Riksbankchef vill förbjuda lån med rörlig ränta

Så, vad är skillnaden på min 3-månadersränta (som är det mest rörliga handelsbanken har) och en bunden på ett år?

Låter inte speciellt genomtänkt? Eller är det vinklat av SvD?

 

Finns väl numera inga bolån med rörlig ränta?
Jag tror att det numera är minst 3 mån låst, så riksbankschefen är ute och pratar om något som inte rör rikets ekonomin.

 

Nog för att jag brukar märka ord, men 3-månadersräntan benämns i dagligt tal som "rörlig", så det kan man väl lämna därhän.

Det som däremot bör diskuteras är rimligheten i att lagstifta löptid på lån. Vad får det för konsekvenser? Skall vi låsa folk till deras bostäder pga ränteskillnadsersättningar?

 

Jag försökte hitta den artikel som TT (som skrivit blänkaren som SvD Närlingsliv publicerat, och BH länkar till) refererar till, där Ingves i en intervju med SvD skulle hävdat detta, men det var inte lätt. I TTs notis står det ganska lite, och citaten från Ingves känns rätt lösrykta. Har någon SvD i tryckt format och kanske har sett intervjun?

 

Han säger:
"Anledningen är att han ser svenska hushåll som sårbara för räntehöjningar. Att det, när räntan går upp, kan uppstå en kris för svensk ekonomi på grund av att hushållen inte har råd."

Vad tror han att en lagstadgad bindning av räntan har för effekt då? Den lär ju knappast gå ner...
En sådan reglering skulle ju i ett slag höja räntan på alla (nya) lån från dagens 1-2 procent till kanske 5-7 procent.

 

Det låter som att banklobbyn har påverkat riksbanken...

 

Vad sägs om att titta på bankernas hutlösa överpriser på lånen istället? Kanske införa en reglering över hur mycket bankerna får ta i vinst?
Skriv ned den kostnaden några pinnhål så ska du se att gemene man har råd med betydligt mer...

 

Det är också konstigt att det går att låna ut pengar till vilken ränta som helst. Ibland ser jag på Lyxfällan att folk har tagit lån med över 100% ränta! Borde finnas ett räntetak som plockar bort dessa skojare från lånemarknaden.
Undra vad som numera är ocker? i 1734 års lag var gränsen satt vid 6 %, all ränta över detta betraktades som ocker. Under slutet av 1800-talet försvann dessa regler i de flesta länder, i Sverige 1864 under vissa förhållanden och helt 1907.

 

DN tar i sin kommentar på intervjun upp att Ingves egentligen vill ha en bred uppgörelse om bostadspolitik och skatter i riksdagen sedan flera år. Syftet skulle då vara att hushållen inte tar så stora lån och blir väldigt sårbara. Det har funnits samtal mellan partierna men de upphörde för två år sen så det kan vara så att det han nu har sagt syftar till att få igång samtalen igen.

Kan man inte flytta sina befintliga lån till en ny bostad utan att betala någon ränteskillnadsersättning?

 

Det gäller även för banker att de måste samla i ladorna under goda år för att ha något att ta av när de dåliga åren kommer. Jag antar att du inte vill att bankerna ska gå i konkurs när läget ändras så att folk inte längre kan betala sina räntor när de höjs kraftigt därför att något händer i omvärlden. Det skulle ju försämra läget ytterligare för både Sveriges och enskildas ekonomi.

 

Nu verkar det inte som svenska banker precis sparar i ladorna, utan istället ger överskottet till chefslöner och aktieutdelningar.
2016 Swedbank, Nordea och SEB delar ut 47 miljarder.
https://www.svd.se/47-miljarder-i-utdelning--for-tre-banker

 

SEB delade tydligen ut ungefär 5 kr per aktie och deras aktie var värd ungefär 100 kronor under början av året. 5 % avkastning är inte särskilt mycket på en aktie som inte går särskilt bra. Indexet OMX Stockholm 30 ligger idag på samma nivå som för ett år sen medan SEB A har tappat 15 % av sitt värde. Det kan nog vara en nödvändig utdelning för att inte förlora ändå mer i värde.
https://www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5255/seb-a

 

Utdelning i förhållande till aktievärdet är inte ett bra mått på om de har övervinster. Aktiekursen sätts ju efter förväntade vinster.

 

Avkastning på eget kapital då? SEB: 12.86% H&M: 26,8%