Energiförbättra gamla hus varsamt

Många äldre hus slukar mycket energi och behöver av ekonomiska och miljömässiga skäl renoveras och förbättras på olika sätt. Men enligt Tor Broström krävs planering och kunskap för att resultatet ska bli bra. Tor är professor i kulturvård vid Högskolan på Gotland och leder forskningsprogrammet ”Spara & Bevara” med inriktning på energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

– Energieffektivisering och byggnadsvård har inte alltid gått hand i hand. Det finns tråkiga exempel på gamla hus som renoverats till oigenkännlighet och ytterligare exempel där renoveringsmetoderna åstadkommit så allvarliga fukt- och mögelproblem att husens konstruktion har skadats.

Tor Broström nämner 1970-talet som en period då det var populärt att tilläggsisolera fasader utvändigt – med i många fall olyckligt resultat.

Idag finns en större medvetenhet om hur energiåtgärder bör vidtas, tycker han. Men det förekommer fortfarande problem, framför allt med fuktskador.

– Effekterna märks oftast i hus där man bytt värmesystem och ersatt eldningsbaserade värmekällor med annan uppvärmning som fjärrvärme eller värmepump. Fuktbelastningen ökar som en följd av att man slutat elda och inte längre får spillvärme från murstocken.

En äldre byggnad kan betraktas som ett unikt dokument, säger Tor Broström. Det handlar inte bara om synliga värden som arkitekturen, utan också att byggnaden ingår i ett kulturhistoriskt sammanhang.

– Varje hus bär på en specifik historia som berättar något om det förflutna. Om man förändrar ett hus påtagligt så försvinner dokumentet och därmed en bit historia.

Varje kommun har idag som uppgift att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med strikta direktiv till mark- och fastighetsägare. Men även när huset ligger utanför ett detaljreglerat område bör husägaren tillämpa ”varsamhetens princip”, anser Tor Broström.

– Det gäller att hitta en balansgång mellan nyttan av energiåtgärderna och dess konsekvenser för huset och boendekomforten.

Enligt Tor Broström kan man upprätta en åtgärdsplan i tre steg. Det första steget är undersöka husets klimatskal och utreda möjligheterna att täta dörrar och fönster, isolera bjälklag och justera ventilationen.

– I möjligaste mån bör man prioritera ”osynliga” åtgärder som bevarar husets ursprungliga karaktär. Om fasaden är tidstypisk bör man till exempel undvika utvändig tilläggsisolering och byte av hela fönster.

Om de gamla fönstren har stora värmeförluster går det i regel bra att montera lågemissionsglas på insidan av de befintliga fönsterbågarna. Åtgärden kan ge en energibesparing uppemot 15-20 procent jämfört med den tidigare värmekostnaden, utan att fönstren estetiskt förändras.

Nästa steg är att utvärdera uppvärmningssystemet. Är det lämpligt att förnya värmesystemet och hur stora ingrepp innebär det? Eller finns det kompletterande värmekällor som kan ge en väsentlig besparing?

– I äldre villor som värms med direktverkande el är det problematiskt att byta hela värmesystemet eftersom det innebär stora ingrepp i huset och medför stora investeringskostnader. Istället kan det vara fördelaktigt att installera en luft-luftvärmepump som komplement. Denna installation är ett enkelt ingrepp, men å andra sidan är det viktigt att göra en estetisk bedömning så att pumpens inomhus- och utomhusenhet inte placeras på ett störande sätt.

Om huset har ett vattenburet värmesystem så är det i regel enklare att göra förändringar i uppvärmningen, till exempel ersätta oljeeldning med billigare och miljövänligare biobränsle. Däremot bör man, som tidigare sagt, vara försiktig vid byte från eldningsbaserad uppvärmning till andra värmekällor som fjärrvärme eller värmepump.

– Det behöver inte nödvändigtvis bli problem, men man bör vara observant på ökad fuktrisk i källare och på vind. Det är viktigt att titta på ventilationsförhållandena i huset och i vissa fall kan det räcka med att förbättra ventilationen för att minska fuktbelastningen.

Det tredje steget är att se över injusteringen av värmesystemet och styrningen av temperaturen. Förr i tiden brukade man stänga av värmen i de delar av huset som inte användes så ofta.

– I ett större hus bör man kunna överväga en liknande princip, om vissa rum inte används så flitigt. Samtidigt finns det idag bra styrsystem som gör det enkelt att tidsstyra temperaturen i olika rum och därmed effektivisera energianvändningen bättre, säger Tor Broström.

De allra flesta äldre hus har redan genomgått ett flertal renoveringar. Om det finns gamla dokument om husets ursprung och historia så kan det vara värt att ta hänsyn till inför nästa renovering. Går det rentav att återställa några tidstypiska detaljer, kanske en förlorad kakelugn i den gamla salen? Oavsett ambition är det klokt att kombinera varsam byggnadsvård med varsam energieffektivisering.

– Det innebär ju dels att man upprätthåller eller förstärker husets skick och dels sänker kostnaderna för det framtida boendet. Genom att samordna åtgärderna blir också renoveringskostnaderna lägre, säger Tor Broström.

Spara & Bevara