Medel mot ogräs och mossa - förbjuda och tillåtna

Sedan oktober 2021 är det förbud mot användning av växtskyddsmedel i hemträdgårdar, privata växthus, kolonilotter och liknande. Det är en del av en svensk förordning som syftar till att minska riskerna för miljö och hälsa.

Vissa undantag finns dock. Kemikalieinspektionen listade 2022 ämnen som fortfarande får användas av privatpersoner, i sin föreskrift KIFS 2022:3. Det handlar bland annat om ättiksyra, pelargonsyra, järnsulfat, rapsolja, fiskolja och fårtalg.

Växtskyddsmedel som glyfosat är numera däremot helt förbjudna för privatpersoner. Även om du har gamla produkter hemma får du alltså inte längre använda dem.

– Du får bara använda de växtskyddsmedel som är godkända i Sverige, och de får bara användas i enlighet med det som står på etiketten och bruksanvisningen för produkten, i de mängder och doser som står där. Så hittar du ett jättebra medel på Amazon eller någon annan nätbutik, och det handlar om import, så är det medlet med stor sannolikhet inte godkänt i Sverige. Köper du hem och använder det ändå begår du en otillåten handling, säger Camilla Thorin, agronom vid Kemikalieinspektionen.

Beställer du sådana medel från utlandet kan de även stoppas av tullen och då får du bekosta återsändning eller destruktion.

Vad hittar man i butikerna idag?

Järnsulfat mot mossa

Mot mossa är järnsulfat ett ämne som används flitigt i de mossmedel du hittar ute i butikerna. Det strös ut över hela gräsmattan och får mossan att svartna, utan att påverka gräset nämnvärt. Även vissa ogräs påverkas. Detta ämne är fortfarande tillåtet.

Ogräsmedel med pelargonsyra

När det gäller ogräs används ofta medel som innehåller pelargonsyra, en fettsyra som - precis som ättiksyra - angriper växtens ovanjordiska delar. Den förstör alltså bladen, men lämnar roten orörd. Du hittar exempelvis pelargonsyra i ogräsmedlet Roundup Speed. Roundup är ett medel som förr innehöll glyfosat, men de produkter de hade med detta i förr är numera förbjudna.

Flera av den här typen av ogräsmedel är fortfarande tillåtna. Förbudet som kom innebar att inga växtskyddsmedel fick användas för privat bruk, men Kemikalieinspektionen fick i uppgift att utfärda undantag. Och bland annat pelargonsyra, kaprinsyra, kaprylsyra och ättiksyra blev sådana undantag.

- Ättiksyra finns i många hem. Det är en syra som är ganska frätande, och som bör användas med försiktighet, men som är så vanligt förekommande i hemmen ändå att det blir komplext att förbjuda, säger Camilla Thorin.

Biologiska medel med bakterier, svampar och virus

På listan över godkända ämnen hittar du även en lång rad biologiska sådana. Det är alltså ogräsmedel som innehåller mikroorganismer: sådant som bakterier, svampar och virus. Dock finns det inte särskilt många ogräsmedel i butik som använder detta, även om det är tillåtet.

– Biologiska medel är ofta knepiga att använda för de behöver en speciell hantering och förvaring. Många måste hållas kylda eller frysta och själva vätskan måste ofta vara i omrörning. Dessutom har de kortare hållbarhet, säger Camilla Thorin.

Det gör att det inte dykt upp den typen av växtskyddsmedel på marknaden i Sverige. 

Alternativen till ogräsmedel

Idag är alternativen för ogräsbekämpning i privata trädgårdar i mångt och mycket alltså riktade mot kontaktverkande ogräsmedel som inte bekämpar rötterna, och biologiska sådana men där finns det istället inga alternativ tillgängliga i butikerna.

Test: 9 metoder för att rensa ogräs mellan plattor

Orkar du inte rycka ogräs på uteplatsen och tycker ovan är otillräckligt, finns det ändå en del alternativ.

Ett alternativ till växtskyddsmedel är produkter som verkar fysiskt. Exempel på sådana metoder är hetvatten och flamning av ogräs. Även barriärer räknas in här.

Du får även använda vissa nyttodjur, som nematoder, insekter och kvalster, för att bekämpa skadedjur på växter. Det är vanligast i yrkesodling, men tillåtet även för privatpersoner så länge arterna är godkända av Naturvårdsverket.

Vidare har EU godkänt ett antal vanliga kemikalier för växtskydd, såsom nässelextrakt, vinäger och solrosolja. Det gäller dock bara under särskilda villkor: De får bara användas i vissa doser, mot specifika skadegörare och på särskilda grödor. Hur du får använda dem hittar du i EU:s pesticiddatabas, inte på förpackningen.

Du får däremot inte använda vanliga hushållsprodukter för växtskydd, som till exempel rengöringsmedel eller salt, eftersom de kan vara skadliga för hälsa och miljö. Även naturliga produkter måste vara godkända.

Lista:  Godkända ämnen som får användas i växtskyddsmedel för privat bruk

• Aluminiumammoniumsulfat
• Askorbinsyra
• Restprodukter från destillering av fett
• Fettsyror C7–C20
  • Pelargonsyra
  • Fettsyror C7-C18 och C18 omättade kaliumsalter
  • Kaprinsyra
  • Kaprylsyra
  • Laurinsyra
  • Oljesyra
  • Fettsyror C8-C10 metylestrar
  • Metyloktanoat
  • Metyldekanoat
• FEN 560 (bockhornsklöverfrö i pulverform)
• Vitlöksextrakt
• Gibberellinsyra
• Gibberelliner
• Heptamaloxiloglukan
• Hydrolyserade proteiner
• Järn(II)sulfat
• Maltodextrin
• Rapsolja
• Rybsolja
• KIFS 2022:3
• Prohexadion
• Kvartssand
• Fiskolja
• Fårtalg
• Fjärilsferomoner med raka kolkedjor
• Svavel
• Urea
• Ättiksyra
• Biologiska
  • Adoxophyes orana GV, stam BV-0001
•  Bacillus amyloliquefaciens subsp. plantarum D747
•  Bacillus firmus I-1582
•  Bacillus pumilus QST 2808
•  Bacillus subtilis stam QST 713
•  Bacillus thuringiensis subsp. aizawai stammarna ABTS1857 och GC-91
•  Bacillus thuringiensis subsp. israeliensis (serotyp H-14) stam AM65-52
•  Bacillus thuringiensis subsp. kurstaki stammarna ABTS 351, PB 54, SA 11, SA 12 och EG 2348
  • Beauveria bassiana stammarna ATCC 74040 och GHA
•  Candida oleophila stam O
  • Cydia pomonella Granulovirus (CpGV)
  • Helicoverpa armigera nucleopolyhedrovirus (HearNPV)
  • Lecanicillium muscarium (tidigare Verticillium lecanii) stam Ve 6
  • Metarhizium anisopliae var. anisopliae stam BIPESCO 5/F52
  • Pythium oligandrum M1
  • Spodoptera littoralis nukleopolyhedrovirus
  • Streptomyces K61 (tidigare S. griseoviridis)
  • Trichoderma asperellum (tidigare T. harzianum) stammarna ICC012, T25 och TV1
  • Trichoderma asperellum (stam T34)
  • Trichoderma atroviride (tidigare T. harzianum) stammarna IMI 206040 och T11
  • Trichoderma atroviride stam I-1237
  • Trichoderma gamsii (tidigare T. viride) stam ICC080
  • Trichoderma harzianum stammarna T-22 och ITEM 908
  • Zucchinigulmosaikvirus, svag stam