El kan du använda som värmekälla antingen via en elpanna kopplad till ditt vattenburna eller luftburna system eller som direktverkande el som går direkt ut i radiatorer eller elslingor i golvet.

Enkelt
Lättskött
Låg installationskostnad vid direktverkande el

Värmekostnader beroende av priset på el

Vid fjärrvärme produceras värmen centralt och transporteras ut till husägaren genom ledningar i marken. I huset finns en värmeväxlare som överför värmen från fjärrvärmecentralen till husets värmesystem. Uppvärmningen av huset fungerar sedan som om man hade använt en engen panna.

På ca 570 tätorter i Sverige finns tillgång till fjärrvärme. Fördelarna man uppnår med att använda en central pannanläggning på det här sättet är bl a att driften rationaliseras och att man kan ha en effektivare rökgasrening. Idag eldar fjärrvärmeverken nästan uteslutande med olika slags träbränslen och utnyttjar energi från avfall. Man tar även tillvara spillvärme från industrin. Vid spetslast som uppstår vid extrem kyla kan i sällsynta fall eldas med olja.

Leveranstryggheten är stor, liksom bekvämligheten. Man behöver inte ringa och beställa ny fjärrvärme, utan leveranserna bara flyter på. En nackdel med fjärrvärme som kan nämnas är att ledningarna kostar mycket, varför fjärrvärme bara blir lönsamt i tätbebyggda områden.

Miljövänligt
Bekvämt
Billigt
Relativt billigt och enkelt att byta energislag

Relativt hög installationskostnad
Alla har inte tillgång till det

Fjärrvärme är lämpligt när kommunen kan tillhandahålla det.

Den som använder olja som värmekälla har en panna kopplad till ett vatten- eller luftburet värmesystem. Det finns flera olika typer av oljepannor; ren oljepanna, kombipanna, allbränslepanna och oljekassett. Oljan är idag en dyr värmekälla. Förbränningen av olja gör att koldioxid byggs upp i atmosfären och vilket inte är bra för miljön.

Hög effekt på kort tid. Pannan kan kortvarigt överbelastas.

Dyrt i nuläget
Dåligt för miljön
Bränsleförrådet tar plats

Ved som värmekälla kommer i fråga för den som har tillgång till billig ved och är villig att lägga ner tid på hantering av veden. Veden kan användas som enda värmekälla då man har en panna kopplad till ett vattenburet värmesystem, eller som kompletterande värmekälla om man eldar i eldningskassett, braskamin eller kakelugn. På marknaden finns såväl renodlade vedpannor som kombinationspannor och allbränslepannor. Det krävs att den som ska elda har kunskap om och känsla för eldning för att det ska fungera väl. Saker man måste ta med i beräkningen vid vedeldning är transportkostnaderna det medför, att hantering av askan måste skötas på rätt sätt, att sotning måste utföras regelbundet samt att det medför en viss brandfara. Moderna vedpannor kräver dessutom att veden lagras i två år innan förbränning, för att inte ge tjära i pannan.

Billigt om du har tillgång till billig ved

Manuell eldningsmetod som kräver stor arbetsinsats
Höga transportkostnader
Hantering av askan
Sotning tillkommer
Kräver stort lagringsutrymme
Kraven på vedens kvalitet är stor

Ved är lämplig som värmekälla när man har tillgång till billig ved, stora lagringsutrymmen och är beredd att lägga ner mycket arbete på uppvärmning av huset.

Pellets förbränns antingen i en pelletsbrännare som monteras fast på den befintliga pannan eller i en pelletskamin. Det tillverkas av torrt träavfall som komprimeras till små runda tabletter med ca 1 cm i diameter. Med pellets sker eldningen automatiskt och det innebär därför en mindre arbetsbörda än ved, dock större än el. Pellets skräpar inte ner eftersom det kan lossas från transportbilen med en slang in till lagringsplatsen. Pellets kräver ungefär dubbelt så mycket lagringsutrymme som olja.

Billigare än el och olja
Sker automatiskt, därför mindre jobb jämfört med ved
Miljövänligare än olja

Bränsleförrådet tar plats
Ett visst arbete att fylla på förrådet och aska ur

Pellets är ett miljövänligt alternativ för den som idag eldar med olja eller el och vill få ner värmekostnaderna. Det är ett alternativ för vedeldaren som vill få mindre arbete, men kan tänka sig betala för bränslet (förutsatt att man idag har gratis ved).

En värmepump tar tillvara värmen i uteluft, ventilationsluft, berg, sjöar, grundvatten eller jord. Värmepumpen höjer temperaturen på denna värme - som ett omvänt kylskåp - och överför den sedan till husets värmesystem. Fördelarna är att den är ekonomisk i drift och miljövänlig då den tillvaratar gratis värme ur luft och mark med mera. Man sparar mer pengar ju mer el man förbrukar. Nackdelen är den stora investeringskostnaden, som ligger mellan 20 000 och 150 000 kr. En ordentlig lönsamhetskalkyl är nödvändig innan man bestämmer sig för värmepump.

Låg driftskostnad
Miljövänlig

Stor investeringskostnad

Om det är lämpligt att installera en värmepump måste studeras i varje enskilt fall.

De möjliga värmekällorna för värmepump är:

Uteluft.En typ av värmepump tar tillvara värmen som finns i luften utomhus. Med en uteluftvärmepump krävs nästan alltid tillsatsvärme, eftersom den stannar när utomhustemperaturen blir för låg.

Frånluft.Med en frånluftvärmepump tar man tillvara den energi som tidigare gått åt till att värma huset och nu är på väg ut. För att kunna använda denna pump måste huset ventileras med ett fläktsystem.

Jordvärme.Jordvärme kan hämtas antingen från ytjorden som värms upp av solen eller 50-200 meter ner i jorden där det blir fråga om bergvärme, med hjälp av en värmepump. Vid ytjordvärme gräver man ner 200-400 m slang på ungefär en meters djup. Avståndet mellan slangarna bör vara ca 1-1,5 meter. Man bör tänka på att placera aggregatets kompressor långt ifrån sovrum på grund av buller. För bergvärme gäller att man får högre temperatur ju djupare hål man borrar. Det är viktigt att borra tillräckligt djupt. Ytjord- och bergvärmepumpar är lämpade och lönande endast för hushåll med stor energiförbrukning, eftersom investeringskostnaden är så stor. Det kan vara stora hus eller mindre äldre hus med dålig isolering.

Sjövatten.Bygger du nära en sjö kan det bli aktuellt att hämta värme från sjövattnet, där solenergi lagras. En värmeupptagande slang läggs ner på sjöbotten med hjälp av tunga sänken. Man erhåller då ungefär samma värmeutbyte som med ytjordvärmeslangar. En nackdel är den algpåväxt som blir på slangen. Slangen måste då rengöras, vilket kan vara svårt. Liksom vid ytjordvärme, bör man här placera kompressorn långt ifrån sovrum på grund av buller.

Grundvatten.Det är också möjligt att ta tillvara värmen i grundvattnet. Man pumpar då upp vatten, tar tillvara värmen och pumpar ut vattnet igen. 

Ett solvärmesystem består av en solfångare varifrån värmen överförs till en ackumulator och vidare till husets värmesystem eller tappvattenkrets. Det finns i huvudsak två typer av solfångare att välja på; plana och koncentrerade. I Sverige används nästan bara den plana solfångaren. Det finns flera olika ackumulatorsystem att välja bland. Fördelen med solvärmesystemet är att energin blir helt kostnadsfri och är helt miljövänlig. Systemet måste dock alltid kombineras med annan uppvärmning, såsom pellets, ved eller el. Solenergi kan täcka ca 30% av totala energibehovet i ett hushåll.

Miljövänligt i drift

Hög installationskostnad

Solvärme kan vara lämpligt när du vill komplettera ett annat värmesystem med något.