Att köpa rätt färg

Åren går och plötsligt är det dags att måla om huset eller byta färgschema inomhus. Projektet är ofta roligt till en början när du väljer färger och ser det nya rummet växa fram. Men när lager nummer två ska på är det sällan lika roligt längre. Ryggen värker och armarna är fyllda med mjölksyra. Har du dessutom köpt en kass färg kan du vara säker på att du får göra om arbetet betydligt tidigare än vad du hade väntat dig.

Att köpa rätt sorts färg är inte det enklaste. Det är för det första svårt att avgöra bara på innehållsförteckningen om färgen håller hög klass. Anders Larsson är forskare på Ytkemiska Institutet och arbetar bland annat med att ta fram bättre och mer motståndskraftiga färger.

Anders menar att det är svårt att se vilken kvalitet en färgburk håller utan att ha testat den:

– Det är nästan hopplöst att försöka titta på en färgburk och säga om den är bättre eller sämre än andra. Däremot skulle mer vatten i färgen göra att den blir billigare att producera. Jag kan inte säga om det är säkert, jag har inte undersökt det själv, men ju mer vatten och ju färre andra ingredienser det är i färgen, desto sämre kvalitet. Men det är inte lätt att se det med blotta ögat.

Så vad är det som utgör en bra färg? Enligt Anders ska en bra färg vara så här:

- lämplig för det sätt man vill applicera den med (pensel, roller spruta), 
- flyta ut bra men inte rinna, 
- fördela sig väl över materialet den ligger på, 
- ha god vidhäftning så att den sitter kvar, 
- kunna sitta kvar för att kunna skydda underlaget mot väder, vind och slitage och så ska den såklart också vara estetiskt tilltalande - även över tid, 
- vara trevlig att titta på, både med en gång och efter ett par år.

 

Mycket handlar om färgsystem. Färgtillverkarna tar fram färger som ska fungera väl ihop. Därför ska du till exempel inte köpa en budgetgrundfärg till underlaget och sedan avsluta med en kvalitetsfärg till övre lagret, eftersom du då har två färger som inte arbetats fram för att fungera bäst ihop.

Samma sak gäller tvärtom; att inte köpa en jättebra grundfärg och avsluta med en halvkass täckfärg. Istället bör du satsa på färger som tillhör samma färgsystem och som är framtagna för att fungera väl ihop.

– Annars kan det bli kompabilitetsproblem mellan färgskikten, att de sitter fast sämre till exempel, eller att det händer något annat.

Utmaningar - mögel, sprickbildningar, hållbarhet

Forskning inom de flesta områden handlar om att förbättra produkter. Men färgtillverkarna ställs hela tiden inför en annan svårighet, nämligen att bibehålla kvaliteten på färgerna samtidigt som ingredienser plockas bort. Det pågår ett jättearbete inom EU för att komma åt farliga ämnen och att minska mängden av vissa ämnen. Därför fokuserar mycket av färgforskningen på att hitta alternativa ingredienser och lösningar för att färgen inte ska bli sämre.

Under en övergångsperiod kan färgerna vara sämre

– Under en övergångsperiod kan färgerna vara sämre, i alla fall tills man hittat en lösning. Det är mycket lagar och höga krav och det får man inte riktigt ihop idag. För företagen innebär detta enormt mycket administration, speciellt för de små bolagen, säger Anders Larsson.

Att åren tickar på innebär med andra ord inte automatiskt bättre färger. Det visar också de färgtester som utförs i Sverige, exempelvis Folksams omdebatterade test där bara 7 av 45 färger blev godkända. Framför allt handlar det om problem med mögelpåväxt och sprickbildning.

– Det finns enormt många olika felkällor, det kan finnas färg som släpper, färg som krackelerar, färg som ger olika nyanser beroende på om du lägger på med pensel eller roller och i vissa fall kan man få missfärgningar. Det finns en uppsjö fel. Det här gäller även utomhusfärg, men där har du även mögel och smuts som ofta är ett större problem och det har större påverkan eftersom klimatet utomhus är tuffare - olika temperatur, fukt, solljus. Det påverkar hållbarheten, säger Anders Larsson.

Just mögel och smuts är områden som det forskas mycket inom. Anders har till exempel gjort en studie med en antimögeltillverkare där de har tittat på hur de kan få ämnen som håller möglet borta att existera längre i det torra färgskiktet.

– Vi hittade ett koncept som man kan använda för att få långsammare frisättning av medlet i färgen genom att placera det i ett bärarmaterial och i det här materialet har vi lagt ett skikt som fungerar som en diffusionsbarriär. Det gör att ämnena måste ta sig ut genom bärarmaterialet och skiktet innan de når färgen och det ger en långsammare frisättning.

Så väljer du rätt färg

Färgbranschen förändras i snabb takt, särskilt när det kommer nya lagar och regler som färgtillverkarna måste anpassa färgerna efter. Därför är det svårt att veta vilka färgburkar du ska välja i butiken.

Anders bästa tips är att gå till en leverantör eller färghandel som du vet är kända för att vara seriösa, kolla sammanställningar från försäkringsbolag och anmälningar till reklamationsnämnden för att göra ett urval, se även vilka erfarenheter dina vänner och grannar har. Ett annat tips är att kontakta en målarfirma och se vilka märken de använder just nu.

Billig färg behöver inte betyda budgetkvalitet

Billig färg behöver inte betyda budgetkvalitet enligt Anders, även om det finns risk att det är så:

– Det kan vara det men det måste inte vara det, det handlar om vilka marginaler man tar ut, vilken vinst man gör per liter. Rent spekulativt är det inte helt omöjligt att billigare färger kan vara lite sämre. Jag rekommenderar dock att man tittar på olika undersökningar och ser hur färgerna står sig. Även om många undersökningar är omdebatterade så har de gjorts under ett par år nu vilket borde borga för en mindre felmarginal.

Oljefärger bryts ofta ner snabbare än akrylfärger

Han säger också att oljefärger har en tendens att brytas ner lite snabbare än akrylfärger.

Hur länge färgen sitter kvar beror på bindemedlet. När bindemedlet släpper eller bryts ned är då som färgen släpper och krackelerar.

Vill du slippa måla om flera lager är det titaniumdioxid som är av intresse för dig.

– Om färgen täcker sämre brukar vi säga att det är mindre titaniumdioxid i den, ett pigment man tillför för att få en god täckning gentemot underlaget. Att den täcker sämre betyder dock inte att färgen håller sämre kvalitet, bara att det är mindre titaniumdioxid i. Ser du att du har klumpar i färgen kan du däremot vara säker på att den inte är bra, säger Anders Larsson.

Tre snabba till forskare Anders Larsson

Vad arbetar du med?

– Jag arbetar på Ytkemiska Institutet och där handlar mitt arbete om att forska på målarfärg och försöka utveckla olika typer av mer robusta färger, det kan till exempel vara att få dem mindre känsliga för att ta upp smuts och tåla mögel bättre, eller minska värmeinstrålningen utanför det synliga området.

Vad forskas det på just nu?

– Just nu pågår ett stort projekt med att kunna klarlacka på trä. Men det tar tid att ta fram saker som håller hela vägen, just nu gör vi tester på labb men sedan ska företag kunna göra det på fabrik och liknande och det kan hända ganska mycket på vägen. Så när vi får till något är det ändå lång sträcka kvar.

Om du fick bestämma, vad skulle du då förbättra hos dagens färger?

– Rena ytor är alltid intressant. Och nya funktioner för arkitekter, exempelvis om man skulle kunna måla med klarlack utomhus, för att då skulle det vackra träet synas genom lacken. Det går inte idag eftersom träet bryts ned av solljuset och blir grått väldigt fort. Det är därför man har vita och röda färger idag, sådana som kan täcka ytan och förhindra att träet bryts ned. Med klarlack får man möjlighet att njuta av träets egna nyans och ådring. Sen tycker jag det skulle vara spännande att kunna måla trädäck, en altan till exempel, med färg som tål nötning, snö och is bättre. Du måste ju idag olja in ytan varje år, samma med lasyr. De är inte optimerade.