Stort utbud av eldstäder

– Under de senaste tjugo åren har trenden gått mot lättare eldstäder som braskaminer. Men de tyngre lokaleldstäderna är fortfarande eftertraktade, framför allt på landsbygden.

Utbudet av eldstäder har ökat påtagligt under senare år. Som konsument kan man idag välja mellan en mängd olika modeller, material och tillvalsfunktioner. Allra trendigast är braskaminerna som numera kan likna en vridbar platt-TV eller ett droppformat konstverk, hängande från taket! Ett annat lockbete i värmebutikerna är uppmaningen att ”designa din egen kamin”.

Öppen spis Mezzofocus från DIS Inredning.

– Kaminen har blivit en del av inredningen, den ska passa ihop med det övriga möblemanget och vara vacker att se på. Det är därför tillverkarna satsar på design och många valmöjligheter, säger Björn Valentin.

Om du vill ha en personlig stil på möbeln får du räkna med en högre prislapp. Inklädnader i ordinarie plåt kan bytas ut mot rostfritt stål, värmelagrande täljsten eller härdat glas. På glasluckorna kan du lägga till dekorationsplattor eller välja tonade spegelglas som reflekterar rummet och döljer eldstaden när brasan är släckt.

Eurofocus hos DIS Inredning.

Sedan kräver placeringen av kaminen viss hänsyn. Tänk på att:

– Blickfånget spelar en stor roll.
– Ta hänsyn till husets konstruktion
– Hur värmeekonomin ser ut för kaminen.

– Om man har ett brant yttertak brukar man, av hänsyn till skorstenen, placera kaminen så nära taknocken som möjligt. Skorstenen måste enligt reglerna gå upp på minst samma nivå som nocken, säger Björn Valentin.

– När det gäller värmeekonomin bör kaminen alltid placeras på bottenplan, eftersom värmen stiger uppåt. Kaminer med inbyggd fläkt ökar värmespridningen och det underlättar om man har en öppen planlösning.

Du bör också tänka på nödsituationen, det vill säga var kaminen gör mest nytta vid ett strömavbrott.

Kassett Stora trekanten,
Roslagsspisen.

För miljöns skull är majoriteten av dagens braskaminer utrustade med effektiv förbränningsteknik, så kallad Clean-burning system. Flera modeller av kaminer är också Svanenmärkta, vilket innebär att de uppfyller stränga miljökrav. Märkningen är emellertid ingen garanti mot effekterna av ovarsam vedeldning.

– Mitt tips är att läsa de eldningsråd som brukar medfölja när man köper en kamin, säger Björn Valentin.

En lätt plåtkamin värmer upp rummet kvickt men lagrar inte värmen när veden brunnit ut. Med täljstensplattor fördröjs strålningsvärmen någon timme och med en helklädd täljstenskamin behålls värmen lite längre.

Men är man ute efter långvarig uppvärmning och mindre skötsel krävs en tung eldstad som täljstensugn eller kakelugn, vilka sällan behövs eldas mer än två gånger om dygnet vintertid.

Kakelugnen är en tung, klassisk eldstad som utvecklades till en effektiv värmekälla av svenskarna Cronstedt och Wrede år 1767. Den värmebevarande principen med femkanaligt rökgassystem används även i nytillverkade kakelugnar, om än i något modifierat utförande och med bättre värmelagrande massa, som olivinsand.

– Tanken med kakelugnen är att den ska vara i bruk och hållas varm hela tiden, eftersom den är ganska trögstartad. Samtidigt är de flesta kakelugnar idag utrustade med en varmluftskassett som kompenserar trögheten och sprider värmen fortare när man tänder upp brasan, säger Björn Valentin.

Contura kakelkamin 660 K.

En fördel med kakelugnen är att den ger långvarig värme på låg effekt. Detta kan ha stor betydelse i ett välisolerat hus där man vill undvika hög strålningsvärme och den ”bastueffekt” som en normal plåtkamin på 5-8 kW kan ge.

Det finns idag en handfull tillverkare av kakelugnar och en mindre marknad för begagnade exemplar.

Sedan några år finns även en vattenmantlad variant, Kakelugnspannan, som är en kombination av kakelugn, vedpanna och ackumulatortank. Kakelugnspannan har ett inbyggt magasin med vatten som värms upp och förs ut till husets radiatorer eller golvvärmesystem. Enligt tillverkaren har kakelugnspannan i genomsnitt en verkningsgrad kring 88 procent, tillräckligt för att täcka värmebehovet i en normalstor villa. I år lanseras även en kakelugnspanna som kan eldas med både ved och pellets.

Om du vill njuta av en brasa men slippa vedkånkande och eldning kan du välja en pelletskamin. Kaminens inbyggda magasin brukar rymma pellets för en dags drift när det är som kallast ute. I snitt behöver man fylla på pellets en gång i veckan, berättar Lars Åbom på branschorganisationen Pellsam.

Pelletskamin KMP Mysinge
från Ariterm.

– Pelletskaminen är smidig eftersom den sköter eldandet automatiskt och har en termostat som reglerar effekten efter rummets temperatur. Vid uppnådd inomhustemperatur slår kaminen av och tänder igen när termostaten kallar på mer värme.

De flesta pelletskaminer på marknaden kräver anslutning till en skorsten eller murstock. Men sedan några år finns även skorstenlösa kaminer som ansluts till ett fläktsystem mot en yttervägg.

Enligt Energimyndighetens beräkningar kan en pelletskamin bidra med 50-80 procent av husets värmebehov. Mest lönsam blir kaminen i ett eluppvärmt hus. Men även i hus med vattenburen el går det att installera en pelletskamin för att sänka elvärmekostnaderna.

– När elpannan är i dåligt skick kan man sätta in en vattenmantlad pelletskamin. Den lämnar mellan 15-30 procent strålningsvärme och resterande värme leds ut i det vattenburna värmesystemet där den även värmer tappvarmvattnet, förklarar Lars Åbom.

Priserna på pelletskaminer varierar ganska mycket. De billigaste modellerna i Energimyndighetens senaste test kostar omkring 23 000 kronor och de dyraste drygt 40 000 kronor. Prisvariationen beror delvis på olika prestanda hos kaminerna, men även utförandet påverkar. I likhet med braskaminer har designen på pelletskaminer utvecklats för att passa det moderna hemmets inredning.

Eldstäder – en översikt

Braskamin: Är utformad i kraftig plåt med värmeutsatta detaljer i gjutjärn. Hos de flesta nyare modeller kombineras strålningsvärme med konvektionsvärme. Till vissa modeller finns även möjlighet att koppla till en eldriven fläkt. Verkningsgraden brukar i genomsnitt ligga kring 70 procent, men det finns kaminer med både bättre och betydligt sämre verkningsgrad.
Cirkapris: 10 000-30 000 kronor.
Kommentar: Lätt att hitta en passande modell och gott om tilläggsdetaljer för den personliga smaken. Värmer rummet snabbt, men lagrar inte värmen när elden slocknat.

Täljstenskamin: Består av metallstomme som kläs med värmelagrande täljsten. Vissa modeller har ett extra värmemagasin med annan typ av sten dolt under täljstenen. Kokplatta är ett vanligt tillval. Obs. förväxla inte täljstenkaminen med en täljstensugn som lagrar värmen betydligt längre.
Cirkapris: 25 000-50 000 kronor.
Kommentar: Långsammare uppvärmning än braskaminen och mindre sortiment, men du behöver inte elda lika frekvent. Tyngre än en plåtkamin och kan eventuellt kräva en förstärkning av golvet.

Gjutjärnskamin: En klassisk kamintyp som vanligtvis sprider brasvärmen via strålning. Nuförtiden finns det även modeller som har ett enkelt konvektionssystem. Många gjutjärnskaminer tillverkas i gammaldags stil, men de finns även i modernt utförande.
Cirkapris: 5 000-15 000 kronor.
Kommentar: Vissa begränsningar som värmekälla, men lätt att installera och möblera.

Kasset/insats: Monteras i en befintlig spis och ansluts till skorstenen med gjutjärnsrör. Det går även bra att bygga en egen spis från grunden och sätta in kassetten i en inmurningsram. Verkningsgraden på olika modeller skiljer sig inte mycket åt, det är snarare storleken på kassetten (den värmeavgivande ytan) som är betydelsefull. Med en fläkt som tillval eller en så kallad turbokassett med dubbla fläktar kan värmeeffekten ökas ytterligare, men tänk på att det kräver eluttag.
Cirkapris: 7 000-12 000 kronor.
Kommentar: Effektivare värme för en förhållandevis billig peng. Enkel att installera själv. 

Kakelugn: En klassisk värmemöbel med femkanaligt rökgassystem. Nya modeller har i regel en varmluftskassett. På marknaden förekommer också så kallade ”putsade kakelugnar” som i praktiken fungerar som en braskamin. En utvecklad variant är Kakelugnspannan som är anpassad för ett vattenburet värmesystem.
Cirkapris: 40 000-70 000 kronor. Kakelugnspanna, från 60 000-80 000 kronor.
Kommentar: Kakelugnen är tung och kräver ett gjutet golvfundament och bra lufttillförsel, den bör ej placeras på ett träbjälklag. Installationen kräver en fackman.

Pelletskamin: Automatiserad eldstad som bör stå i ett utrymme med öppen planlösning och öppna passager. Värmestrålande kaminer med inbyggd fläkt dominerar, men det finns även vattanmantlade kaminer för uppvärmning av radiatorer och tappvarmvatten. Vissa modeller är anpassade för såväl pellets- som vedeldning och kallas kombikaminer.
Cirkapris: 25 000-50 000 kronor.
Kommentar: Automatiken kräver eldrift. Begär att få lyssna på fläkten före köp.

• Energimyndigheten
• Hitta installatörer hos Pellsam