Tillbyggnad i aluminium
Unit Arkitektur har valt en minst sagt oväntad lösning i en utbyggnad av en gammal trävilla från tjugotalet i Alingsås. Istället för trä eller betong har man valt att bygga i aluminium. Och gavlarna har dekorerats med stiliserade blommotiv.
Småhusens arkitektur i Sverige
Gör en bra planlösning
Ritning för tillbyggnaden
Formen på taket
Funkishusets kännetecken
House Tumle ikon i svart
Smart och lyxigt arkitektritat hus
Fritidshus på Bohusläns klippor
Tre arkitekter om trender
Han bygger hus av euro-sedlar
Den gamla trävillan i ett och ett halvt plan är precis som de flesta i villaområdet vid sjön Gärdsken i södra Alingsås byggd på 1920-talet. Den är däremot en av de få som är bevarad i ursprungligt skick. Den musikintresserade familjen tvekade inte när de lät de unga arkitekterna Klas Moberg och Mikael Frej använda aluminium till att maximera kontrasterna, allt för att undvika en förvanskning av deras gamla villa.
Foto: Unit
Den 65 kvadratmeter stora tillbyggnaden är utförd med 3 millimeter tjocka plåtar i naturanodiserat aluminium som skruvats fast vid ett ställbart regelverk av galvaniserade stålprofiler. De två gavlarna har försetts med laserskurna växtinspirerade mönster istället för fönster. Mot trådgården öppnar ett skjutglasparti upp hela fasadytan mot äppelträdgårdens grönska. Tillbyggnaden är grundlagd på en grundmur med krypgrund.
Foto: Unit
– Våra beställare ville ha både trähus och ett underhållsfritt material, förklarar Mikael Frej. Vi tittade på en mängd olika material. Aluminium blev det naturliga valet inte bara därför att fasaden är så pass liten, utan också för att fönster och beslagsarbeten är utförda i just aluminium. Tillbyggnaden får därmed ett samlat helhetsintryck.
Det handlar däremot knappast om att bo i en plåtburk. Invändigt är tillbyggnaden inredd med trägolv. Där finns det också en inbyggd bokhylla som också är byggd i ljust trä och är placerad som ett filter mellan hallen och vardagsrummet med trädgård. Mitt i rummet står nu också en flygel. Mikael erkänner att det inte var helt lätt att få ett bygglov för den okonventionella byggnadslösningen. En delegation med tjänstemän och stadsarkitekten i spetsen inspekterade tomten två gånger.
Foto: Unit
– De ville ha fönster på den ena gaveln, vår lösning blev istället det här laserskurna ornamenterade växtmönstret. Från början var den tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att spaljéerna skulle växa till sig, nu är ägarna så nöjda med mönstret att de valt att inte plantera någonting.
Gavlarna av aluminium tillverkades hos en underleverantör till bilindustrin. Foto: Unit
Infästningen mot mineritskivorna är noga kalkylerad. Foto: Unit
Tillverkningen av gavlarna skedde hos en underleverantör till bilindustrin, men designen var inte helt enkel. Mikael och Klas räknade många timmar på hur mycket material som behövde lämnas för stabilitet och inte minst var infästningarna mot de utreglade mineritskivorna skulle placeras. Resultatet blev över förväntan och förstärker enligt Mikael kontakten med trädgården. Han pekar också på hur byggnadens placering och form inspirerats av japansk trädgårdskonst: först anas fruktträdgården, sedan försvinner den ur siktfältet, väl framme vid slutmålet möter betraktaren trädgården igen.
Foto: Unit
– Om man arbetar med tunnare mått än 3 millimeter så blir det lätt buckligt, fortsätter Mikael och säger att han och Klas är fascinerade av den japanske arkitekten Fumihiko Makis byggnader i tjockare plåt och hans genombearbetade detaljer.
Det förvånar knappast att de bägge arkitekterna arbetar med utbildning vid Chalmers på temat digital tillverkning, ett projekt där man tillverkar byggnadsdelarna direkt utifrån en digital modell.
