Byggahus.se
Claes Sörmland
Normalt ska en köpare kunna utgå från att alla bygglov finns på plats utan att undersöka detta med byggnadsnämnden. Säljaren kommunen har i praktiken upplysningsplikt om bygglov inte fanns på plats för bostaden.

Och kommunen har ju insett sitt misstag som säljare och tagit på sig ansvaret.

Det som har blivit olyckligt här är ju att säljaren kommunen borde ersätta köparen för alla kostnader med bygglovet. T ex betala en konsult (en specialiserad jurist) för hela arbetet med bygglovsprocessen, inklusive att upprätta och inge alla bygglovshandlingar.
 
  • Gilla
4774
  • Laddar…
T Troberg skrev:
I köpekontraktet så garanterade kommunen att bygglov för ändrad användning skulle beviljas (de specificerade inte ens att det var ändra användning som bostad, jag hade kunnat starta ett företag eller en kult där...).


De hade avtalat det. Om de inte lever upp till det är det ett avtalsbrott, och på ett eller annat sätt hade jag blivit skadefri i slutänden.

Nope, de garanterade att bygglov för ändrad användning skulle beviljas.

Personligen så tror jag, utan att verkligen veta, att det gått till så här:

De hade under nästan ett år försökt sälja fastigheten, primärt som bostad. Under den tiden hade man säkert haft diskussioner med byggnadsnämnden, och var klar med att det var möjligt.

Men, jag brydde mig inte. Jag hade ett avtal, sedan är det deras problem att uppfylla det.
Ett avtal om bygglov innebär inte att man är garanterad bygglov. blir det inget bygglov så har man troligtvis avtalat lite extra pengar..
Byggnadsnämnden godkänner bygglov.De kan inte garantera ett bygglov.

De garanterar inget bygglov. Bara att du ska gå skadelös därifrån ekonomiskt. För hus. blir det inget
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Normalt ska en köpare kunna utgå från att alla bygglov finns på plats utan att undersöka detta med byggnadsnämnden. Säljaren kommunen har i praktiken upplysningsplikt om bygglov inte fanns på plats för bostaden.

Och kommunen har ju insett sitt misstag som säljare och tagit på sig ansvaret.

Det som har blivit olyckligt här är ju att säljaren kommunen borde ersätta köparen för alla kostnader med bygglovet. T ex betala en konsult (en specialiserad jurist) för hela arbetet med bygglovsprocessen, inklusive att upprätta och inge alla bygglovshandlingar.
Finns det någon praxis när det gäller saknade bygglov? När det gäller vad som ska ingå? Eller är det egentligen bara skillnaden med och utan bygglov?
 
Vad var den egentliga missen vid köpet?

Nåt som vanliga dödliga kan ta lärdom av?

.
 
H Hybro skrev:
Vad var den egentliga missen vid köpet?

Nåt som vanliga dödliga kan ta lärdom av?

.
Jag skulle ta reda på om det finns bygglov och slutbevis/slutbesked. Om det finns detaljplan områdesbestämmelser eller inte. Om det ligger inom strandskyddat område. Om byggnaden har kulturhistoriska värden. Sedan skulle jag kolla om kommunen har några planer på att bygga i närområdet gm pågående planer och läsa kommunens framtida planer i översiktsplanen. Sedan skulle jag kolla i fastighetsregistret vilka uppgifter som finns gällande fastigheten. Där står även ev förelägganden. Men allt det borde en mäklare eller i det här fallet kommunen informerat om inför en försäljning.
 
  • Gilla
Hybro
  • Laddar…
Tack. Bra att känna till.
 
H Hybro skrev:
Vad var den egentliga missen vid köpet?

Nåt som vanliga dödliga kan ta lärdom av?

.
ÄR det bara jag som tolkar det som att frågan inte är prövad hos kommunen ännu, det saknas en del ritningar/kompletteringar innan anmälan kan behandlas och godkännas?
 
  • Gilla
MetteKson och 2 till
  • Laddar…
Bananskalare Bananskalare skrev:
Ett avtal om bygglov innebär inte att man är garanterad bygglov. blir det inget bygglov så har man troligtvis avtalat lite extra pengar..
Byggnadsnämnden godkänner bygglov.De kan inte garantera ett bygglov.

De garanterar inget bygglov. Bara att du ska gå skadelös därifrån ekonomiskt. För hus. blir det inget
Det var avtalat som en garanti.

Glöm inte heller att i myndighetsutövning så ska det extremt mycket till för att man ska ändra ett myndighetsbeslut som är gynnande för medborgaren.
 
Om kommunen har utfäst en garanti så kan de väl i teorin anta en ny detaljplan om det krävs för att bygglovet ska gå igenom
 
I fallet som tråden handlar om tror jag inte det är något problem att få bygglov egentligen. Det verkar mest handla om formaliteter som missats av köparna i själva ansökan i kombination med bristande kommunikation från kommunen?

.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 2 till
  • Laddar…
P
H Hybro skrev:
Vad var den egentliga missen vid köpet?

Nåt som vanliga dödliga kan ta lärdom av?

.
Missen var att köpa huset utan att det fanns ett bygglov för ändrad användning.
 
P pmd skrev:
Missen var att köpa huset utan att det fanns ett bygglov för ändrad användning.
Kanske inte, de bor där redan….
 
P pmd skrev:
Missen var att köpa huset utan att det fanns ett bygglov för ändrad användning.
Eller att flytta in innan dem hade fått bygglov start- och slutbesked.
 
P
B Bassebrasse skrev:
Eller att flytta in innan dem hade fått bygglov start- och slutbesked.
Det är lite av ett hasardspel. Det är ju inte säkert att de skulle få bygglov efter köpet.
 
  • Gilla
Bassebrasse
  • Laddar…
H
Ursäkta mycket text.
Men det är ett betalt inlägg i nwt.
Men lite info från ena sidan vinklar av tidningen.

Jesper och Johanna Löfman köpte den gamla herrgården på Gustavsberg och drömde om att bygga det perfekta boendet för sig och sina barn.

Nu väntar de fortfarande på att få sin bygglovsansökan godkänd – och vet inte om de kommer att få bo kvar över huvud taget.

– Våra barn undrar när de ska få egna rum, och det vill man kunna svara på, säger Johanna.

Den gula herrgården på Gustavsberg i Kristinehamn är byggd på 1800-talet. I lokalen har det tidigare varit förskola men den lades ner för några år sedan och sedan dess har byggnaden stått tom. För ett år sedan lades den anrika herrgården ut till försäljning. På den annonsen nappade bland annat en småbarnsfamilj.

– Tidigare bodde vi i ett 80-talshus på Byggmästaregatan, nära kyrkan. Men vi drömde om att bo i ett äldre hus, ett hus med historia. Och så hittade vi det här, säger Jesper och Johanna Löfman.

Johanna fortsätter:

– Det här är ett ganska unikt hus i Kristinehamn. De flesta gamla hus i stan ligger inne i centrum och har väldigt små tomter men här har man en hel park utanför huset. Men vi visste ju redan från början att det behövde renoveras. Vi köpte det i befintligt skick. Vi vill inte ha kvar plastmattor och vävtapeter utan ta fram de gamla ytskikten, säger hon med ett skratt.

Tillsammans med de två barnen bestämde de sig för att ta steget. Det var aldrig någon tvekan om vad avsikten med köpet var, och mäklarna marknadsförde dessutom den gamla herrgården som en attraktiv privatbostad med potential.
Det var inget missförstånd från någon sida. Vi förklarade att vi ville bo i huset, och att vi som barnfamilj behövde lite mer tid på oss för att hinna sälja vårt gamla hus, säger Jesper.

De skrev på alla papper i april förra året och flyttade in under sensommaren 2023. Redan innan flytten skedde hade familjen tagit in offerter på ett nytt stort badrum på bottenplan. Det bygget påbörjades dock först efter inflyttningen. De såg även till att skyndsamt laga det gamla skiffertaket som läckte in så fort de hade fått tillträde.

– Där kan man också ha en del synpunkter kring hur kommunen försummar våra gamla K-märka byggnader, säger Jesper.
Jesper och Johanna köpte herrgården som ett livsprojekt och det fanns många drömmar. Sen började problemen.

Efter bara ett par veckor på den nya adressen blev Jesper och Johanna kontaktade av en handläggare på kommunens planavdelning som förklarade att det hade skett ett misstag. Byggnaden var inte godkänd som privatbostad.

– Men de lovade att ta ansvar för misstaget och att de skulle stå för både bygglovsutgifter och sanktionsavgifter, säger Johanna.

Sanktionsavgiften, på drygt 50 000 kronor, betalades ut för att Jesper och Johanna hade flyttat in innan herrgården hade godkänts som bostad.

För att den gamla herrgården skulle få användas som privatbostad krävdes ett bygglov för ändrad användning. Kommunen lovade dock att det hela skulle vara en formalitet, och att allt skulle lösa sig om bara rätt papper skickades in.

– Nu säger de att det behövs kompletteringar, men vi anser att ärendet var komplett redan i oktober. Handläggningstiden ska vara högst tio veckor men kan förlängas till 20 veckor. Därefter sker en reducering av kostnaden för bygglovet. Nu har det gått över 20 veckor. Det är bara kommunen som tjänar på att det här drar ut på tiden, säger Jesper.

Det som nu gör att familjen ännu inte har fått sitt bygglov beviljat är att kommunen menar att det nya badrummet på entréplan inte uppfyller de tillgänglighetskrav som finns inskrivna i plan- och bygglagen.

– Även en gammal byggnad som denna ska uppfylla nybyggnadskrav när man söker nytt bygglov, säger Jesper.

Jesper och Johanna menar att det finns gott om möjlighet för miljö- och byggnadsnämnden att göra avsteg från bestämmelserna.

Det handlar helt krasst om 20 centimeter. Kommunen menar att fastigheten inte uppfyller tillgänglighetskraven på hygienrum. På bottenplan finns det två hygienrum. Det ena är alltså nyrenoverat och rejält tilltaget med badkar, golvvärme och dusch, men det finns också en liten dörr så att man ska kunna stänga om sig när man går på toaletten. Det är det som har krånglat till det.

– Alternativet är att vi slår ut en vägg i det nybyggda badrummet, och jag tror att det är det som de föreslår nu. Men det är mycket pengar och när vi frågade handläggaren på planavdelningen om det var någonting som de kunde tänka sig att stå för så sa de nej.
Johanna och Jesper anser att kommunen väljer att tolka allmänna råd som om de vore bindande. Egentligen anser de att listan på missförhållanden är många.

Johanna har även varit i kontakt med kommundirektör Martin Willén för att vädra sitt missnöje med hur arbetet försiggår på kommunens förvaltningar.

– Vi lever i en mardröm. Jag vill kunna svara min femåriga dotter på frågan om när vi ska börja renovera och måla om i hennes rum, skriver hon bland annat i mejlet.

Jesper säger att han och Johanna, som är jurist, har lyckats navigera sig genom en snårskog av lagar och regler mest på tur.
Ur invånarsynpunkt är det anmärkningsvärt att man nästan måste vara expert för att klara av det här. Vi måste ha otroligt många kunskaper för att kunna ställa rätt frågor och vi får inte mycket hjälp. Det har drabbat oss ganska hårt. Det har varit energikrävande, säger han.
Nu har Jesper och Johanna tröttnat. I slutet av mars kommer deras bygglovsansökan att hanteras av kommunens miljö- och byggnadsnämnd. De är inte särskilt hoppfulla.

– Jag räknar med att de säger nej, det är de signaler som vi har fått, säger Jesper.

Vad händer då?

– Jag vet inte. Ska vi bli avhysta? utbrister Johanna.

– Vi bor ju här olovligt egentligen. Vi bor i en förskola och det är inte tillåtet. Risken är att de kommer hit och ger oss ett föreläggande att flytta inom en viss tid. Vi har ingen annanstans att flytta. Vi har ju sålt vårt gamla hus, där är det någon annan som bor nu. Det som var barnens trygga punkt, säger Jesper Löfman.
 
  • Gilla
Jonatan79
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.