Installera bergvärmen rätt

En värmepump hämtar gratisvärme från olika värmekällor. I villor är det vanligast med berg eller luft. Fördelen med att utvinna värmen ur berget är att det håller samma jämna temperatur under hela året. En luftvärmepump däremot har den kallaste uteluften att tillgå då värmen behövs som bäst. De andra alternativen, sjö- och jordvärme, kräver antingen en lättgrävd tomt eller närheten till eget sjövatten.
– Marken har stor betydelse, säger Lars-Göran Dahlén som är VVS-konsult. I Skåne är det vanligt med jordvärme medan man i Mellansverige främst borrar efter bergvärme. Jordvärme har problemet att det krävs en stor tomt, helst på cirka 1000 kvadratmeter, och så generöst bygger man ju i regel inte längre.

En förutsättning för att kunna använda en värmepump är att det finns ett vattenburet radiatorsystem i huset. För hushåll med direktverkande el lönar det sig sällan att byta. För att installera ett vattenburet system i en normalvilla får man räkna med att betala en bra bit över 100 000 kronor. Till det kommer själva bergvärmesystemet som i dagens läge ligger mellan 120-130 000 kronor.

Värmepumpen dimensioneras efter husets energibehov. Det vanligaste är att man väljer en värmepump som ger 50-70 procent av husets maximala effektbehov. Då ger värmepumpen ungefär 90 procent av energibehovet under året. Under vinterns kallaste dagar behöver värmepumpen en kompletterande värmekälla. I de allra flesta fallen är det en elpatron men det kan också vara en el- eller oljepanna.
För att bergvärmepumpen ska ge så mycket värme som möjligt är det viktigt att borrhålet är tillräckligt djupt, normalt krävs det att man borrar runt 130-140 meter. Vill man ha ut mer värme kan man istället borra två borrhål som kopplas samman.
Har man långt till berget krävs också ett foderrör som gjuts fast intill berget. Röret fungerar som isolering så att marken ner till berget inte fryser.

När bergvärmesystemet väl är på plats är det viktigt att det är rätt justerat så att temperaturen inte blir högre än nödvändigt. I vissa fall måste man installera fler radiatorer eller byta till större storlek för att kompensera att värmepumpen har andra temperaturnivåer än i en el- eller oljepanna.
– En värmepump är ett så kallat lågtemperatursystem som ger en maximaltemperatur på cirka 50 grader i radiatorn om vi räknar med en rumstemperatur på 20 grader. Våra gamla el- och oljepannor är högtemperatursystem som ger cirka 70 grader, säger Lars-Göran Dahlén.
– Om man tänker på att de flesta villor före 1975 har radiatorer som är anpassade efter höga temperaturer förstår man att de kan behöva kompletteras. Särskilt också eftersom de här villorna inte är så väl isolerade.
– Golvvärme och bergvärme funkar däremot mycket bra ihop. Hela golvet är ju en radiator och arbetar med temperaturer på 30 grader, det lämpar sig utmärkt för lågtemperatursystem.

Om en bergvärmepump ska bli lönsam krävs också att reglerförloppen är långsamma. Om systemet är inställt på att höja temperaturen snabbt vid behov måste det ta hjälp av det kompletterande värmesystemet ofta och det blir kostsamt i längden.
– Det är förstås olika på olika fabrikat men ett förlopp mellan 30 och 180 minuter är rimligt. Står inställningen däremot på noll går den kompletterande värmen in alldeles för snabbt.
– Förutom att det går åt mer el sliter det också på kompressorn. Man talar ofta om lång livslängd på bergvärmesystem, men om kompressorn slår av och på ideligen slits den naturligtvis fortare.

Lars-Göran Dahlén råder alla som planerar att installera en värmepump att se över hela värmesystemet, inte bara byta ut den gamla värmekällan.
– Det finns många försäljare i branschen men en seriös firma ska kunna erbjuda en helhet. När de har sett över villans värmesystem inklusive radiatorer och energibehov och presenterat sin kalkyl ska de helst också kunna ge en energigaranti.
– Ta in anbud från flera leverantörer och ifrågasätt och jämför vad som ingår. I dag är det egentligen inte så stor skillnad på fabrikaten, det är kunskapen hos leverantörerna som skiljer sig åt.

En fråga som ofta berörs i samband med lågtemperatursystem är legionellabakterier i tappvarmvattnet. Eftersom värmepumpen har en temperaturbegränsning på cirka 50 grader klarar den inte av att ta död på bakterierna tillräckligt snabbt. För att nå upp till en idealtemperatur på 70 grader kan det behövas tillsatsvärme till varmvattenberedaren, till exempel genom en elpatron som eftervärmer tappvattnet.
– Det här är inget problem bara man är medveten om det, säger Lars-Göran Dahlén. Särskilt viktigt är det att tänka på det här när man är bortrest en längre tid, på sommaren till exempel.

• Svenska värmepumpsföreningen