Vad kostar det att tilläggsisolera vinden?

Värme stiger. Har du dåligt med isolering i taket kommer huset att läcka värme den vägen. Genom att tilläggsisolera vinden sänker du elförbrukningen och därmed dina kostnader.
I den här artikeln tittar vi på kostnader förknippade med att isolera vinden samt hur arbetsgången ser ut.

Huset vi har valt som typexempel är ett 70-talshus på 130 kvadratmeter med sadeltak och öppet vindsbjälklag. Nuvarande mängd isolering är 100 millimeter. Vi tilläggsisolerar så att slutlig tjocklek blir 400 millimeter. 

Huset har redan diffusionsspärr och du gör kringarbete såsom landgång, sarg och vindavledare själv (se mer info under förberedelser). De som har hjälpt oss att räkna på arbetet och resonera kring ämnet är Isolerservice i Sydsverige AB.

Pris tilläggsisolera vinden: 16 500 kronor
Pris efter ROT: 15 000 kronor
Enligt beräkningar återbetalar sig arbetet på 3,5 år

Beräkningsunderlag

Befintlig konstruktion: 100 mm mineralull mellan träbjälklag, gipsplank (U-värde: 0.38)
Ortsfaktor: Helsingborg
Isolertjocklek: 300 mm
Uppvärmningskostnad: 1.2 kr/kWh
Yta att isolera: 130 m²
Kostnad: 115.4 kr/m²
U-värde efter: 0.1
Energibesparing: 3 564 kWh/år
CO2 besparing: 446 kg/år
Besparing: 33 kr/m² och år
Total besparing: 4 268 kr/år

Planering och förberedelser inför tilläggsisolering

Arbetet börjar med att du tar reda på hur mycket tilläggsisolering du behöver, vilken slags isolering det ska vara samt vilket kringarbete som krävs. Antingen genomför du en oberoende besiktning av vinden, eller så ber du företaget som ska räkna på jobbet att göra denna uppskattning.

Det man normalt sett undersöker är:

• Om det finns en diffusionsspärr
• Vilken mängd isolering som ligger där nu
• Vilket bjälklag man har (om det gäller lösull) eftersom detta påverkar hur hårt lösullen ska packas. 

Diffusionsspärren är viktig eftersom du kommer att få en kallare vind när du tilläggsisolerar. Om varm, fuktig luft från inomhusmiljön tar sig igenom bjälklaget upp till vinden så riskerar den att kondensera mot yttertaket. Detta ger fukt- och mögelproblematik. Fukten måste kunna torka ut på vinden, alternativt så ska den stoppas från att ta sig dit. Diffusionsspärren begränsar alltså varm fuktig luft från att ta sig upp på vinden. 

Om det saknas diffusionsspärr väljer man normalt sett att lägga dit en sådan innan man tilläggsisolerar. Detta påverkar kostnaden (endast materialkostnad om du gör detta arbete själv), men gör också att du kan ha ett tjockare lager tilläggsisolering eftersom det inte gör något om vinden blir kall.

Typ av isoleringsmaterial 

De isoleringstyper man ofta väljer mellan är vanligen glasull, stenull eller cellulosa. 

– Vi jobbar med alla typer, men mest med glasull eftersom den har väldigt bra egenskaper samtidigt som den är prisvärd. Både glasull och stenull har likvärdiga isolerande egenskaper och bägge är obrännbara, säger Magnus Johansson, projektledare vid Isolerservice.
Det som skiljer dem åt är att den ena består av glas och den andra består av sten. De har samma brandklassning men olika smältpunkter. Även priset kan variera.

Isolerservice jobbar även med den tredje typen av isolering.

– Cellulosaisoleringen har likvärdiga isolerande egenskaper, men sämre brandskydd och tenderar att sätta sig lite med tiden så man får spruta ett tjockare lager, men den består å andra sidan av till stor del återvunnet tidningspapper. 

– Glasullen vi arbetar med är återvunnen till 80 procent och Svanenmärkt. Så det beror på vad beställaren vill ha, säger Magnus.

Isoleringsskivor kontra lösull

Den som gör arbetet själv väljer ibland att lägga ut isoleringsskivor istället för att ge sig på att spruta in lösull själv, eftersom skivorna är enklare att hantera om man jobbar ensam. Men köper du tjänsten idag är det normalt sett lösull som sprutas in då detta är en tidseffektiv metod och eftersom lösullen saknar skarvar och inte ger fickor vid ventilationsrör med mera. 

Det går även att hyra en maskin för att blåsa in lösull på egen hand, men då rekommenderas det att man är två personer som hjälps åt samt att man har läst på ordentligt kring metodik, hur hårt det ska packas mm.

Förbereda vinden för tilläggsisolering

I vårt typexempel har vi valt att räkna på att husägaren själv förbereder vinden inför att arbetet påbörjas. Det man kan göra själv är normalt sett:

• Bygga sarg vid vindsluckan så att tilläggsisoleringen inte rasar ut
• Göra högre vindavledare vid takfoten så att den slutar ovanför tilläggsisoleringen
• Ta ut nuvarande landgång, och/eller bygga ny landgång så att man kommer åt hela vindsutrymmet efter att det tilläggsisolerats. Den ska ju då vara högre upp än det slutliga lagret isolering.

Du kan även be företaget att göra dessa arbeten. Enklast är att be om en offert som även inkluderar snickeriarbetet, så kan man välja utifrån om man vill göra det själv eller låta isoleringsföretaget göra arbetet.

– Kostnaden blir såklart lägre om man gör det själv, är man händig är det inget avancerat att göra det arbetet, säger Magnus Johansson.

När vinden och kringmiljön är förberedd är det dags att tilläggsisolera.

Blåsa in lösull

Sista steget är att påbörja tilläggsisoleringen. Har du köpt tjänsten, såsom i vårt exempel, kommer det ett företag med en lastbil fylld med lösull.

Lösullsisoleringen blåses in på vinden med hjälp av en maskin. Maskinen har en slang som löper från den och upp på vinden.

– Maskinen är som en stor kvarn som luckrar upp och fluffar isoleringen. Sedan sprutar vi upp isoleringen med hjälp av luft, säger Magnus.

Beroende på vilket bjälklag det är lägger man isoleringen med olika densitet. Den packas hårdare i snedtak och lösare i öppen vind. Anledningen till att man vill ha högre densitet i snedtak är för att facken lutar och man vill undvika sättningar.

Densiteten påverkar komplexiteten, och därmed även priset på tjänsten.

– Det är svårt att packa. Har du en öppen yta kan du inte packa det hur hårt som helst, men i en stängd konstruktion kan du trycka in mer material för det blir motstånd från alla sidor. Så konstruktionen avgör vilken densitet man väljer, säger Magnus.

Isoleringen sprutas in tills lagret uppnår beställd tjocklek. Därefter är arbetet klart. Det tar drygt 2-3 timmar för en normalstor vind.