Hejsan.
Är det nån som vet hur reglerna ser ut hur stort , högt, brett får ett fritidshus på arrenderad mark vara?

Och var kan jag läsa om det i så fall..
 
cortex74 skrev:
Hejsan.
Är det nån som vet hur reglerna ser ut hur stort , högt, brett får ett fritidshus på arrenderad mark vara?

Och var kan jag läsa om det i så fall..
Det trode kommunen ha koll på - mig veterligen finns inga särskilda regler utan det torde vara detaljplanen eller kommunala bestämmelser som gäller !?

/K
 
är det som att äga eget? bara det man betalar för marken?
har man fullt rätt tex att göra som man vill med stugan och innehållet?
ex. hyra ut och så?
när det gäller arrendemark?
 
Ganska övertygad om att det påverkar banlånet iaf, eftersom du inte äger tomten kan du inte pantsätta den. Huset däremot..

Övrigt låter jag någon annan svara på..
 
Huvudregeln är att om inget annat uttryckligen står i avtalet har stugägaren/arrendatorn rätt att hyra ut den och disponera sin byggnad som han vill. Men ofta vill markägaren reglera användningen för att inte äventyra sina andra intressen.

Möjligheter och behov av bygglov regleras inte alls av arrendeavtal eller jordabalken. Det styrs av plan- och bygglagen. Du måste inte äga marken för att exempelvis begära förhandsbesked eller bygglov. Du behöver faktiskt inte ens vara arrendator.

Vill du utreda byggrätten på något ställe söker du rätt på markens fastighetsbeteckning. Med denna uppgift kan bygglovsmyndigheten upplysa dig om
1. hur översiktsplanen eventuellt berör fastigheten, och 2. om fastigheten berörs av någon detaljplan.

Om detaljplan (eller någon gammal "områdesplan" är fastställd framgår det direkt i detalj hur en byggnad ska se ut. Om marken bara omfattas av utomplanebestämmelser KAN det bli svårt att öht få bygga något alls.
 
Huvudregeln är att markägaren skall godkänna en andrahandsupplåtelse, s.k. underarrende, av arrenderad mark (i alla fall om det är ett bostadsarrende som avses, vilket oftast är fallet när det handlar om fritidshus) eftersom det kan anses strida mot Jordabalken 10:e kapitlet, 1 §, 2:a st. : "Bostadsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrendestället uppföra eller bibehålla bostadshus och det ej är uppenbart att upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose annat ändamål än att bereda bostad åt arrendatorn och honom närstående."

Villaägarnas broschyr om arrende beskriver det ganska bra på sid 8:

http://www.villaagarna.se/pls/portal/docs/1/702510.PDF

"Det är ingen ovanlig situation att arrendatorn vill hyra ut hela eller delar av arrendestället under till exempel sommarmånaderna. Grundregeln är att det inte är tillåtet att hyra ut arrendestället i andra hand utan jordägarens godkännande. Ett bostadsarrende ska avse bostad åt arrendatorn och honom närstående. Hyrs bostaden ut till andra, och eftersom uthyrningen ofta syftar till att få en inkomst, uppfylls inte längre ändamålet med arrendeavtalet. Det kan till och med vara skäl för förverkande av arrenderätten. Innan uthyrning sker bör därför arrendatorn alltid fråga jordägaren om lov först."

För att inte äventyra arrenderätten är det alltid bäst att försäkra sig om jordägarens godkännande.

Att äga fastighet på arrenderad mark är inte jämförbart med tomträtt eller äganderätt. Även om man åtnjuter visst skydd av lagen i den händelse tvist med jordägaren uppstår måste man t.ex. alltid erbjuda jordägaren att återtaga arrendestället mot erläggande av skälig ersättning vid ägarbyte. (JB 10 kap., §7, 2 st.). Tvister hanteras oftast genom att man deponerar arrendeavgiften hos länsstyrelsen, meddelar jordägaren och sedan kopplar in den lokala arrendenämnden vars enda uppgift är att handlägga arrendetvister. Det vanligaste ärendet torde vara frågor om arrendeavgiftens storlek.
 
Redigerat:
R
Säkert helt OT, men vill bestämt avråda från att bygga på arrendetomt..!!
 
Lån är knepigt för hus på annan mark eftersom byggnaden inte går att inteckna. Man kan göra en säkerhetsöverlåtelse med ett enda lån. Juridiken kring säkerhetslån är rätt speciell, det finns en uppsats man kan rekvirera från biblioteket på Luleås tekniska universitet som heter Byggnad på annans mark av Anders Nordbrant, 2001:148. Tyvärrr finns den inte på nätet. Uppatsen täcker området bra. Har man en gång gjort en säkerhetsöverlåtelse kan senare kommande köpare aldrig vara trygga över förvärvet, ingen hävd, ingen god tro. finns rättsfall, NJA 1952 s. 407.

Byggnad på annans mark överlåtes med sakrättslig verkan genom enbart avtal ingen registrering. Har just ägnat flera dar åt studier av juridiken som rönt ringa intresse från lagstiftaren eftersom det är en fast sak som är lös egendom men inte lösöre - och inte fast egendom, så jordabalken gäller inte. För entreprenadköp av lös byggnad finns konsumentlagstiftning. Se till att ha skrivet och tydligt avtal även om det inte är ett krav.

Fast bygger man en liten stuga kan man ju ta den med sig sen som arrendatorer gjorde förr. Kör med tretex som isolering, mycket bra material. Och låt bli att hyra ut den... Om tjejen delar inköpskostnaden med en fjuttpeng blir hon hälftenägare, NJA 2008 s. 826.
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.