Fem frågor till bostadsministern

1. Hur bor bostadsministern själv? Bor du i småhus, har sommarstuga eller har du kanske till och med byggt ett hus någon gång?

– Jag bor i en villa i Jönköping och har en övernattningslägenhet i Stockholm. Jag har också en sommarstuga i mina hemtrakter i Västerbotten. Tyvärr har jag ännu inte byggt något eget hus, men jag renoverar ständigt på min villa - projekten har en tendens att aldrig ta slut.

2. Det är ett faktum att många vill bygga ett eget hus. Ett av de första problemen man stöter på då är att det är svårt att få tag på en tomt. Vi har fått uppfattningen att många kommuner håller på tomtmarken. När de väl säljer tomter är det ofta för dyrt. Gör ni något för att reglera kommunernas tomtpriser och utbud av tomter? 

– Försäljningen av tomt är en kommunal fråga. Men regeringen tillsatte för några månader sedan en utredning om regelverket kring plangenomförandet, alltså vägen från att planeringen påbörjas till att spaden kommer i jorden. Idag kantas den av krångel och onödig byråkrati. 

– När det gäller privatpersoners köp av tomter får jag signaler att vissa kommuner helst säljer större områden till småhustillverkare, inte enskilda tomter till privatpersoner, och det är i så fall ett bekymmer. Även privatpersoner måste självklart kunna hitta mark hyfsat centralt att bygga på. Vi behöver också öka antalet färdiga detaljplaner i kommunerna så att byggbar mark inte är en bristvara.

3. Det är dyrt att bygga och renovera hus. Mellan 2005 och 2010 lär byggkostnaderna i Sverige ha stigit med 21 %, medan de i övriga EU ökade med i snitt 12 %. Vad gör ni för att sänka byggkostnaderna i Sverige?

– Vi kan bara sänka byggkostnaderna om vi har en politik som är långsiktig och skapar bättre förutsättningar för byggande. Vi har en ny plan- och bygglag som ger kommunerna max tio veckor på sig att ge besked om bygglov, och vi har också en ny och bättre instansordning för överklaganden. Och konkurrensen på marknaden ökar när vi gör reglerna kring plangenomförandet tydligare och enklare. Regeringen utreder också de kommunala tekniska särkraven, alltså att kommunerna ställer egenskapskrav vid byggnationer som går utöver Boverkets nationella regler. När kraven är olika från kommun till kommun blir det svårt att standardisera byggandet och uppföra likadana hus på flera platser i landet. Det är som att Volvo skulle ha olika avgasrening för Strömstad och Umeå eller olika bromssystem för Stockholm och Strängnäs. Det inser ju alla hur dyrt det blir. Vi ser också över regelverket mellan de nordiska länderna för att förbättra konkurrensen.

4. Många hamnar i tvist med byggentreprenören när man bygger hus eller gör stora renoveringar. Det handlar om stora pengar och människors liv slås många gånger i spillror (du kanske har sett tv-programmet Byggfällan eller Fuskbyggarna). Stora delar av problemen skulle undvikas om folk inte betalade i förskott. Det kan handla om miljonbelopp som man lurar av konsumenterna och sedan sätter bolaget i konkurs.  Ett förslag för att undvika problemet skulle vara att ålägga bankerna att alltid kräva att få se ett kvitto på att kunden har mottagit varorna eller tjänsten för man ska betala ut belopp över t ex 100 000 kr (jfr spärrar på kreditkort).

Ett annat förslag skulle kunna vara att ge den kontrollansvarige ett ökat ansvar med skyldighet att avbryta ett bygge när man ser att allt inte står rätt till.

Vad har du för synpunkter på de två förslagen ovan och vilka tankar har du själv kring möjligheter att minska problem med fuskbyggen och förskottsbetalningar?

– Det är viktigt att i förväg kontrollera entreprenören så långt det är möjligt. Ta referenser, kontrollera att leverantören har F-skattesedel och så vidare. När det gäller att ge den kontrollansvarige ett ökat ansvar så tror jag spontant att en sådan regel skulle vara väldigt svår att tillämpa. Den skulle också lägga ett orimligt stort ansvar på den kontrollansvarige, med risk för efterföljande skadeståndsprocesser. Den första frågan ligger inte på mitt ansvarsområde. Det är viktigt att betona att vi inte kan lagstifta om allt. Människor måste ges så goda kunskaper att de kan ta ett större eget ansvar för sina handlingar.

5. Sist men inte minst har vi en fråga om stämpelskatten, den avgift på 1,5 % av köpeskillingen som tas ut för att man ska skrivas in som fastighetsägare i ett register. För inte så många år sedan när ett hus kostade 50 000 eller 100 000 kr kändes det inte så orimligt att betala 750 – 1500 kr för den här tjänsten. Men idag när ett genomsnittligt hus kostar 2 miljoner känns det saftigt att betala 30 000 kr för att bli inskriven i ett register. Varför justeras inte stämpelskatten efter dagens huspriser?

– Visst är stämpelskatten hög. Men en sänkning av denna skatt ska ställas mot ordning och reda i offentliga finanser samt andra angelägna skattesänkningar och/eller offentliga utgifter