M Marcussjogren skrev:
Är det någon som vet hur det blir med självdraget via murstocken, kommer det bli ”baksug” i dessa pga fläktarnas kraft?
Det beror säkert till största delen på hur tätt huset är i övrigt.

M Marcussjogren skrev:
Följer principen att om man istället har 3st 100mm don i tre olika rum så blir det betydligt mindre märkbart drag i rummen? Och 5st i 5 olika rum ger ännu mindre drag?
Det blir inte dragit så att gardinerna fladdrar.
Men om du tar tilluften direkt utifrån så märks nog kalldraget nu när temperaturen kryper ner mot noll.

Hos mig, med FTX-ventilation, har vi 5 tilluftventiler, med ca 5 l/s flöde i varje.
Visst känner man luftdraget svagt om man håller handen alldeles under.
Men det är ju uppvärmd luft, och det känns naturligtvis inte obehagligt.
 
  • Gilla
Marcussjogren
  • Laddar…
M
Kan man tänka typ så här?

Intellivent fläkt på varje våning som suger runt 16l/s

Tre tilluftsventiler á 8l/s som maxkapacitet. Ventilen närmast fläkten stryps lite mer än övriga, så. Får man det något så när balanserat på runt 5L/s?

Att veta exakt är ju antagligen omöjligt utan dyra mätverktyg som jag inte har.
 
M Marcussjogren skrev:
Ventilen närmast fläkten stryps lite mer än övriga, så. Får man det något så när balanserat på runt 5L/s?
Det tror jag man kan bedöma själv, på ett ungefär i alla fall.
Man kan ju känna, använda ett levande ljus och se hur det fladdrar eller kolla med rök t.ex.
 
  • Gilla
Marcussjogren
  • Laddar…
M
Ovan resonemang bygger ju så klart på att huset i övrigt är tätt, det är det inte.
Men det jag menar är, man behöver väl förmodligen strypa närmsta ventil då den annars kommer ta in med full kapacitet och så får de andra två stå för resterande del? Säg typ 3,5l/s vardera.
 
M
Im-/spiskanalen kan man ju säga fungerar dåligt - spiroböjen som går upp 10-15cm i skorstenen är full av grus och sand (gammalt bruk). Så på något sätt måste jag försöka gräva ut det också.

Kul det här med ventilationskanaler! :(
 
Det är riktigt att du bör strypa tilluften mer ju närmare ett utsug det sitter. Det är ingen rocket science. Installera och känn med handen hur mkt det drar i varje tilluftsventil och justera tills du är nöjd. I ett gammalt otätt hus är teorin bara ett grovt riktvärde. Empiri är viktigare.

Varje hus är unikt, och samspelar med platsen, t ex vad gäller fukt, vind, temperatur osv. När det gäller ventilation, och då i synnerhet vid självdrag, så bör man ta i beaktande den förhärskande vindriktningen. Det blir övertryck på vindsidan och undertryck på läsidan. Det behöver bara vara ett svagt drag i luften utomhus för att det ska ge stora effekter på ventilationen. Dvs "tilluftsventiler" kommer att fungera som frånluftsventiler och vice versa. Vid självdrag är en ventil inget annat än en öppning i fasaden och luften rör sig in eller ut beroende på tryckskillnaden mellan in- och utsida av väggen de sitter i.
 
  • Gilla
Marcussjogren
  • Laddar…
M
Oldboy Oldboy skrev:
Det är riktigt att du bör strypa tilluften mer ju närmare ett utsug det sitter. Det är ingen rocket science. Installera och känn med handen hur mkt det drar i varje tilluftsventil och justera tills du är nöjd. I ett gammalt otätt hus är teorin bara ett grovt riktvärde. Empiri är viktigare.

Varje hus är unikt, och samspelar med platsen, t ex vad gäller fukt, vind, temperatur osv. När det gäller ventilation, och då i synnerhet vid självdrag, så bör man ta i beaktande den förhärskande vindriktningen. Det blir övertryck på vindsidan och undertryck på läsidan. Det behöver bara vara ett svagt drag i luften utomhus för att det ska ge stora effekter på ventilationen. Dvs "tilluftsventiler" kommer att fungera som frånluftsventiler och vice versa. Vid självdrag är en ventil inget annat än en öppning i fasaden och luften rör sig in eller ut beroende på tryckskillnaden mellan in- och utsida av väggen de sitter i.
Tack Oldboy,

Det är lite så jag har filosoferat kring det de senaste dagarna också.

Hade dock tänkt försöka sätta stormkåpor på de två sidor som är mest väderutsatta.

Får nog som du säger, sätta ventilerna i de stora och mest använda rummen och sen känna mig fram. Huset är som du säger inte alls tätt utan det kommer ju in luft lite varstans, men inte så mycket som det egentligen behöver göra.

Håller nu på och fixar den något igensatta imkanalen för spisfläkten. Bara det lär göra betydande skillnad vill jag tro.
 
M
Då var spisfläkten fixad, 2,5L bruk och skräp låg det i sista böjen :)

Luftfuktigheten på nedervåningen sjönk med nästan 10% på någon dag trots ihållande väderlek.

Har även köpt in tilluftsventiler så snart kan jag börja montera det också.
 
M
En tanke dock - sovrummet ligger på en gavel med utbyggnad underp, badrummet åt ena hållet och en sval (15-16C) garderob/kattvind åt andra hållet.

Skulle det funka att dra en isolerad tilluftskanal genom garderoben och komma ut på långsidan av huset?
Detta för att slippa allt för avancerade balansövningar eller skylift för montage av utvändiga delen.
Blir i så fall 3-4m kanal som kommer luta ganska kraftigt uppåt. Är rädd att det kanske kommer störa flödet.
 
Om du menar att ta in luft från gaveln och leda förbi sovrummet i katt vinden så går det bra. Lutningen bör inte ha ngn påverkan.
Du behöver dock ha en fuktspärrad isolering på röret. Annars riskerar du kondens på vintern när den varma (relativt) och fuktiga inomhusluften stöter på det kalla ventilationsröret.
 
M
Tvärtom menar jag - ta in luften på långsidan, via kattvinden och in i sovrummet.
Men principen är ju densamma i alla fall.
Tack!
 
M
Har satt in två ventiler nu och har inte haft någon kondens på fönsterna längre, förutom på ett par.

Fönsterna är till 25-30% täckta av köksbänken och längst ner så blir det så klart kondens. Fönsterna är dessutom på norrsidan så det är ju riktigt dåligt läge.
Sitter ingen radiator eller dylikt i närheten.

Funderade därför på att öppna upp ett par hål i baksidan av köksbänken mot fönstret och se om det hjälper till att få igång ventilationen kring fönstret.

Hjälper inte det så funderar jag på att dra ett 18 eller 22mm framledningsrör framför hålen för att få dit lite värme. Låter det som att det är helt befängt eller är det kanske värt besväret?

Vill inte sätta en hel radiator där då vi förvarar torrvaror i vissa lådor där.
 
Det låter som en mkt rimlig lösning.
Tror att det behöver vara så mkt öppning som det praktiskt går att åstadkomma. Ju mer värme (varmare) som finns under fönstret, desto bättre rotation/stigning blir det på luften.

Labbade med liknande när jag fortfarande gick i skolan och bodde hemma hos morsan o farsan i deras 70-talshus. Djupa (10 - 12 cm) fönsternischer där det blev lite kondens längst ner. Satte egentligen bara hemmasnickrade luftledare som fångade upp luften ovan elementen och ledde in den mot glaset längs ner.
Resultatet var... dåligt. Inte för att principen var fel, utan för att det fanns i stort sett ingen varm luft som steg uppåt... (Pga snålt ställda termostater.)
 
  • Gilla
Marcussjogren
  • Laddar…
M
Vi får se om vi fixar lite värme där någon dag, ligger nog en bit framåt i tiden!

Har dock kommit på en ny fråga. Satte in en ventil i sovrummet (S1) men tycker det funkar riktigt dålig trots att fläkten går på höga varv (kanske 100m3/h) i badrummet (B).
Det jag får för mig är att fläkten istället tar luften från trappan från nedervåningen så det blir liksom inget bra undertryck.

Funderar därför på om man skulle ta upp ett ventilationshål mellan sovrummet och badrummet så att luften tar den vägen istället. Låter det som en vettig idé?

Gröna pilar är ventilation, blå pil är tänkt ventilstionshål mellan rummen.

Är inte rädd för vatten då duschen är 3m från där hålet blir i så fall.
 
  • Handritad skiss av två rum märkta S1 och B med pilar som visar ventilationsflöde och planerat ventilationshål.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.