehov är heligt. Därför har jag avsiktligt spetsat till vissa formuleringar.

jag säger bara www.resaro.se dessa hus är väldigt väl genomtänkta.
Det finns hus-konstruktörer som tänkt till.....

Det största felet jag ser med passiva hus är just att de ska vara passiva helt och värmas upp med den värmen som alstras i huset och då blir det en väldans skillnad om det är en ensamstående som jobbar mycket och nästan aldrig är hemma och allt är släkt och avslaget halva dygnet och nästan inget på när den är hemma för då måste det vara väldigt mycket mer isolering mm än om det är en familj på två vuxna och några barn som badar och lagar mat mm och allt är tänt hela dagarna.

Så gör man ett passivt hus där det är tänkt att ha ett tillskott på energi i form av kropsvärme och Tv apparater och datorer och belysning och matlagning så kommer det bli väldigt kallt om det bara är en som bor där och sällan är hemma då den alstrade värmen kanske blir 10-20% av det som är tänkt och utan tillskottsvärme som man inte ska ha i ett passivt hus kommer det bli kallt på vintern och den måste ha allt tänt och påslaget för att det ska komma upp till uthärdlig värme i huset.

Sen tillkommer nästa sak som folk tycks glömma då hela tanken är att det ska räcka med den energin som alstras från saker i huset och det är hela tiden framsteg i att göra allt mer energisnålt så vad blir då resultatet när vitvarer ska bytas ut om några år och tv och datorer blir mer energieffektiva så kommer den alstrade värmen bli lägre med följd att det blir kallare inomhus om man inte sätter in värme och är huset från början gjort för att inte ha ett värmesystem så är det typ bara direktverkande elellement och luft-luft värmepump som alternativ och så kör de med elpatron för att värma vatten som mestadels av energin går ner i avloppet utan att värma nämnvärt.

Så JAG tycker att hela den tanken med passiva hus är fel då man kommer få för varmt om det är en stor familj som bor där om det görs för en ensamstående så inte är hemma och tvärt om och när allt blir mer energieffektivt så kommer temperaturen också minska fast det är så många som bor där som det är avsett för.

Men att tänka energieffektiva hus tycker jag är rätt men inte passiva och med det menar jag att man bör bygga hus som är som passiva i isolering men ändå ha ett värmesystem som kan värma huset när det behövs då det inte går att veta hur det ser ut om 10-20år eller hur många som bor där heller då.

Sen ser jag det bara som en dålig undanflykt att säga att hustillverkarna inte vill bygga passiva hus då de inte vill bygga trähus som klarar de kraven men stenhus kan man få rätt täta då det inte är nämnvärt med luft som passerar igenom leca eller betong och då får man också en tröghet som hjälper till för att ge ett jämt inomhusklimat, så det skulle bara vara att de bygger stenhus i fabrik och ställer upp men det är det nästan inga som gör och som jag vet är det inte för villor utan för hyreshus som de inriktar sig främst på så där finns det nog en marknad om husföretagen bara vill göra om sin produktionslina!

Anonym; fritidshus har inga byggkrav idagsläget för detta men hur det blir i framtiden är ju en annan femma

Inga regler utan undantag...

Landets stora vinterorter, Sälen, Idre, Åre har satt som gemensam regel att de hus som byggs i fjällområdet inte är att betrakta som fritidshus och ska därför följa energikraven.

//CD

Hej till den erfarne

Mitt värmesystem är tänkt att fungera som följer:

När det är -12C i dygnsmedeltemperatur så behövs 10W/kvm i värmetillskott, fullt i i enlighet med passivhusnormen för ett värmetungt hus, och med mitt tänkta hus blir det ett värmebehov på 1.5kW.

Då borde måttlig eldning två gånger per dygn i en täljstenskamin fungera ganska bra. Alternativt kör jag en pelletskamin.

Jag tänker ha en varmvattenberedare med egen luftvärmepump, och den VVB'n är dessutom designad för att ge viss stödvärme, t.ex. genom att skicka ut varmvatten i en måttligt stor golvvärmeslinga. När det är 5C utomhus och jag bara behöver 500W så kan den göra jobbet. Slingan ska gå i badrums- och köksgolv (jag vill ha varma fötter på morgonen), och värmen transporteras runt till resten av huset med FTX-systemet. Vedkaminen kör jag inte.

Att innetemperaturen förr eller senare stiger är ju självklart, men ett FTX system och tung stomme skall väl ändå göra livet lite mer uthärdligt genom att delvis fördröja uppvärmningen tills det hunnit bli kväll och man kan koppla ur värmeväxlingen ?

Jag misstänker att det enda system som är robust i dagsläget är att med handkraft vrida om en switch så att inluften tas från norrsidan under sommaren och från inglasad (men ventilerad) altan mot söder under resten av året. Så gör jag nog, det kostar ju inte mycket i extra rörmeter, och annars får man väl specialbeställa dyr reglerteknik.

mvh

PByggaren

PByggaren:

Alla sätt är bra och du kan nog räkna med ett bra klimat med den lösningen.

Det som jag såg som den största fördelen med att bygga passivt var just att jag skulle slippa så mycket teknik som möjligt. devisen för bygget var "KISS" (Keap It Simple Stupid)

Förvärmd luft är inte optimalt som värmesystem men med de låga effekterna som det handlar om (10W för dig, 14W för mitt hus) gör att det fungerar. Så i enkelthetens och ekonomins tecken valde jag ett elvärme paket i FTXagget (1,8 kW ~4000kr) och en täljstenskamin för uppvärmningen och en solfångar förberedd el vvb. Hela systemet har då 2 rörliga delar, underhållet är enkelt, enkelt att installera och det är okomplicerat att sköta.

Dock så valde vi det här utifrån våra värderingar och som personer här har påpekat så finns det nackdelar med det tänket också, bla ingen inviduell temperaturreglering och inga varma golvvärmegolv. detta till trotts så är vi mycket nöjda med klimatet och boendemiljön. En oväntad effekt är att blommor trivs vansinnigt mycket bättre än i vårt gamla elradiatorvärmda 70-tals hus.

Råd inför din projektering.
Tänk igenom ytskikten och kulörer. Psykologin ska inte underskattas. Nästa hus jag gör ska ha en varmare färgskala och mer trä för att skapa en "varmare" känsla.

Fokusera på fönstren och anpassa dem till naturen (obs inte väderstreck!) Tänk igenom vad du vill se ut på. Detta gäller alla hus, slentrianplacering av fönsterytor är en styggelse. Paradox angående fönster de drar värmeberäkningen på vintern men på årbasis så ger de ett energiöverskott...

Skydda huset och fönstren från sommar solen med takutsprång, solavskärmningar och växtlighet. Släpp in så mycket vintersol som möjligt.

Placera kaminen rätt, den ska ju både värma och pryda...

Din tillluftslösning verkar lite kul, måste få höra fortsättningen. Lycka till!

//CD

PBygg
tänkte fråga om det är ett permanentboende eller fritidshus du planerar?

Sen tänkte jag att det låter som en bra tanke att växla vart du tar in luften men om jag får komma med ett litet förslag på det så skulle jag bygga en motströmsvärmeväxlare och sätta på den delen där du får lite förvärmd luft och då har du ett passivt system som ändå kan ha en bra effektivitet och är man inte där så sätter man ner fläkten så ökar effektiviteten när flödet minskar.
Så jag räkna lite hastigt på det och kom fram till att för 3-5000kr kan man få ihop en värmeväxlare sen tillkommer filter och fläkt men filterhus går att göra billigt med om man vill göra det själv.

Så då slipper du värma inluften när det redan är varmt och man helst vill kyla ner och då ta det från norr sidan

Sen så skulle jag nog föredra att använda en tank som man matar med en vardagsrumspanna eller kökspanna samt en vattensolvärmefångare och sen mata en golvvärmeslinga med det för att värma huset vintertid och värma vattnet som går åt i huset med och ha en liten elpatron som komplettering så lär elförbrukningen sjunka ännu mer.

Till sist så ser jag inte nån anledning till att nöja sig med de fönster som är vanliga idag då det går att förbättra med att göra egna fönster som man själv fyller med argon och ett 4-5glas fönster med argon mellan borde ge markant bättre än det som säljs nu och vill man inte det så förbättrar man effekten med att sätta dit ett innanfönster under vintern som hjälper till att isolera.
Men är det ett hus som inte används under perioder på vintern så kan man sätta för lock/luckor både på in och/eller utsidan när man inte vistas där.

//MR

Tro inte att man kan driva ner ett fönsters u-värde hur långt som helst. Det krävs en värmegenomströmning för att hålla fönstret fritt från imma och rimfrost under årets kallare del, även om man med olika typer av avskärmningar minskar utstrålningen mot himlen. Notera att man med alla typer av fasta avskärmningar begränsar det infallande ”goda” ljuset.
Vidare kan det vara värt att påpeka att man inte kan elda så att en kammin ger lägre effekt än 3 kW om man vill elda miljöriktigt med ett minimum av utsläpp av växthusgaser och partiklar. Byggnadsstommen förmåga att absorbera, lagra och avge värme är begränsad om man inte har råa betongytor mot rummet (eller saltlager etc).

Pallar inte läsa alla kommentarer här men det är kul att det finns folk som vet vad dom snackar om, ganska ovanligt i dom flesta forum. Tilluft: gräv ner ett vent rör i marken på vettigt djup gärna i vattensjuk mark. Luften värms upp av maken på vinter och kyls på sommaren. Frånluft värmer tilluft d.v.s FTX (ALLA skolor och kommersiella byggnader har denna lösning, borde va lag) Har du ett hus med liten massa (trähus). Lagra energi från en vedpanna/solfångare i vatten, vatten är det ämne som kan hålla mest värme och det är billigt och lätt att flytta. Om jag hade byggt ett passivhus/energisnålthus hade jag kört solfångare och vedpanna och en eller två fläktkonvektorer. Slipper en massa rördragning och kan ha låg temperatur på systemet. Tror att man ska satsa på ett "tungt" välisolerat hus istället för ett "lätt" extremt välisolerat hus. Gillar idén med leca och cellplast på utsidan. Trä och plastmembran verkar riskabelt.

Är reglerna fortfarande så att fastigheter anslutna till fjärrvärmenätet inte har samma energibesparingskrav på sig, som fastigheter med egen uppvärmning?

Det betyder att det för en byggherre är trivsammare att bygga mot ett offentligägt fjärrvärmemonopol, eftersom det är slappare byggregler.

Hur motiveras detta?

Det må så vara att passivhus inte går att bygga i "De stora tillverkarnas" fabriker. Men de har för den delen inte heller något utbut som lutar åt det energisnåla hållet i verkligheten. Det finns ett fantastiskt koncept som är både miljövänligt och Energisparnade som heter Ekomer. Det är inte passivhus, nej det är sant det är hus som kan byggas så som man vill bo, så som man själv vill att sitt hus skall se ut, samtidigt som de är miljövänliga och energi snåla. XNvillan som är en av två hustillverkare som bygger Ekomer, snittar gent emot BBR:s krav på 55kvh/kvd och år mellan 25-30kvh/kvd och år. XNvillan som är det "lilla företaget" verkar ligga långt före de stora tillverkarna både i teknik och i fabrikstillverkning. Märkligt!

Enkelt värmesystem i energisnålt hus:

ackumulatortank med solslinga

vattenmantlad vedkamin med ~70% av värmen till tanken - låg merkostnad om man ändå ska investera i "myskamin". Undviker övertemperaturer i kaminens rum. Maxeffekt runt 10 kW, kont. effekt för en eldningscykel förmodligen runt 5 kW -> 1,5 kW direkt ut i rummet, resten till tanken varifrån värmen kan styras/kontrolleras. Givetvis bra om den är centralt placerad, även om den är vattenmantlad.

varmvattenbatteri på ftx för värmedistribution

solfångare för varmvatten på sommaren

elpatron i övre delen av tanken som reserv

Hur bra ovanstående blir är användarberoende. För de som hatar att bära en skeppa ved då och då är det givetvis inget bra alternativ, men för de som ändå vill ha en myskamin är det klockrent tycker jag. 9 av 10 husvisningar jag har varit på har en kamin.

Få rörliga delar som kan krångla. Tre cirkulationspumpar - solkrets, kaminkrets och värmedistribution. Bara cirkulationspumpar, om de lägger av efter 15 år är de billiga och enkla att byta.

Jag gör ett litet teknikrum för acktanken, sparar en 60 cm bred plats för eventuella framtida uppgraderingar. Om tex vi inte skulle orka elda och direktelen blir för dyr, då kan vi tex koppla på en VP mot acktanken.

Något jag också gärna skulle vilja se är en passiv avloppsvärmeväxlare, dock har jag ingen erfarenhet av dylika. Någon som har?

Om det sen kallas passiv-, lågenergi- eller någotannathus skiter jag. Låga energiförluster ger bra långsiktig ekonomi och ekonomisk trygghet. Kostnaden för eller har fördubblats sedan år 2000. De som då skaffade VP är nu tillbaka på ungefär samma kostnad. Vi vet inte var det tar vägen i framtiden så jag tycker passivhustänker med ett "snålt" klimatskal är helt rätt, även om det har direkt el och landar på samma elförbrukning som ett standardhus med frånluft-VP. När energipriserna dubblats igen sitter VP-kunde fast som direktelskund idag, den som sitter i ett bra skal har möjligheter.

Ang sommarkyla. Avskärmning är nog absolut viktigast. Har hört om ventilation genom marken, risk för fukt (->mögel om tex pollen också finns med) då varm och fuktrik luft kyls. Har sneglat på jordslingor och kylbatteri på ftx. Blir egentligen för mycket teknik för min smak, men det kan vara en lösning. Dessa problem existerar också i vanliga hus där arkitekten inte tänkt till ordentligt. Passivhuscentrum uttryckte det som att "en arkitekt som inte klarar att rita ett hus utan övertemperaturer i Sverige borde byta jobb...". :)

Lev väl!

Niklas

Med tung erfarenhet från tyska hus och svenska,måste jag bemärka att marknaden för passivhuskonseptet inte förstått att detta passar bara i mellanEuropa och syd-Scandinavien. Vill du frysa så bygg ett passivhus.
Lågfenergihus är ramen runt alla hus som använder mindre energi än normalen. Passivhus är en del av detta..
Hus i vårt klimat måste ha energi från någon vanlig energikälla.

Passivhus är dynga!
Speciellt som entreprenören inte vill sätta upp solskydd och ej lyssnar på synpunkter på RECs kassa FTX,.

Alla passivhusfantaster, borde läsa Christer Harrysson, professor i byggteknik, med firma byggteknik.Googla på honom.

Kommentarstext

  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <a> <br> <p>

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
  • Tillåtna HTML-taggar: <p> <br>
Type the characters you see in this picture. (verify using audio)
Type the characters you see in the picture above; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.
annons

annons

annons

annons

Annons