Håller 3cm natursten på uppfarten
Flisby som vi funderar köpa marksten av rekommenderar att man lägger natursten som är ca 6cm tjock på ytor där man skal köra bil istället för den vanliga som är runt 3 cm.
Vi har tyvärr snöat in på en typ av sandsten som bara finns i 3cm, så frågan är hur bra skulle den hålla, vad händer om den inte håller?
Flisbys lösning är att man gjuter betong under, vilket är ett extraprojekt och en extrakostnad.
Detta är i sydvästra Skåne, dvs Sveriges mildaste klimat, marken är sand som dränerar bra (om det är relevant).
Tack på förhand för svar och hjälp.
Vi har tyvärr snöat in på en typ av sandsten som bara finns i 3cm, så frågan är hur bra skulle den hålla, vad händer om den inte håller?
Flisbys lösning är att man gjuter betong under, vilket är ett extraprojekt och en extrakostnad.
Detta är i sydvästra Skåne, dvs Sveriges mildaste klimat, marken är sand som dränerar bra (om det är relevant).
Tack på förhand för svar och hjälp.
Man kan ju sätta stenen i betong istället för packad stenmjöl. Det blir såklart dyrare men ingen jättekostnad. Dvs ut med ett armeringsnät och sen en blaffa betong under stenen innan sättning.
Du kan ju chansa om du köper något dussin extrastenar och gör ett bra underarbete.
Du kan ju chansa om du köper något dussin extrastenar och gör ett bra underarbete.
3 cm sten lagd på "vanligt" sätt är inte farbar för bil. Och då spricker stenarna när man kör på dem, vilket inte ser snyggt ut och sedan kommer ni sannolikt ändå vilja/behöva lägga om uppfarten på något sätt vilket kostar mer pengar.....
Redigerat:
3 cm sandsten kommer inte att hålla. Tänk även på att en garageplan även ska tåla punktlaster från domkraften tex.
Är det inte risk att man får frostsprängning med tiden om man gjuter och lägger plattor i betongen? Gamla betongtrappor med stenplattor på kan ju ha såna problem.
Man bör nog hålla sig till rekommendationer om körbara plattor om man vill ha en parkeringsplats eller garageuppfart som håller.
Man bör nog hålla sig till rekommendationer om körbara plattor om man vill ha en parkeringsplats eller garageuppfart som håller.
Jag har lagt 30mm granitskivor på en betongplatta. Det är inte för bil utan gåneg till entretrappan från gatan. Marken under har en del lera, och jag vill vara säker på att det inte blir sättningar.
Jag gjöt en 100mm betongplatta på en bädd av 0-16mm kross, 100mm dränerande makadamm, 100mm frigolit, för att undvika tjälrörelser.
Jag ångrar frigoliten lite, den isolerar så att plattan blir kall snabbare när det är kallt. Det blir ibland blankis just där man skall gå, trots att plattorna bredvid, som är vanlig marksten satta på vanligt sätt, har "sommarväglag".
Jag satte graniten med Ardex fix för natursten utomhus. Och Ardex fog för utomhus.
Allt ser fortfarande ut som nytt efter 6 år.
Skulle jag haft det som körbar infart, skulle jag nog lagt ett tjockare bärlager under, och kanske för säkerhets skull gjutit lite tjockare också. är det en lång infart skulle jag nog också konsultera någon, om man bör sektionera upp den med mjukfog mellan.
Jag gjöt en 100mm betongplatta på en bädd av 0-16mm kross, 100mm dränerande makadamm, 100mm frigolit, för att undvika tjälrörelser.
Jag ångrar frigoliten lite, den isolerar så att plattan blir kall snabbare när det är kallt. Det blir ibland blankis just där man skall gå, trots att plattorna bredvid, som är vanlig marksten satta på vanligt sätt, har "sommarväglag".
Jag satte graniten med Ardex fix för natursten utomhus. Och Ardex fog för utomhus.
Allt ser fortfarande ut som nytt efter 6 år.
Skulle jag haft det som körbar infart, skulle jag nog lagt ett tjockare bärlager under, och kanske för säkerhets skull gjutit lite tjockare också. är det en lång infart skulle jag nog också konsultera någon, om man bör sektionera upp den med mjukfog mellan.
Redigerat:
När man gjuter smala och långa betongplattor utomhus för gångar etc. så bör man räkna med att de spricker förr eller senare.
För att undvika att betongplattan spricker okontrollerat så brukar man såga spår tvärsöver betongplattan så kan man kontrollera vart det spricker. Spåren behöver inte gå rakt igenom hela betongplattan utan det räcker med att man sågar spåren ca 0,5-1 cm djupa (beroende på hur tjock plattan är. En tunnare platta kräver mindre djupa spår).
Skall man sedan plattsätta ovanpå den gjutna plattan så sågar man spåren så att dessa matchar skarvarna mellan plattorna. När det sedan spricker så spricker förhoppningsvis inte plattorna utan sprickan hamnar i skarven mellan plattorna så att det knappt syns.
Men om man gjuter en stor rektangulär betongplatta för t.ex. en uppfart så kan man göra den tjock och med rätt material under så behöver den inte spricka. Så antingen gjuter man en billigare och tunnare platta och förbereder för att den kan spricka, eller så gör man en tjock och dyr platta som förhoppningsvis inte spricker.
Proffsen som gjuter gångar och uppfarter brukar köra den tunnare varianten och såga spår för att få en kontrollerad sprickbildning.
För att undvika att betongplattan spricker okontrollerat så brukar man såga spår tvärsöver betongplattan så kan man kontrollera vart det spricker. Spåren behöver inte gå rakt igenom hela betongplattan utan det räcker med att man sågar spåren ca 0,5-1 cm djupa (beroende på hur tjock plattan är. En tunnare platta kräver mindre djupa spår).
Skall man sedan plattsätta ovanpå den gjutna plattan så sågar man spåren så att dessa matchar skarvarna mellan plattorna. När det sedan spricker så spricker förhoppningsvis inte plattorna utan sprickan hamnar i skarven mellan plattorna så att det knappt syns.
Men om man gjuter en stor rektangulär betongplatta för t.ex. en uppfart så kan man göra den tjock och med rätt material under så behöver den inte spricka. Så antingen gjuter man en billigare och tunnare platta och förbereder för att den kan spricka, eller så gör man en tjock och dyr platta som förhoppningsvis inte spricker.
Proffsen som gjuter gångar och uppfarter brukar köra den tunnare varianten och såga spår för att få en kontrollerad sprickbildning.