Tvetydiga besked från ingenjörer, hur gå vidare...? Litet projekt.
Hej,
Jag hoppas kunna få lite vägledning här, i ett relativt litet projekt men som just nu känns tillräckligt knepigt för att vara mitt första (första som potentiellt kräver bygganmälan, KA och sånt).
Det rör sig om en invändig vägg i ett radhus. Väggen är i 15cm blåbetong och bjälklaget är i betong. Väggen avskiljer garaget (som alltså ligger inom huvudbyggnaden) från bodelen av huset. Genom att ny WC installeras 1m närmare hallen (klädhängarutrymme) kan utrymmet där WC tidigare fanns tillfalla garaget.
Nya WC är redan installerad och klar sedan fem år, men arbetet att förstora garaget genom att riva väggen har inte haft så hög prioritet. Men nu ska detta bli av så jag tog kontakt med 2 personer. Den ena en byggkonsult och den andra en byggnadsstatiker. I verkligheten har väl dessa två personer mer eller mindre samma befogenheter/uppgift vad förstår men det visste jag inte då.
Jag förklarade mitt ärende och översände bjälklagsritningar med data på armeringsjärn osv. Jag fick lite olika svar....
Byggkonsulten har svarat kortfattat att väggen är bärande och måste växlas av med minst 2 stålbalkar för att kunna tas bort.
Byggnadsstatikern har gjort ett lite mer ingående jobb (även om det är relativt litet ändå) och gjort ett utlåtande ihop med en armeringsberäkning (vilken jag ej är kapabel att bedöma om den är riktig eller ej). Bifogar den nedan, men kortfattat skriver han att bjälklaget har nödvändig armering för att fungera utan stöd från den vägg jag vill riva. Men sedan skriver han också att flyttning av vägg kan accepteras om inverkan på bjälklagets fältarmering ej blir för stor.
Byggkonsulten tyckte det senaste ej var styrkt eller möjligt att bevisa, vilket jag bad byggnadsstatikern kommentera.
Byggnadsstatikern har då svarat att bjälklaget är fältarmerat såsom man skulle gjort det från början om inte väggen hade funnits. Men också att man inte kan bortse från att väggen uppbär last och motverkar deformationer. (=varför den bör betraktas som bärverk).
Byggkonsulten vill inte ha med det hela mer att göra. Han tycker byggnadstatikern har fel och att hans resonemang haltar. Samtidigt säger han att det antagligen inte händer något alls med huset om jag river väggen och att jag ska köra på det statikern har sagt. Att om det nu skulle hända något borde väl statikern ha en ansvarsförsäkring (hur vet jag det?)
Byggkonsulten nämnde också att konstruktör och KA ofta är samma person för att hålla kostnaden nere. Personligen undrar jag om det är en bra ide, vem som i så fall upptäcker en konstruktör som missat något. I vilket fall är jag inte så sugen på att använda byggnadsstatikern som KA, då han över lag är lite vimsig, till åldern och inte så lätt att kommunicera med. Samtidigt vill jag inte ta in en överdebiterande superingenjör som fördyrar projektet mer än nödvändigt för att berättiga sin egen existens.
Baserat på min upplevelse så här långt känner jag stor respekt för de som hanterar stora projekt när det kommer till bygglov och samarbete med externa parter. Jag vet inte vad jag ska göra härnäst. Om inga bättre tips kommer in så känner jag nästan för att börja om från början med en tredje person som kan göra allt från ritning, bygganmälan och KA. Eller känner och känner, jag vet inte om jag har något val.
Tack er era tips och kommentarer.
Bifogar lite ritningar och sånt för att ni ska få en uppfattning om det rent tekniska.
Jag hoppas kunna få lite vägledning här, i ett relativt litet projekt men som just nu känns tillräckligt knepigt för att vara mitt första (första som potentiellt kräver bygganmälan, KA och sånt).
Det rör sig om en invändig vägg i ett radhus. Väggen är i 15cm blåbetong och bjälklaget är i betong. Väggen avskiljer garaget (som alltså ligger inom huvudbyggnaden) från bodelen av huset. Genom att ny WC installeras 1m närmare hallen (klädhängarutrymme) kan utrymmet där WC tidigare fanns tillfalla garaget.
Nya WC är redan installerad och klar sedan fem år, men arbetet att förstora garaget genom att riva väggen har inte haft så hög prioritet. Men nu ska detta bli av så jag tog kontakt med 2 personer. Den ena en byggkonsult och den andra en byggnadsstatiker. I verkligheten har väl dessa två personer mer eller mindre samma befogenheter/uppgift vad förstår men det visste jag inte då.
Jag förklarade mitt ärende och översände bjälklagsritningar med data på armeringsjärn osv. Jag fick lite olika svar....
Byggkonsulten har svarat kortfattat att väggen är bärande och måste växlas av med minst 2 stålbalkar för att kunna tas bort.
Byggnadsstatikern har gjort ett lite mer ingående jobb (även om det är relativt litet ändå) och gjort ett utlåtande ihop med en armeringsberäkning (vilken jag ej är kapabel att bedöma om den är riktig eller ej). Bifogar den nedan, men kortfattat skriver han att bjälklaget har nödvändig armering för att fungera utan stöd från den vägg jag vill riva. Men sedan skriver han också att flyttning av vägg kan accepteras om inverkan på bjälklagets fältarmering ej blir för stor.
Byggkonsulten tyckte det senaste ej var styrkt eller möjligt att bevisa, vilket jag bad byggnadsstatikern kommentera.
Byggnadsstatikern har då svarat att bjälklaget är fältarmerat såsom man skulle gjort det från början om inte väggen hade funnits. Men också att man inte kan bortse från att väggen uppbär last och motverkar deformationer. (=varför den bör betraktas som bärverk).
Byggkonsulten vill inte ha med det hela mer att göra. Han tycker byggnadstatikern har fel och att hans resonemang haltar. Samtidigt säger han att det antagligen inte händer något alls med huset om jag river väggen och att jag ska köra på det statikern har sagt. Att om det nu skulle hända något borde väl statikern ha en ansvarsförsäkring (hur vet jag det?)
Byggkonsulten nämnde också att konstruktör och KA ofta är samma person för att hålla kostnaden nere. Personligen undrar jag om det är en bra ide, vem som i så fall upptäcker en konstruktör som missat något. I vilket fall är jag inte så sugen på att använda byggnadsstatikern som KA, då han över lag är lite vimsig, till åldern och inte så lätt att kommunicera med. Samtidigt vill jag inte ta in en överdebiterande superingenjör som fördyrar projektet mer än nödvändigt för att berättiga sin egen existens.
Baserat på min upplevelse så här långt känner jag stor respekt för de som hanterar stora projekt när det kommer till bygglov och samarbete med externa parter. Jag vet inte vad jag ska göra härnäst. Om inga bättre tips kommer in så känner jag nästan för att börja om från början med en tredje person som kan göra allt från ritning, bygganmälan och KA. Eller känner och känner, jag vet inte om jag har något val.
Tack er era tips och kommentarer.
Bifogar lite ritningar och sånt för att ni ska få en uppfattning om det rent tekniska.
Ska väggen flyttas från det röda läget till det gröna?
Då skulle jag inte bekymra mej, Armeringen måste vara utförd med sådana marginaler att det inte spelar någon roll om man flyttar upplaget en bit. Resten av garagetaket (mot porten) ser ju dessutom ut att vara fribärande och det är säkert armerat på samma sätt över hela ytan.
Detta sagt med brasklappen att jag inte är byggnadsingenjör, utan vanlig teknisk fysiker.
Då skulle jag inte bekymra mej, Armeringen måste vara utförd med sådana marginaler att det inte spelar någon roll om man flyttar upplaget en bit. Resten av garagetaket (mot porten) ser ju dessutom ut att vara fribärande och det är säkert armerat på samma sätt över hela ytan.
Detta sagt med brasklappen att jag inte är byggnadsingenjör, utan vanlig teknisk fysiker.
Enligt första utlåtandet av Lars-Erik, går det att göra om du inte river längre än till hörnan. Det står även att den punkten kallad B är kritisk för lasten från takkuporna. Jag hade gjort följande:
1. Förstärk punkten B som du ser på Lars-Eriks handling. Sätt en Stålpelare som förstärker, förslagsvis I-balk som du sen undergjuter när du spänt upp den. (eller lämna ca 200 mm kvar av väggen så den går ut lite)
2. Bygg den nya väggen
3. Riv den gamla väggen.
1. Förstärk punkten B som du ser på Lars-Eriks handling. Sätt en Stålpelare som förstärker, förslagsvis I-balk som du sen undergjuter när du spänt upp den. (eller lämna ca 200 mm kvar av väggen så den går ut lite)
2. Bygg den nya väggen
3. Riv den gamla väggen.
Mycket jobb för få kvadratmeter ja, håller med 
Me de kommer göra skillnad. Just det breddmåttet är ganska avgörande om det kommer vara möjligt eller ej att ha min hobbybil hemma och meka med den, eller hyra plats i ett mekgarage för 30,000kr/år. Så kostnaden är jag beredd att ta, men vill förstås inte att den brakar iväg i onödan...
Me de kommer göra skillnad. Just det breddmåttet är ganska avgörande om det kommer vara möjligt eller ej att ha min hobbybil hemma och meka med den, eller hyra plats i ett mekgarage för 30,000kr/år. Så kostnaden är jag beredd att ta, men vill förstås inte att den brakar iväg i onödan...Jag inser att jag har lyckats dåligt i min utläggning med att förklara vad jag grubblar över.
Byggnadskonsulten har fått mig att oroa mig över huruvida Lars-Eriks utlåtande är riktigt. Eller rättare sagt, om man bygger med antagandet om att det är riktigt, och det visar sig i efterhand att det inte var det. Vad händer då? Finns det någon försäkring som täcker detta?
Just den oron som byggnadskonsulten har skapat hos mig är ju det som skapar en affärsmöjlighet för en sån som honom, att göra ett mer omfattande ombyggnadsprojekt med stålbalkar och fördyrande åtgärder - som LE uttalat sig om inte ska behövas.
Jag är kluven och vet inte hur jag ska gå vidare, vem kan man lita på...
Byggnadskonsulten har fått mig att oroa mig över huruvida Lars-Eriks utlåtande är riktigt. Eller rättare sagt, om man bygger med antagandet om att det är riktigt, och det visar sig i efterhand att det inte var det. Vad händer då? Finns det någon försäkring som täcker detta?
Just den oron som byggnadskonsulten har skapat hos mig är ju det som skapar en affärsmöjlighet för en sån som honom, att göra ett mer omfattande ombyggnadsprojekt med stålbalkar och fördyrande åtgärder - som LE uttalat sig om inte ska behövas.
Jag är kluven och vet inte hur jag ska gå vidare, vem kan man lita på...
Medlem
· Västra Götaland
· 3 859 inlägg
Men växla av med två stålbalkar då så blir alla nöjda. Detta är ju radhus så det blir inga gigantiska laster. Är det en våning ovanpå eller två? I alla fall har jag svårt att tänka mig att man snålar in på armeringen med hänsyn till att just den väggen skall vara nödvändig. Blir mera jobb i produktion och risk att göra fel för rätt liten inbesparing i armering. Men allt är ju möjligt. Men som sagt, vad krävs för stålbalkar? Meckar du hobbybil kanske du själv kan svets lite och sätta ihop armeringen.
Be om referenser från statikern. Varför skulle byggkonsulten vara bättre lämpad att avgöra om nu statikern har referenser och adekvat utbildning? Sedan har jag personligen aldrig läst eller hört om bjälklag i småhus som kollapsar. Speciellt inte betong.
Be om referenser från statikern. Varför skulle byggkonsulten vara bättre lämpad att avgöra om nu statikern har referenser och adekvat utbildning? Sedan har jag personligen aldrig läst eller hört om bjälklag i småhus som kollapsar. Speciellt inte betong.
Jag skulle också vilja veta om det är en större last ovanifrån just över toaletten än över övriga garaget? Varför skulle inte den delen av taket klara samma spännvidd som övriga taket annars?
Jag skulle inte bekymra mig för en ökad last.
Angående ansvarsförsäkring skulle jag tro att du får avhandla det med den konstruktör som du pratar med. Vill man ha försäkringar får man räkna med att betala för det också.
Jag skulle inte bekymra mig för en ökad last.
Angående ansvarsförsäkring skulle jag tro att du får avhandla det med den konstruktör som du pratar med. Vill man ha försäkringar får man räkna med att betala för det också.
Befogad fråga! Över toaletten finns ett badrum och ett duschrum. Matrealen i dessa rum väger ju mer än övriga rum, samt att när badkaret är topfyllt väger det 300kg till. Över detta finns ingen fler våning. Bara kallvinden och yttertaket.
Jag är inte orolig för kollaps av bjälklaget, men rörelse och eventuell sprickbildning är tillräckligt illa.
Jag ska göra ett försök att prata med statikern. Men det är lättare sagt än gjort. Han hör dåligt och är lite virrig. Telefonsamtalen blir inte jättesmidiga. Han har email, men svarar genom att skriva för hand på A4 och scanna i sin kopiator.
Jag är inte orolig för kollaps av bjälklaget, men rörelse och eventuell sprickbildning är tillräckligt illa.
Jag ska göra ett försök att prata med statikern. Men det är lättare sagt än gjort. Han hör dåligt och är lite virrig. Telefonsamtalen blir inte jättesmidiga. Han har email, men svarar genom att skriva för hand på A4 och scanna i sin kopiator.
Du kan inte bara riva den väggen av två anledningar.
Underkantsarmeringen går inte hela vägen till väggen mot trappen. Du har 2poster med 8mm järn i c/c 620mm varav det ena slutar mitt på väggen. Det kan knäckas där i underkant.
Sedan har du överkantsarmering över väggen du tänkt riva, men över din nya vägg får du ingen överkantsarmering. Du får en knäckanvisning i överkant där.
Du skulle behöva kontakta en konstruktör för att titta på detta. Om det krävs en stålbalk så åker du på att ha en pelare där du har ett ytterhörn på befintlig vägg, vilket i mina ögon gör rivandet av väggen onödig.
Underkantsarmeringen går inte hela vägen till väggen mot trappen. Du har 2poster med 8mm järn i c/c 620mm varav det ena slutar mitt på väggen. Det kan knäckas där i underkant.
Sedan har du överkantsarmering över väggen du tänkt riva, men över din nya vägg får du ingen överkantsarmering. Du får en knäckanvisning i överkant där.
Du skulle behöva kontakta en konstruktör för att titta på detta. Om det krävs en stålbalk så åker du på att ha en pelare där du har ett ytterhörn på befintlig vägg, vilket i mina ögon gör rivandet av väggen onödig.