Byggahus.se
Ja, jag skulle tro det också.
4h gränsen kommer väl från någon miljöreglering om förväntad tid för myseldning.
 
T tompaah7503 skrev:
Visst har skogen en koldioxidbindande naturlig verkan men det är på lång sikt, ett kalhygge släpper ut stora mängder koldioxid under ett decennium efter avverkning och det tar upp till 80 år innan den växande skogen bundit samma mängd som man en gång kalavverkade.
Har jag skrivit nått om ved från kalavverkning? Att ta röja,gallra (och ta tillvara det som blåser ner) och använda till biobränsle ökar snarast skogens tillväxt, vilket sannolikt innebär att mer kol binds. Virket från avverkning/ kalavverkning är det bättre att vi bygger hus av, gärna i timmer eller KL-trä om man vill binda mycket koldioxid under lång tid.

Eftersom vi har otillräckligt med baskraft i Götaland är det fördelaktigt att använda något annat än el till bostadsuppvärmning, kraftvärme eller vedeldning är de bäst och enklaste sätten jag känner till att värma bostäder och minska underskottet på planerbar kraft.

Eldar man torr ved i lämpliga accumulerande eldstäder och ser till att sköta sotning och brandskyddskontroll tror jag knappast att husbränder bör vara nått problem.
 
  • Gilla
heimlaga och 1 till
  • Laddar…
Vill man ha ett skogsbruk som binder maximalt med koldioxid under längsta möjliga tid gäller det att maximera andelen sågtimmer och antingen kalhugga endast smärre ytor i gången eller driva någon form av mer eller mindre kontinuerligt skogsbruk. Detta för att jordmånen skall hållas någotsånär intakt och inte avge sitt innehåll av koldioxid till luften och för att största möjliga del av det kol som binds i träden skall bli långlivade produkter där koldioxiden är bunden länge. Med en längre omloppstid på skogen kan man både öka andelen sågvirke eftersom grövre träd ger större andel sågvirke i proportion till mängden bakan vid sågningen, och öka tiden som koldioxiden är bunden.

Jag som driver kontinuerligt skogsbruk med lång omloppstid och extremt hög andel högklassigt sågvirke som slutprodukt vet att andelen massaved blir obetydlig.
Därav skogsindustrins motstånd och propagandaspridning. De vill ha ett skogsbruk som producerar i första hand massaved som de kan köpa upp för dumpade priser.

Däremot så kommer det en hel del biprodukter som är för dålig kvalitet för att duga till massaved men som duger att elda. Torrgranar, krokiga björkar och rönnar och aspar, innanruttna granar, skatar, vindfällen med mera. Lämnar man dem att ruttna i skogen blir en stor del av kolet till koldioxid på några år så då är det bättre att ta vara på veden och bränna den och få billig lokalproducerad energi.
Åtgången av fossil energi för att utvinna och processa veden ligger mellan 10 och 20% av energiinnehållet när man gör det småskaligt och förnuftigt. Inte bra men bättre än alternativen.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 2 till
  • Laddar…
H heimlaga skrev:
Vill man ha ett skogsbruk som binder maximalt med koldioxid under längsta möjliga tid gäller det att maximera andelen sågtimmer och antingen kalhugga endast smärre ytor i gången eller driva någon form av mer eller mindre kontinuerligt skogsbruk. Detta för att jordmånen skall hållas någotsånär intakt och inte avge sitt innehåll av koldioxid till luften och för att största möjliga del av det kol som binds i träden skall bli långlivade produkter där koldioxiden är bunden länge. Med en längre omloppstid på skogen kan man både öka andelen sågvirke eftersom grövre träd ger större andel sågvirke i proportion till mängden bakan vid sågningen, och öka tiden som koldioxiden är bunden.

Jag som driver kontinuerligt skogsbruk med lång omloppstid och extremt hög andel högklassigt sågvirke som slutprodukt vet att andelen massaved blir obetydlig.
Därav skogsindustrins motstånd och propagandaspridning. De vill ha ett skogsbruk som producerar i första hand massaved som de kan köpa upp för dumpade priser.

Däremot så kommer det en hel del biprodukter som är för dålig kvalitet för att duga till massaved men som duger att elda. Torrgranar, krokiga björkar och rönnar och aspar, innanruttna granar, skatar, vindfällen med mera. Lämnar man dem att ruttna i skogen blir en stor del av kolet till koldioxid på några år så då är det bättre att ta vara på veden och bränna den och få billig lokalproducerad energi.
Åtgången av fossil energi för att utvinna och processa veden ligger mellan 10 och 20% av energiinnehållet när man gör det småskaligt och förnuftigt. Inte bra men bättre än alternativen.
Bra skrivet, håller med helt med dig. Kör en liknande variant jag med. Dvs blir en del ved av "skräpet" men främst fint timmer. Det bästa med detta tillvägagångssätt är att man alltid har en fin och trevlig skog att vistas i, samt att pengarna man kan få ut ur skogen hamnar i ens egna fickor och inte i skogsbolagens.

Tänk om man fattade det redan när man köpte skogen som ung, istället för att lyssna på alla gubbar som kunde något, men som bara blivit hjärntvättade av skogsindustrin. Jag var dock någorlunda klok, och gallrade mest ut ordentligt istället för att lyssna på skogsbolaget som tyckte att allt skulle ner. Men man lär så länge man lever.

Ang kaminerna stället jag mig tveksam till att en kamin bara är gjord för myseldning. Däremot kan man inte bara proppa i en massa ved så den blir överhettad. Läser man bruksanvisningen så står ju hur mkt man får elda. Lite sunt förnuft och att ta det lite varligt är nog melodin. Dvs slänga in några vedträn när det blivit en lagom glödbädd.
 
  • Gilla
Roger Fundin och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.