Så lång tid tar det att dränera

Om dräneringen börjar närma sig sin tekniska livslängd - eller om du kanske till och med märker att du börjar få problem med fukt i källaren - är det dags att börja tänka på att dränera om huset. Det är nämligen en av de vanligaste orsakerna till fuktproblem i hus med källare.

Man brukar uppskatta den tekniska livslängden på en dränering till cirka 15 år, men den kan hålla betydligt längre. Allt beror på förutsättningarna runt huset. Står huset placerat i slutet av en sluttning så att det utsätts för stor påfrestning när det regnar eller står det istället på en höjd? Detta påverkar kraftigt hur hårt din dränering ansträngs.

Du ser på din källarvägg om det börjar krypa upp fukt. Du kan även anlita en besiktningsman som hjälper dig att kontrollera statusen på din dränering. Moderna dräneringar har inspektionsbrunnar, dessa används för att kontrollera ledningarna, till exempel genom att filma.

Genomsnittlig tid att dränera: 2 veckor

– Vi brukar säga att det tar 7-10 arbetsdagar att göra en dränering, säger Lars Rensjö, platschef på Svenska Fukt.
Men tiden det tar att dränera varierar med en rad olika faktorer. Exempelvis är det vanligt att man upptäcker att grunden behöver renoveras.

– Du kan ha lättbetong så när de har blästrat muren är den naken, och då måste den slammas vilket tar en dag extra, säger Lars Rensjö.

En annan faktor som påverkar tiden är om du har byggnader runtom huset som kommer att påverkas. Många har exempelvis altan som löper runtom delar av huset, denna kan då behöva rivas innan dräneringsarbetet kan sätta igång. 

Läs mer: Vad kostar det att dränera? 

Schaktet runt huset blir ett par meter brett. Hur brett beror på hur djupt det är, och vilken typ av massor det är. Man försöker hålla 45 graders vinkel på schaktet för att jobba säkert. Är det då 3 meter djupt blir det minst 3 meter brett. Är det bara sand kan du lägga på ytterligare någon meter. Alla konstruktioner i anslutning till detta som påverkar möjligheten att ta sig fram till och från schaktet, samt att befinna sig i det, måste antingen rivas eller flyttas på. Detta gäller även buskar, trappor och annat som kan påverka arbetet.

En annan faktor som påverkar tiden är om du utför jobbet själv och huruvida du då har hjälp av en grävmaskin för att gräva ur den gamla dräneringen. Att gräva för hand tar betydligt längre tid än att gräva med maskin. Likaså att återfylla. Ett alternativ är att hyra exempelvis en minigrävare att gräva ut samt återfylla med.

Berg och oljetank ofta försvårande faktorer

– Det allra vanligaste som gör att arbetet drar ut lite på tiden är att vi stöter på berg, säger Lars Rensjö och fortsätter: – Då måste vi antingen spräcka eller såga berget, vilket vi gör själva om tiden finns. Arbetet med berget kan ta allt från ett par timmar till ett par dagar. Är det mycket berg måste man spränga och då krävs att man tar in ett företag med tillstånd för det. Det företaget ska i sin tur ha tid och arbetet med dem ska samordnas.

Något annat de stöter på ibland är att det finns en oljetank nedgrävd. Förr i tiden var det vanligt att man hade en oljetank för uppvärmningen och denna kunde antingen placeras inom- eller utomhus. 

– Är oljetanken redan sanerad - vilket det händer att den är och då vet oftast markägaren redan om att den finns där och vi planerar in bortforslingen av den i vårt arbete - så brukar det inte addera mer än någon dag att såga itu och plocka upp den. Är den av glasfiber istället för stål går det ännu fortare, säger Lars. Är den däremot inte sanerad måste ett annat företag komma till platsen och göra detta. Då kommer återigen arbetet med samordning in i bilden, samt att man måste anpassa sig till när det företaget har tid.

Slutligen har du återställningen av området runt huset, gräsmattor som eventuellt tagit skada av maskiner och liknande som påverkar tiden innan allt arbete är klart på platsen och du kan ta din trädgård i bruk igen.

Några av de faktorer som påverkar tiden det tar att dränera:

• Åtkomst. Hur lång tid det tar att förbereda platsen inför att dräneringen ska grävas ut, exempelvis plocka bort altan, entrétrappa, buskar mm.
• Renovera. Statusen på grunden, och hur mycket den måste repareras.
• Arbetet. Hur arbetet genomförs, och hur tidseffektivt detta sker med leveranser, manskap på plats och liknande.
• Berg, nedgrävd oljetank, gammal källartrappa och andra faktorer som är tidskrävande att åtgärda.
• Återställning. Hur mycket som måste återställas efter att dräneringen är gjord. Exempelvis altan, entrétrappa, plattsättning, buskar och annat.

Så går det till

Oavsett om du dränerar om själv eller om du anlitar ett företag att göra det ser processen likadan ut. Det handlar om att gräva ur, blästra grunden, sätta skivor, lägga rör och slutligen fylla upp igen. Samt - som nämnts - eventuellt renovera grunden.

Första steget är som sagt att gräva ur. Då gräver man upp den tidigare fyllningen och frilägger grunden runtomkring huset. Denna blästras för att bli ren från tidigare tätskikt, och kontrolleras för skador och renoveras utifrån behov. 

Efter det här steget klär de flesta grunden med en skiva. Förr användes platonmatta men den är endast fuktskyddande, den isolerar inte. Använder du källaren som bostad kan det vara värt att satsa på en isolerande skiva för att säkerställa att det inte smiter ut värme. Vissa väljer dubbla skivor.

– Det tar lika lång tid att sätta isodrän eller likvärdig skiva som det gör att sätta platonmatta, säger Lars Rensjö. Skivorna får en täcklist i överkant som hjälper till att säkerställa att vatten inte rinner in på väggen bakom skivorna. 

Med grunden förberedd och hålet öppet är det dags att fortsätta arbetet. Längst ner i hålet placerar man ett dräneringsrör som har till uppgift att leda bort vatten. Vissa förespråkar att röret ska kopplas till dagvattenledningen men det håller inte Lars med om.

– Får du problem med dagvattenledningen vid en översvämning så svämmar både dränering och hus över, säger Lars. En stenkista, eller perkulationsmagasin som det kallas idag, är ett bättre alternativ. 

– Nya regler gör gällande att stenkistan inte får ligga djupare än en meter, men i de flesta fall är det inte tillräckligt för att du ska få en god avrinning. Vi ser därför alltid till att förbereda en dräneringsbrunn också. I de flesta fall behövs ingen pump i brunnen, men står det vatten i brunnen efter snösmältningen så är det förberett för att sänka ner en pump redan och därför gör man så, säger Lars.

De sätter även inspektionsbrunnar som täcker hela rörsystemet så att du har möjlighet att inspektera om dräneringen inte fungerar som den ska.

Sedan fyller man på med makadam storlek 8-16 så att röret omsluts. En fiberduk placeras ovanför och därefter återfyller man med de massor som man från början grävde upp. Stora stenar får inte ligga mot skivorna, men i övrigt kan man använda det material som man hade.

– Man återfyller cirka 3-5 centimeter över täcklisterna, säger Lars.

Bästa tiden att dränera

Du kan dränera när som helst på året, men vill du minimera skadorna på gräsmattor och andra mjuka ytor är det ofta praktiskt att dränera under den kallare årstiden. Undvik dock att dränera när det är så kallt att det är tjäle. Vår och höst är bra årstider.

Läs mer

Vad kostar det att dränera?
Dränera grunden själv steg för steg