Skuldkvoten ökar hos utsatta hushåll - men allt fler amorterar

Finansinspektionen har idag summerat läget för svenska bolånetagare och slår i rapporten fast att skulderna stiger. Mellan 2000-2018 har de fyrdubblats och de växer med cirka 7 procent om året. 80 procent av skuldsättningen utgörs av bolån.

Samtidigt sjunker belåningsgraden.

- Vi ser att belåningsgraden sjunker sedan 2010 då vi införde bolånetaket. I genomsnitt ligger den på 67 procent. Men en fjärdedel lånar fortfarande mycket i förhållande till marknadsvärdet på bostaden. Och med tanke på att bostadspriserna fallit så har många dålig marginal i förhållande till vad de lånat, säger chefekonom Henrik Braconier.

Rapporten baseras på nya bolån tagna i slutet av förra året.

Belåningsgraden sjunker men skuldkvoterna ökar fortfarande.

- Då kan man fråga sig, varför stiger skulderna? Det finns ett antal olika faktorer, två av dem är stigande inkomst kombinerat med hushåll med högt förtroende för framtiden - helt enkelt högkonjunktur. Det driver på viljan att skuldsätta sig. Det finns även strukturella skäl till att de faktiskt ska gå upp. Dels på grund av nybyggnationen vi har, dels på grund av ombildningar, säger Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen.

Det som oroar dem lite är att gruppen "hushåll med stor skuldsättning i förhållande till inkomst" fortfarande är stor. Den gruppen anses extra riskfylld för svensk ekonomi eftersom dessa hushåll drar ner kraftigt på konsumtionen under kristider.

- Givet att så många nya bolånetagare tar höga lån i förhållande till inkomst är det inte konstigt att allt fler av dem får väldigt höga skuldkvoter. Detta är något vi ser fortsätter att utvecklas åt fel håll. Det var mot bakgrund av detta som vi ville införa det skärpta amorteringskravet, säger Henrik Braconier.

Samtidigt har vi fått en sundare amorteringskultur.

- Hos de med belåningsgrad över 50 procent ser man en kraftig ökning av bolånetagare som amorterar. I genomsnitt amorterar man 600 kronor mer per månad än för två år sedan.

Rapporten visar också att de höga bostadspriserna har fallit ganska kraftigt den senaste tiden. Främst på bostadsrätter i storstadsområdena. Faktorer som kan ha påverkat detta är ökad nyproduktion, skärpt kredithantering, nya regleringar såsom amorteringskraven samt psykologiska faktorer. 

Vidare har man tittat på skulder i bostadsrättsföreningar och sett att genomsnittlig skuld för nya bolånetagare i nybyggnation är 12 000 kronor per kvadratmeter och 6 000 kronor för nya bolånetagare i befintligt bostadsrättsbestånd. Det inkluderar då både skuldkvot och bostadsrättsföreningsskuld.