Att lägga plåttak

Plåttak är bra för det väger inte särskilt mycket, finns i olika utseenden och passar därför i stort sett alla hus. Det är heller inte särskilt dyrt att byta till plåttak, detta trots att det förr i tiden räknades som ett lyxtak. Under 1700-1800-talet var det i stort sett bara förnäma byggnader som utrustades med den här typen av tak.

Jonas Andersson, VD på Fapejo Byggservice, ser egentligen bara två potentiella hinder.

– Det är om stadsplaneringen kräver tegel eller om ditt hus är K-märkt. Annars tycker jag absolut man kan överväga plåttak, det finns så många olika typer av plåt med olika profil och utseende så du kan få det att se ut i stort sett hur du vill.

Mortens sommarhus i Hamra, korrugerad aluzink på taket.

Det finns olika typer av plåt som är bra av olika anledningar. Främst handlar det dock om vad du är ute efter utseendemässigt och vad du är beredd att betala.

– De vanligaste sorterna är TP20, tegelimitation och slätplåt som då är falsad. På lador och sådant lägger vi oftast TP20, på hus lägger vi oftast tegelimitation och på herrgårdar och liknande som har tak med mycket vinklar och vrår används vanligen falsad plåt, säger Jonas Andersson.

Tegelimitation är precis vad det låter som, plåt som ska efterlikna ett tegeltak. TP20 är en profilerad variant som finns med olika nummer i namnet beroende på hur stort mellanrummet är mellan topparna, profilerad plåt bör inte användas på tak med mindre än 14 graders lutning. Medan slätplåt är dubbelfalsad plåt som fungerar bra på tak med låg lutning.

Vad du själv väljer beror som sagt på vilket utseende du är ute efter, vilken lutning du har på taket och hur mycket du är beredd att betala. Tegelimitation är till exempel dyrare än TP20 medan dubbelfalsad plåt är ännu dyrare.

– Väljer du falsat plåttak blir det dyrare eftersom plåtslagaren får mer jobb, plåten måste bearbetas både på plats och i verkstaden eftersom den ska skarvas ihop genom falsning, säger Jonas Andersson.

Falsad plåt på gammalt hus.

Falsad plåt kräver också kontinuerligt stöd under hela sin yta medan profilerad plåt vanligen läggs omlott på läkt.

Andra faktorer som påverkar priset utöver materialkostnaden är framkomligheten och takets konstruktion.

– Ska man generalisera kan man säga att det före ROT-avdrag med komplett takbyte brukar ligga mellan 800-1000 kronor per kvadratmeter för alltihop, cirka ⅓ är materialkostnad och ⅔ är arbetskostnad. Sedan går priset upp en del om du väljer falsad plåt.

Oavsett vilken typ du väljer bör du vara medveten om att det finns lika många namn på samma typ av plåt som det finns tillverkare, två plåtar med olika namn kan alltså vara i stort sett likadana.

Lägga tak själv
– Man kan lägga alla tak själv förutom de som en plåtslagare måste göra, men annars så går det om du bara följer monteringsanvisningen, men sedan är det inte värt det kanske rent tidsmässigt, säger Jonas Andersson.

Det som är viktigt när du lägger ett tak själv är att du ser till att det blir rakt och att du tänker på att alla hus inte är spikraka så du måste hela tiden ta hänsyn till det under processen. Blir det fel i början blir det definitivt fel i slutet, så var noggrann och lägg första plåten i vinkel.

Det är också viktigt att tänka på säkerheten och ergonomin.

– Man ska alltid ha byggnadsställning, inte bara för säkerhet utan för att kunna lyfta upp plåten och använda ställningen som arbetsplats. Man ska tänka på att plåten kan bli hal när det blir blött och det går fort när man väl ramlar, så man ska vara aktsam över huvud taget.

Vill du lägga plåttaket själv finns det numera även något som kallas för klickplåt som ska förenkla processen. Det fungerar ungefär på samma sätt som när du lägger ett klickgolv.

– Det ska föreställa det falsade plåttaket och du kan lägga det själv i princip, så länge genomföringar på taket är utförda av plåtslagare. Genomföringar är till exempel ventilationsrör, skorstenar och avloppsluftare. Klickplåt ska fungera ner till tio graders vinkel på taket och när vi lagt den här typen av tak har vi inte haft några problem alls efteråt, säger Jonas Andersson.

Förmodligen har du redan en annan typ av takmaterial innan du påbörjar det här arbetet. På Jonas företag är det standard att riva bort det gamla materialet ner till råsponten och sedan lägga papp, stålreglar och till sist plåten. Men han säger att det egentligen inte är några problem att lägga plåt på plåt, plåt på eternit eller plåt på ytpappstak.

– Det finns de som reglar upp på den befintliga plåten och lägger ny plåt på. Det blir ett slags tätskikt, ett kondensskydd. Själva kondensen hamnar mellan plåtarna. De material du bör ta bort är tegel- och betongpannor.

Han uppskattar att det tar omkring 2-3 veckor för en privatperson att lägga ett plåttak på 150 kvadratmeter, medan en professionell klarar det på omkring 7 dagar.

Hållbarhet
För att plåttaket ska hålla länge gäller det att du underhåller det. En gång om året kan det vara bra att se över så att taket inte skadats, och fylla i eventuella repor med ny färg.

Jonas Andersson berättar att deras taktillverkare lämnar 15 års garanti men att det ofta håller betydligt längre än så.

– Håller du efter taket och ser till att måla om innan det börjar flagna skulle jag säga att det kan hålla upp till 30-40 år.

Slät plåt är enkel att hålla efter, eftersom den är så lätt att måla om. Profilerad plåt är lite klurigare att måla om. En annan faktor som avgör hur enkelt jobbet blir är hur brant tak du har.

– Jag läste någonstans att om du håller efter var 5-7 år behöver du bara göra en strykning, men väntar du 10-15 år blir det mer jobb. Men det gäller att vara försiktig. Ett tak med brant lutning kan vara farligt att klättra runt på så det kan vara en god idé att anlita någon om du känner dig osäker.

När plåttaket ska målas om bör det först rengöras, därefter grundmålas och slutligen målas med täckfärg. Gör du detta med jämna mellanrum så att takets färg inte börjar flagna eller mattas av för mycket kommer du ha ett tak som håller i många år.