4 102 läst · 19 svar
4k läst
19 svar
Typkod 120 eller 220, lantbruk eller småhus, omprövning?
Sida 1 av 2
Ska eventuellt köpa en fastighet som idag är en lantbruksfastighet med typkod 120.
Genom avstyckning har dock arealen krympt så den är nu bara på 1,8 h.
Ligger det i mitt intresse att få den omklassad till småhus typkod 220? För att slippa krånglig deklaration varje år.
Eller är det mer fördelaktigt att stå kvar som 120?
Det kommer inte vara någon direkt verksamhet på gården. Kanske lite höns och ett par getter.
Om jag inte har några inkomster på gården som ska beskattas har jag ju ingen nytta av att kunna göra avdrag för underhåll av ekonomibyggnader.
Men kanske kommer det finnas lite sidoverksamheter som att bygga hundkojor och friggebodar. Vad jag läst kan sidoverksamheter också ingå i ”lantbruket”
Kan det även bli så att skatteverket vill omklassa till 220 efter nästa fastighetstaxering? Kommer de isåfall ställa frågor om jag har någon verksamhet?
Genom avstyckning har dock arealen krympt så den är nu bara på 1,8 h.
Ligger det i mitt intresse att få den omklassad till småhus typkod 220? För att slippa krånglig deklaration varje år.
Eller är det mer fördelaktigt att stå kvar som 120?
Det kommer inte vara någon direkt verksamhet på gården. Kanske lite höns och ett par getter.
Om jag inte har några inkomster på gården som ska beskattas har jag ju ingen nytta av att kunna göra avdrag för underhåll av ekonomibyggnader.
Men kanske kommer det finnas lite sidoverksamheter som att bygga hundkojor och friggebodar. Vad jag läst kan sidoverksamheter också ingå i ”lantbruket”
Kan det även bli så att skatteverket vill omklassa till 220 efter nästa fastighetstaxering? Kommer de isåfall ställa frågor om jag har någon verksamhet?
Det beror på om du tänkt bygga saker och om du behöver ett förvärvstillstånd. Vill du kunna bygga ekonomibyggnader utan bygglov behöver du (som regel) typkod 120. Men sådana fastigheter kräver förvärvstillstånd om inte något av undantagen är tillämpliga, se 3§ i jordförvärvslagen. Typkod 220 kommer däremot aldrig kräva ett förvärvstillstånd.D dymlingen skrev:Ska eventuellt köpa en fastighet som idag är en lantbruksfastighet med typkod 120.
Genom avstyckning har dock arealen krympt så den är nu bara på 1,8 h.
Ligger det i mitt intresse att få den omklassad till småhus typkod 220? För att slippa krånglig deklaration varje år.
Eller är det mer fördelaktigt att stå kvar som 120?
Det kommer inte vara någon direkt verksamhet på gården. Kanske lite höns och ett par getter.
Om jag inte har några inkomster på gården som ska beskattas har jag ju ingen nytta av att kunna göra avdrag för underhåll av ekonomibyggnader.
Men kanske kommer det finnas lite sidoverksamheter som att bygga hundkojor och friggebodar. Vad jag läst kan sidoverksamheter också ingå i ”lantbruket”
Kan det även bli så att skatteverket vill omklassa till 220 efter nästa fastighetstaxering? Kommer de isåfall ställa frågor om jag har någon verksamhet?
Vill du vara petig så är det dock så att det rör sig om en lantbruksenhet och inte en lantbruksfastighet. Lantmäteriet kommer nog se fastigheten som en utökad bostadsfastighet med kombinerat ändamål (eller säga nej till avstyckning). 1,8 Hektar är som regel för litet för att bilda en (lämplig) skogs- eller jordbruksfastighet.
Lantbruksenhet (typkod 120) är en skatteterm. Jord- och skogsbruskfastigheter är FBL-termer.
Redigerat:
Nej, skatteverket tillämpar generellt sett bara den s.k. 2 ha-regeln.D dymlingen skrev:
Det har inget med fastighetens ändamål att göra eller om det bedrivs något jordbruk eller om fastigheten ens är lämpad för jordbruk. Många mindre fastigheter som är taxerade som lantbruksenheter har privatbostadsändamål eller s.k. kombinationsändamål i fastighetsregistret och är fastighetsrättsligt alltså inte att betrakta som lantbruksfastigheter rent formellt.
Så man skall egentligen skilja på lantbruksenhet (taxering) och lantbruksfastighet (fastighetsbildning).
Tack för svar, men vet inte om jag blev så mycket klokare.
Jag kan förtydliga att fastigheten redan är avstyckad, det gjordes 2019, men den har fortsatt vara typkod 120 trots att den krympte under 2ha-gränsen. Tidigare ägare var en företagare (som inte bodde på gården) och enligt mäklaren har den fortsatt vara typkod 120 för att den var samägd. ( men man kan ju vara flera ägare på typkod 220 också, så förstår inte varför)
Men för att återgå till frågan.
Om detta är ett gränsfall kanske det kan fortsätta som 120 om man har t.ex. höns och getter. Att man kan visa att den används som ”lantbruk”.
Men är det något att sträva efter?
Eller vill man hellre begära omprövning för att få typkod 220?
Att bygga fler ekonomibyggnader behövs inte. Det finns redan. Och skulle jag vilja bygga något tror jag i te det är något problem att få bygglov då det är utanför detaljplan.
Skiljer fastighetsskatten eller finns det någon annan skillnad som talar för eller emot typkod 120?
Jag kan förtydliga att fastigheten redan är avstyckad, det gjordes 2019, men den har fortsatt vara typkod 120 trots att den krympte under 2ha-gränsen. Tidigare ägare var en företagare (som inte bodde på gården) och enligt mäklaren har den fortsatt vara typkod 120 för att den var samägd. ( men man kan ju vara flera ägare på typkod 220 också, så förstår inte varför)
Men för att återgå till frågan.
Om detta är ett gränsfall kanske det kan fortsätta som 120 om man har t.ex. höns och getter. Att man kan visa att den används som ”lantbruk”.
Men är det något att sträva efter?
Eller vill man hellre begära omprövning för att få typkod 220?
Att bygga fler ekonomibyggnader behövs inte. Det finns redan. Och skulle jag vilja bygga något tror jag i te det är något problem att få bygglov då det är utanför detaljplan.
Skiljer fastighetsskatten eller finns det någon annan skillnad som talar för eller emot typkod 120?
Har du minsta lilla ambition att göra något på marken med maskiner eller verktyg så kan man väl fortfarande dra av förlusterna upp till 100 000 per år (inköp av saker) mot lönen (du antagligen har) första fem åren? Eller? Kunde jag göra för tio år sen iaf.
Som en skattehandläggare sa när jag ringde för en massa frågor med bara avdrag och inga inkomster "det är inte olagligt att vara en dålig företagare".
Låter som du ska göra lite jordbruksrelarerat, då är det inte omöjligt att det lönar sig att leja en revisor första åren med erfarenhet inom området. Betalar sig vid första maskinköpet.
Som en skattehandläggare sa när jag ringde för en massa frågor med bara avdrag och inga inkomster "det är inte olagligt att vara en dålig företagare".
Låter som du ska göra lite jordbruksrelarerat, då är det inte omöjligt att det lönar sig att leja en revisor första åren med erfarenhet inom området. Betalar sig vid första maskinköpet.
Mina ursäkter, jag ska försöka vara tydligare med vad jag menade.D dymlingen skrev:
Ja men du behöver inget bygglov för att bygga fler om du i framtiden ändrar dig. Är man lite fiffig kan man inreda sina ekonomibyggnader på ett sådant sätt att dom uppfyller andra ändamål, inte helt kosher men det det är ett smart sätt att runda bygglovsavgifter. Ett exempel är t.ex. företag som hyr ut magasinplatser till privatpersoner, men som byggt varje lagerbyggnad med lantbruksundantaget. Så jag hade behållit typkoden ifall du ändrar dig framöver, då kan du eventuellt spara in lite pengar.D dymlingen skrev:
Skattemässigt är (mig veterligen) den största skillnaden att du bara betalar fastighetsskatt eller fastighetsavgift för bostadshusets när det kommer till lantbruksenheter.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 769 inlägg
Ska du låna pengar för köpet får du normalt bättre ränta på ett småhus än ett lantbruk. Det i sig kan vara värt omklassningen.
Så tänk inte bara på skatten och avdragsrätten.
Så tänk inte bara på skatten och avdragsrätten.
Helt rätt. Men vissa banker ger samma.Nötegårdsgubben skrev:
Iaf de två jag bytt mellan.
Och återigen, halva priset på allt du köper!
Sen tycker jag det är lite synd att "förstöra" en 120-fastighet.
Kan ju vara svårt att göra det ogjort?
Det jag försökte säga är att skatteverket inte bryr sig om hur fastigheten används, det är mer en fastighetsbildningsfråga som lantmäteriet och kommunen intresserar sig för, utan det är i princip fastighetens storlek som styr taxeringen. I ditt fall antar jag att det behåller sin taxeringkod för att det är stamfastigheten. Har dock ingen aning om huruvida det kommer att förbli så om du inte själv initierar något.D dymlingen skrev:
Om det är något att sträva efter är en knepig fråga. Jag väger nog mot nej, det är rätt mycket nackdelar.
Svårare att belåna, inget RUT/ROT-avdrag på lantbruksdelen, trasslig deklaration, osv.
Bedriver man ingen verksamhet så är deklarationen inte alls besvärlig.C cpalm skrev:Det jag försökte säga är att skatteverket inte bryr sig om hur fastigheten används, det är mer en fastighetsbildningsfråga som lantmäteriet och kommunen intresserar sig för, utan det är i princip fastighetens storlek som styr taxeringen. I ditt fall antar jag att det behåller sin taxeringkod för att det är stamfastigheten. Har dock ingen aning om huruvida det kommer att förbli så om du inte själv initierar något.
Om det är något att sträva efter är en knepig fråga. Jag väger nog mot nej, det är rätt mycket nackdelar.
Svårare att belåna, inget RUT/ROT-avdrag på lantbruksdelen, trasslig deklaration, osv.
Man skriver endast "ingen verksamhet" på NE bilagan.
Men det finns fördelar med att fastigheten är klassad som 120, i synnerhet när den är så liten, så att det blir svårt att åter få den klassad som 120.
Nästa ägare kanske vill bedriva verksamhet "på riktigt", och då fungerar inte det, så värdet på fastigheten blir sämre eftersom ett antal köpare blir ointresserade.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 769 inlägg
Jag tycker två ha-schablonen för smågårdar verkar rätt vettig (eller väl låg om jag ska vara ärlig). Så små fastigheter är förstås inte jordbruk i någon egentlig bemärkelse och borde inte automatiskt ge en NE-rättigheter kopplade till fastigheten.
Vill man bo på en sådan fastighet och idka näringsverksamhet kan man förstås göra det ändå utan att det är kopplat till fastigheten.
Med det sagt är det trevligt att ha en liten gård.
Vill man bo på en sådan fastighet och idka näringsverksamhet kan man förstås göra det ändå utan att det är kopplat till fastigheten.
Med det sagt är det trevligt att ha en liten gård.
Medlem
· Västernorrland
· 2 098 inlägg
Man ska också klara sig på rätt sida om gränsen mellan näringsverksamhet och hobbyverksamhet. Det är lättare om det gäller ved och får, än om det gäller häst och ett grönsaksland för husbehov.O [old rusty] skrev:Har du minsta lilla ambition att göra något på marken med maskiner eller verktyg så kan man väl fortfarande dra av förlusterna upp till 100 000 per år (inköp av saker) mot lönen (du antagligen har) första fem åren? Eller? Kunde jag göra för tio år sen iaf.
Som en skattehandläggare sa när jag ringde för en massa frågor med bara avdrag och inga inkomster "det är inte olagligt att vara en dålig företagare".
Låter som du ska göra lite jordbruksrelarerat, då är det inte omöjligt att det lönar sig att leja en revisor första åren med erfarenhet inom området. Betalar sig vid första maskinköpet.
Plus att om man sedan ska ta ut saker ur verksamheten för eget bruk så beskattas de.
Visst är det inte olagligt att vara en dålig företagare, däremot är det olagligt att bokföra saker inom näringsverksamheten om verksamheten eller prylarna inte uppfyller kriterierna för det. Jag tror de över tid blivit strängare på att inte låta precis vad som helst flyta med under täckmantel av "jordbruket".
Säkert att dom täpper till en del, hört ryktesvägen att den standardiserade fyrhjulingen alla skulle ha har blivit lurigare, men har ingen riktiga belägg för det.R Räknenisse skrev:Man ska också klara sig på rätt sida om gränsen mellan näringsverksamhet och hobbyverksamhet. Det är lättare om det gäller ved och får, än om det gäller häst och ett grönsaksland för husbehov.
Plus att om man sedan ska ta ut saker ur verksamheten för eget bruk så beskattas de.
Visst är det inte olagligt att vara en dålig företagare, däremot är det olagligt att bokföra saker inom näringsverksamheten om verksamheten eller prylarna inte uppfyller kriterierna för det. Jag tror de över tid blivit strängare på att inte låta precis vad som helst flyta med under täckmantel av "jordbruket".
Jag använde inte någon revisor, däremot har jag en vän som gjort detta i närtid.
Har man ambition att odla vitlök så krävs det traktor, jordfräs, etc. Ta hand om skog så åker röjsåg och motorsåg med. Osv osv..
Hans revisor betalade sig som sagt med råge första året, nu har han lite mer än 2ha, men inte jättemycket.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 769 inlägg
När man pratar avdrag i näringsverksamhet vet normalt inte Skatteverket vad man drar av för. Man redovisar sin moms och sina avskrivningar i kronor och ören – vad som ligger bakom det får man normalt hålla reda på själv. Man har förstås en redovisningsplikt om någon frågar, men är det liten omfattning på verksamheten och man har lön någon annanstans ifrån så är man inte så intressant.
Så en fyrhjuling är lätt att dra av för, dels för att ingen kollar, dels för att den är lätt att visa på nyttan med om man har plog och vagn till exempelvis.
Så en fyrhjuling är lätt att dra av för, dels för att ingen kollar, dels för att den är lätt att visa på nyttan med om man har plog och vagn till exempelvis.
Lustigt att du drog upp just fyrhjulingar, då det är en av de grejor som skatteverket verkligen har slagit ner på.Nötegårdsgubben skrev:
T.ex.: https://www.ja.se/artikel/60892/drfr-kan-din-fyrhjuling-beskattas.html