Mossa och ogräs kan vara ett otyg att bli av med, och då finns bekämpningsmedel som en hjälpande hand. Men många välkända produkter säljs inte längre, eller är på väg att utgå. Vad är det som pågår?
En del önskar en perfekt golfgreen, andra tycker det är ok med inslag av örter med mera i gräsmattan. Foto: Marlén Eskilsson
Mossa i gräsmattan är för många av oss ingen rolig syn. Likaså finns det en rad ogräs i gräsmattor som kan irritera husägare. Den idoga trädgårdsentusiasten går med ogräsjärn, tillför gödsel och ser till att gräsmattan inte utsätts för allt för mycket skugga – det vill säga gör allt för att ge gräset bästa möjliga förutsättningar att frodas. Men många tänker också tanken “ogräsmedel” som en snabb lösning, ett medel som skyddar gräset mot konkurrerande växter och bekämpar ogräset.
Järnsulfat och fettsyror mot mossa och ogräs
Mot mossa är järnsulfat ett vanligt ämne, det används även till viss del mot örtogräs. Järnsulfat sprids vanligen ut över hela gräsmattan, således är detta inte en punktbehandling. Mossan svartnar men gräset överlever.
Mot ogräs på mjuka ytor används fettsyror, exempelvis pelargonsyra. Det dödar dock bara bladen, inte roten.
Ammoniumdekanoat/-oktanoat, MCPA, mekoprop-P, ättik- och pelargonsyra mot ogräs och mossa
Andra medel mot mossa och örtogräs i gräsmatta är ammoniumdekanoat/-oktanoat samt MCPA och mekoprop-P - de två senare används dock inte aktivt i Sverige idag då det inte finns några godkända produkter på marknaden.
Det finns även andra medel på marknaden - avsedda för hårdgjorda ytor. Där används tuffare medel och i förstahand är det ogräsmedel innehållandes glyfosat som det säljs mycket av - även om ättiksyra och pelargonsyra förekommer även på hårdgjorda ytor.
Ättiksyra dödar, precis som pelargonsyra, bara den synliga delen av ogräset, inte roten. Men eftersom det dödar all vegetation används det för punktbehandling. Glyfosat dödar däremot hela ogräset. Det får endast användas för punktbehandling, och på skyddsavstånd från vattendrag och brunnar. Dels på grund av att det slår ut allt, inte bara ogräset. Dels på grund av att det kan förorena grundvatten samt dricksvattenbrunnar.
Ogräsmedel har försvunnit
Utbudet av ogräsmedel mot olika örtogräs är överlag inte lika gediget som det var för några år sedan. Detta trots att Kemikalieinspektionen godkänner fler växtskyddsmedel än någonsin (inte för att fler ansöker, utan på grund av förbättrade rutiner). Vad är det då som har hänt?
- En viktig förklaring kan nog vara att det kom ett EU-beslut som handlar om vissa tillsatsämnen i glyfosatprodukter som förbjöds. Det var kombinationen av talgamin och glyfosat som förbjöds. Då upphörde godkännandet för ett stort antal medel i hela Europa. Även MCPA ingår inte längre i de medel som får användas vid privat bekämpning, säger Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen.
Kemikalieinspektionen har i uppgift att kontinuerligt pröva både nya och redan godkända ogräsmedel. Ett förslag som myndigheten presenterade 2017 är att endast växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen med låg risk får säljas för privat användning. Frågan om vad som utgör låg risk är dock levande och det fattas beslut om detta löpande. Reglerna skärps, och då framför allt när det kommer till privat användning.
- Utan utbildning får du bara använda medel i klass 3, dessa är avsedda för privat bruk, säger Peter Bergkvist.
En rad välkända produkter har därför plockats bort från hyllorna. Ett exempel på en produkt som inte längre får säljas är Keeper K som innehåller glyfosat och talgamin som verksamma ämnen.
Den enda produkten på marknaden som innehöll MCPA var Stroller-Plus Trippel. Där är det tillverkaren själv som valt att inte ansöka om förlängning av godkännandet och därmed finns det inga ogräsmedel med MCPA som verksamt ämne på den svenska marknaden. Det beror alltså inte på att MCPA specifikt är förbjudet i Sverige.
Diskussioner om import av Dicotex och Banvel M
I forumet är det många som rekommenderar import av Dicotex eller Banvel M - alternativt medel med motsvarande verksamma ämnen. Det är medel som gräset tål samtidigt som ogräset dör. Det verksamma ämnet i dessa är just MCPA. Dicotex innehåller dock även 2,4-D, Mecoprop-P och Dicamba.
2,4-D och Dikamba är två medel mot ogräs vi inte har nämnt tidigare i artikeln. 2,4-D är ett slags klorderivat av fenoxiättiksyra. Av de nordiska länderna används detta ämne endast i Danmark. Dikamba används däremot både i Finland, Norge och Danmark.
Så här skriver vår medlem mg765 angående skillnaden på de olika medlen: “Angående effektivitet om man jämför Banvel M med Loredo/Dicotex/Weedex så finns det testresultat som antyder att de sistnämnda medlen med fyra verksamma ingredienser är klart bättre mot jordreva, veronika och brunört, vilka var de som var aktuella i mitt fall. Om man har problem med dessa ogräs så är nog enlitersflaskan av Dicotex det allra bästa alternativet. Jordreva, veronika och brunört heter på tyska gundermann, ehrenpreis och braunelle. Jag bedömer källorna pålitliga. Den ena är någon form av tysk motsvarighet till jordbruksverket.”
De är alltså olika bra på att slå ut olika typer av ogräs.
Viktigt att notera är att för att ett växtskyddsmedel ska få användas i Sverige så måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen.
Förmodligen förbjuds glyfosfat och ättiksyra
Kemikalieinspektionens preliminära bedömning är att glyfosat och ättiksyra kommer att förbjudas framgent - inte överlag, men för användning i klass 3. Motsvarande begränsning har redan skett i flera andra länder. Likaså finns det en rad andra ämnen som kan tänkas finnas kvar, men eftersom de vid felaktig hantering kan vara skadliga för miljö och hälsa kommer de bara att få säljas till personer med tillstånd.
Det här handlar dock om förbud av specifika ämnen på EU-nivå. Regeringen tittar på en helt annan typ av åtgärd. I oktober 2017 gjorde de klart att man inte ser med blida ögon på ogräsmedel som säljs till just privatpersoner, och just nu är ett sådant förslag ute på remiss.
– Vår målsättning är att införa ett nationellt förbud mot privat användning av kemiska växtskyddsmedel*. Det är ett viktigt steg på väg mot en giftfri vardag, sade miljöminister Karolina Skog i samband med presskonferensen om beslutet.
Som ett led i detta tittar man dock även på om det finns möjlighet att göra vissa undantag.
- Det går inte att säga vilka undantag som kommer eller inte kommer att finnas, men det är en fråga som undersöks. Ett möjligt undantag är exempelvis användningen av järnfosfat för mördarsniglar, säger Jakob Lundgren, pressekreterare för miljöminister Karolina Skog.
Promemorians förslag är att förbjuda all användning av växtskyddsmedel på tomtmark, i privata växthus, krukväxter i hemmiljö samt i koloniträdgårdar.
Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 26 juni 2020, och därefter ska regeringen fatta beslut.
- Vi kommer inom kort att skicka ut en remiss med förslag till nya bestämmelser, vad gäller placering av växtskyddsmedel i klass 3 (för privat användning), säger Peter Bergkvist.
*Ett växtskyddsmedel kan vara ett kemiskt eller ett biologiskt bekämpningsmedel.
Kommentarer
43