A
W witten skrev:
Dräneringssystemet i ett modernt hus är en del av grundläggningen och består av dränerande kapillärbrytande lager + avledning i form av slang.

Livslängdskravet är lika grunden, dvs minst 100 år.
nej, det stämmer självklart inte.
100år är endast bärande konstruktioner.

jag antar att du förstår självatt inte dräneringar håller i 100 år.

https://doldafelforsakring.se/teknisk-livslangd/

https://www.icaforsakring.se/tips-r...g-livslangd-har-de-olika-delarna-i-ditt-hus/?

https://www.sbc.se/tjanster/projektledning/dranering-mark-bjalklag/dref=https://www.google.com/

https://www.doldafel.se/begransningar/teknisk-medellivslangd/

https://mina-kvadrat.gar-bo.se/renovera/dranera-huset/
 
Claes Sörmland
Nick_A Nick_A skrev:
Vattnet dräneras till ett dike. Problemet är väl egentligen att nivån på diket och vattnet i diket ofta är för högt för att kunna dränera dit. Min bedömning är att vi skulle behöva dränera till en lägre punkt längre ner i diket för att vattnet ska kunna flöda som det ska. Låter det vettigt?

Jag tror också att en pump kan vara en del av den åtgärd som behövs.
Det här komplicerar frågan juridiskt. Diket är ju inte en del av fastighetsköpet utan det är markägarens dike eller tillhör vägföreningen (om de har anlagt det efter förrättningen) som en del av den väganläggning som de förvaltar. D v s det låter som att det egentligen inte är något större fel på dräneringsledningen som du äger som fastighetstillbehör utan det är fel på dess recipient, diket.

Det är typiskt sett fastighetsägaren som diket ligger på som är skyldig att rensa det så att vatten inte stiger och du får skada på din fastighet. Vägföreningen kan också ha ett ansvar här om diket är en ett vägdike och därmed ingår i gemensamhetsanläggningen som den förvaltar. Så två parter att ta hänsyn till.

Det hela blir ofta ännu mer komplicerat ansvarsmässigt om t ex ledningen har dragits under vägen och ut i diket utan markägarens och vägföreningens tillstånd. De kan ju s a s inte vara ansvariga för din fastighets avvattning om du inte har rätt att avvattna den på annans mark. Typiskt sett vore ett avtalsservitut snyggt för denna ledning.

Sen kommer ju frågan om något har ändrats av t ex markägare eller vägförening, har de t ex dikat de senaste åren så att mer vatten kommer till recipienten? Eller har de inte skött sitt ansvar så att vatten stiger i diket?
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Att takavvattning och och dränering är ihopkopplade borde ha varit lätt att se vid en undersökning av ledningssystemet så det bedömer jag inte som ett dolt fel. Det är ju bara att spola lite vatten och se vart det rinner. Förutsatt att man kan se flödet i rensbrunnar eller utloppet i diket.

Det var dessutom väldigt vanligt historiskt att koppla ihop dessa system och först på senare tid tycks vi ha förstått att detta inte är så smart.
 
  • Gilla
mikethebik och 4 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det här komplicerar frågan juridiskt. Diket är ju inte en del av fastighetsköpet utan det är markägarens dike eller tillhör vägföreningen (om de har anlagt det efter förrättningen) som en del av den väganläggning som de förvaltar. D v s det låter som att det egentligen inte är något större fel på dräneringsledningen som du äger som fastighetstillbehör utan det är fel på dess recipient, diket.

Det är typiskt sett fastighetsägaren som diket ligger på som är skyldig att rensa det så att vatten inte stiger och du får skada på din fastighet. Vägföreningen kan också ha ett ansvar här om diket är en ett vägdike och därmed ingår i gemensamhetsanläggningen som den förvaltar. Så två parter att ta hänsyn till.

Det hela blir ofta ännu mer komplicerat ansvarsmässigt om t ex ledningen har dragits under vägen och ut i diket utan markägarens och vägföreningens tillstånd. De kan ju s a s inte vara ansvariga för din fastighets avvattning om du inte har rätt att avvattna den på annans mark. Typiskt sett vore ett avtalsservitut snyggt för denna ledning.

Sen kommer ju frågan om något har ändrats av t ex markägare eller vägförening, har de t ex dikat de senaste åren så att mer vatten kommer till recipienten? Eller har de inte skött sitt ansvar så att vatten stiger i diket?
Diket tillhör vägföreningen. Men min bild är att dräneringen kopplades till det befintliga diket. Om diket låg på en för hög höjd för att utgöra ett lämpligt dike för dräneringen så ser jag det som ett konstruktionsfel snarare än ett ansvar som ligger på vägföreningen. Sedan kan man argumentera för att det är ett konstruktionsfel som vi borde hittat innan köpet inom ramen för vår undersökningsplikt.

Från samtal med grannar har jag fått höra att mer vatten har kommit till recipienten (diket) de senaste åren. Detta till följd av att kommunen utökat byggandet och mer vatten dräneras från mark som är inom kommunalt ansvar till vägföreningen.
 
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Att takavvattning och och dränering är ihopkopplade borde ha varit lätt att se vid en undersökning av ledningssystemet så det bedömer jag inte som ett dolt fel. Det är ju bara att spola lite vatten och se vart det rinner. Förutsatt att man kan se flödet i rensbrunnar eller utloppet i diket.

Det var dessutom väldigt vanligt historiskt att koppla ihop dessa system och först på senare tid tycks vi ha förstått att detta inte är så smart.
Instämmer med det. Att taket dräneras på ett felaktiskt sätt (åtminstone enligt dagens standard) är inget jag ser som ett dolt fel. Det försöker utreda om det är ett dolt fel är dräneringen från brunnen och till diket.

En annan aspekt är vad säljaren har för upplysningsplikt. I objektbeskrivningen anger säljaren att fastigheten inte har problem med dränering. Samtidigt har det även tidigare år vid snösmältning stått vatten upp emot husgrund.
 
Nick_A Nick_A skrev:
I objektbeskrivningen anger säljaren att fastigheten inte har problem med dränering.
Han kan ha tolkat (eller iallafall hävda att han tolkat) frågan som huruvida det varit fuktproblem. Detta att det står vatten i brunnen är inet säkert att han sett eller förstått vad det betyder.

Hur har du konstaterat att dräneringen är ansluten till samma brunn som dagvattnet från stuprören?

Som flera varit inne på, så har du antingen ett stopp i ledningen som skall leda bort vatten från brunnen, eller fel i stenkista, eller annat infiltrationssystem. Ett stopp kan iofs. bero på bakfall, men leta efter det primära felet först.
 
  • Gilla
Festlund
  • Laddar…
A Aunty skrev:
nej, det stämmer självklart inte.
100år är endast bärande konstruktioner.

jag antar att du förstår självatt inte dräneringar håller i 100 år.

[länk]

[länk]

[länk]

[länk]

[länk]
Berätta mer. Vad är det som inte skulle hålla? Skulle plaströren vara kass efter 25 år? Är det singeln som är dålig? Har duken och eventuell isodrän sagt upp sig efter 25 år? Du verkar ju väldigt säker på att det inte håller i 100 år så det vore intressant att veta vilket som blir dåligt först.
Jag skulle påstå att de flesta dräneringar som byts ut hade fixat många år till om man bara kom åt att spola dem. Det är problemet med gamla dräneringar att man inte satt spolbrunnar. Detta gör man numera och därför är det väldigt intressant att få reda på varför du anser att det bara håller i 25 år. Tekniska livslängder är ointressant då det är med både hängslen och livrem dessa skrivs.
 
A
G-83 G-83 skrev:
Berätta mer. Vad är det som inte skulle hålla? Skulle plaströren vara kass efter 25 år? Är det singeln som är dålig? Har duken och eventuell isodrän sagt upp sig efter 25 år? Du verkar ju väldigt säker på att det inte håller i 100 år så det vore intressant att veta vilket som blir dåligt först.
Jag skulle påstå att de flesta dräneringar som byts ut hade fixat många år till om man bara kom åt att spola dem. Det är problemet med gamla dräneringar att man inte satt spolbrunnar. Detta gör man numera och därför är det väldigt intressant att få reda på varför du anser att det bara håller i 25 år. Tekniska livslängder är ointressant då det är med både hängslen och livrem dessa skrivs.
men för guds skull, jag har aldrig sagt att det inte håller längre än 25 år utan att tekniska livslängden är 25 år. Läs mitt första inlägg så ser du.

det är det försäkringsbolagen går på, teknisk livslängd. Och har det tekniska livslängden gått ut så får man inget tillbaka.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben
  • Laddar…
A Aunty skrev:
det är det försäkringsbolagen går på, teknisk livslängd. Och har det tekniska livslängden gått ut så får man inget tillbaka.
Det var ju det jag skrev innan, det är en hittepåsiffra från försäkringsbolag som vill slippa betala sina kunder för deras skador.
 
Nick_A Nick_A skrev:
Diket tillhör vägföreningen. Men min bild är att dräneringen kopplades till det befintliga diket. Om diket låg på en för hög höjd för att utgöra ett lämpligt dike för dräneringen så ser jag det som ett konstruktionsfel snarare än ett ansvar som ligger på vägföreningen. Sedan kan man argumentera för att det är ett konstruktionsfel som vi borde hittat innan köpet inom ramen för vår undersökningsplikt.

Från samtal med grannar har jag fått höra att mer vatten har kommit till recipienten (diket) de senaste åren. Detta till följd av att kommunen utökat byggandet och mer vatten dräneras från mark som är inom kommunalt ansvar till vägföreningen.
Även om det inte är en optimal konstruktion så kanske det ändå funkat när diket hade lägre vattennivå. Om man ökar vattentillströmningen till diket utan att öka dikets kapacitet blir det givetvis problem, så samfällighetens 'misskötsel' av diket kan mycket väl vara orsaken till dina problem. Uppenbarligen är diket underdimensionerat på något sätt och det borde vara samfällighetens ansvar att hålla det i fungerande skick.
 
  • Gilla
Festlund
  • Laddar…
G-83 G-83 skrev:
Berätta mer. Vad är det som inte skulle hålla? Skulle plaströren vara kass efter 25 år? Är det singeln som är dålig? Har duken och eventuell isodrän sagt upp sig efter 25 år? Du verkar ju väldigt säker på att det inte håller i 100 år så det vore intressant att veta vilket som blir dåligt först.
@Aunty säger faktiskt inte att de bara ska hålla i 25 år, men att det inte finns något livslängdskrav som säger att de ska hålla i 100 år eller att det ens är rimligt att förvänta sig att de håller i 100 år.



G-83 G-83 skrev:
Jag skulle påstå att de flesta dräneringar som byts ut hade fixat många år till om man bara kom åt att spola dem. Det är problemet med gamla dräneringar att man inte satt spolbrunnar.
Många år till, absolut. Men med tiden så sätter sig partiklar i duk, isodrän och gruset fylls med silt. Marken sätter sig etc.

Min dränering som jag bytte nyligen var närmare 50 år, och visst, merparten av den hade tuffat på länge till, men vissa delar behövde åtgärdas. Dels så var det sättningar som gjort att det bildats sprickor i asfalten, dels var delar av dräneringen igensatt med blålera.

G-83 G-83 skrev:
Detta gör man numera och därför är det väldigt intressant att få reda på varför du anser att det bara håller i 25 år. Tekniska livslängder är ointressant då det är med både hängslen och livrem dessa skrivs.
@Aunty säger inte att de bara håller i 25 år, enbart att de inte håller i 100 år och att den tekniska livslängden generellt sett är 25 år.

Ja, teknisk livslängd skrivs med hängslen och livrem, i och med att man ska kunna lita på att det håller så länge under alla omständigheter (som följer installationsanvisningarna)
Väl skött kan man nog förvänta sig att moderna anläggningar håller 30-70 år och vissa enstaka fall kan säkert hålla i 150 år. Men man kan fortfarande inte förvänta sig att de ska hålla i 100 år och kräva ersättning om de inte gör det.

Fram tills att någon kommer med en produkt som gör att dräneringen kan anses ha en teknisk hållbarhet som likställs med husets livslängd får vi fortsätta att se dränering som något som man behöver underhålla och med största sannolikhet byta någon gång under husets livslängd.

Men det är ingen som påstår att man skall byta dräneringen vart 25:e år oavsett skick.
 
H hempularen skrev:
Han kan ha tolkat (eller iallafall hävda att han tolkat) frågan som huruvida det varit fuktproblem. Detta att det står vatten i brunnen är inet säkert att han sett eller förstått vad det betyder.

Hur har du konstaterat att dräneringen är ansluten till samma brunn som dagvattnet från stuprören?

Som flera varit inne på, så har du antingen ett stopp i ledningen som skall leda bort vatten från brunnen, eller fel i stenkista, eller annat infiltrationssystem. Ett stopp kan iofs. bero på bakfall, men leta efter det primära felet först.
Det kan han mycket väl hävda, "det stod vatten på tomten med det såg jag inte som ett problem". Samtidigt har jag inom ramen för undersökningsplikten ganska höga krav ställt på mig (jag förutsätts ha åtmminstone basal förmåga identifiera risker, vilket leder till utökad undersökningsplikt). Nog kan jag tycka att man säljare bör kunna förutsättas förstå riskerna med att ha vatten stående mot grunden och att det ska omfattas av upplysningsplikt.

Det är så det ser ut på ritningarna, inga andra ledningar från villan är utritade än de som leder till dräneringsbrunnen. Tittar man i dräneringsbrunnen ser det också ut så. Två inlopp, ett från villan (dränering av grund + vatten från tak) och ett från garaget (vatten från garagetak).

Vad gäller sista stycket uppskattar jag all den feedback jag får. Nästa steg är att ta hit en fackman för att undersöka det närmare. Innan dess har jag svårt att uttala mig utöver att jag utifrån mina mätningar tycker det bör vara svårt att få lutningen som beövs till diket.
 
Redigerat:
L lbgu skrev:
Även om det inte är en optimal konstruktion så kanske det ändå funkat när diket hade lägre vattennivå. Om man ökar vattentillströmningen till diket utan att öka dikets kapacitet blir det givetvis problem, så samfällighetens 'misskötsel' av diket kan mycket väl vara orsaken till dina problem. Uppenbarligen är diket underdimensionerat på något sätt och det borde vara samfällighetens ansvar att hålla det i fungerande skick.
Jo, jag instämmer. Svårt att veta om konstruktionen var fungerande vid tidpunkten dräneringen gjordes. Men om det inte finns ett fall på dräneringen som den ligger nu känns väl det tveksamt?

Sen blir det också en fråga om ansvarsfördelning mellan kommun och vägförening. Vägföreningen borde väl inte ha ansvar för att ta emot ett ständigt ökande flöde av vatten, som orsakats av kommunalt byggande? Jag vet inte vad det finns för överenskommelser där, men för mig inte glasklart.
 
Nick_A Nick_A skrev:
Nog kan jag tycka att man säljare bör kunna förutsättas förstå riskerna med att ha vatten stående mot grunden och att det ska omfattas av upplysningsplikt.
Ja, det tror jag att vi alla håller med om. Tyvärr/tur nog så är det helt lagligt att vara idiot och helt sakna sunt förnuft.

Det är rätt få saker som verkligen faller under upplysningsplikten och så länge säljaren inte säger något direkt felaktigt så faller resten av ansvaret på köparen.

På samma vis är det helt lagligt att som köpare att vara lika okunnig och helt åsidosätta sin undersökningsplikt och ändå få ett giltigt köp. Däremot kan köparen då inte kräva säljaren för saker som täcks av undersökningsplikten.
(Obs, det är ett generellt resonemang, jag menar inte dig på minsta vis!)

Sedan håller jag med om att undersökningsplikten i vissa lägen är absurt långtgående. För att uppfylla den ordentligt skulle man behöva ha fackmän inom *samtliga* professioner som kan tänkas inspektera *allt* på huset och sedan fundera på om det finns något som *kan* vara ett tecken på att man kan behöva en fördjupad inspektion, som att gräva, såga upp golv och väggar och så vidare.
Med största sannolikhet har det aldrig skett ett enda husköp där undersökningsplikten helt har varit uppfylld.
 
Claes Sörmland
Nick_A Nick_A skrev:
Från samtal med grannar har jag fått höra att mer vatten har kommit till recipienten (diket) de senaste åren. Detta till följd av att kommunen utökat byggandet och mer vatten dräneras från mark som är inom kommunalt ansvar till vägföreningen.
Då låter det inte som ett konstruktionsfel gällande dagvattensystemet på fastigheten utan istället är det den som äger fastigheten som diket ligger på som har tillåtit att vatten leds till diket utan åtgärd så att vattennivån stiger i det. Ansvaret ligger då enligt jordbalken då den fastighetsägaren att åtgärda det. Eller om det finns andra fastigheter vars ägare matar in vatten i diket så att nivån har börjat stiga, då finns ansvar där.

Kan kanske vara ett dolt fel i alla fall för din fastighet eftersom den höjda nivån i recipienten leder till att dagvattensystemet inte fungerar. Men det verkar som att felet inte ligger på fastigheten som ni köpte och därmed är det inte direkt något fel på fastigheten. Klurigt det här.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.