Golvvärme - el eller vatten?

Hej,
vår förening har sålt råvinden till en byggherre och lägenheterna står nu klara. I kontraktet står det att innehavarna av vindslägenheterna ska stå för uppvärmningen. Vinden har fått vattenburen golvvärme som värms med elpatron, övriga huset har fjärrvärme inkluderat i årsavgiften. Byggherren har dock motsatt sig klausulen om att han ska stå för uppvärmning, när föreningens övriga medlemmar får den inkluderad. Byggherren säger att uppvärmningen inte blir dyrare än vår egen fjärrvärme, motsvarande totalt 13000/år för två lägenheter (som delar golvvärmesystemet) om 45 respektive 55 kvm. Lägenheterna har 3 glas fönster. Vi i styrelsen undrar därför vad som är brukligt att göra i sådana fall, och om kostnaderna är trovärdiga?

En maxitemperatur på 27 grader för golvvärme är inte bara av ondo för kanske trägolv - utan framförallt att man av medicinska skäl inte skall (får) ha högre värme än 27 grader på golvet. Det påverkar blodcirkulationen om värmen är högre.

Vi vet inte riktigt hur golvvärme påverkar innomhusmiljön..
byggindustrin är alldeles för fokuserad på boendekostnader och ser inte andra faktorer som påverkar oss människor.

vi behöver luft,fukt..värme ljus..ekonomi men också lyckliga känslor ifrån vårt boende.

golvärme löser en del av dessa problem men skapar också nya.

troligtvis så behöver vi en sammansatt lösning när det gäller uppvärmning så att vi inte missar viktiga faktorer.

1.uppvärmning ska ske utan förluster och flera av dom golvvärme konstruktioner som finns på marknaden är rent olämpliga..
2.regleringen i en trög konstruktion lämpar sig dåligt för våra behov av värme när vi är stillasittande och kallare när vi rör oss mer
3 ventilationen fungerar dåligt i en för laminär byggnad med golvärme
4 golvmatrial ger väldig skillnad med golvvärme genom hur ledningsförmågan är mot fötter eller tofflor
mattor etc
nej se en byggnad som den del av organismen det är..det är vår päls och vårt skal etc..

Byggde villan 1990 med luftburen golvvärme, ett rörsystem ingjutet i betonplattan. En värmare(5 kW) och en fläkt som blåser runt luften i det slutna systemet, vi bor alltså i princip på ett stort element : ) . Visst är systemet lite trögt men när man lärt sig hantera det fungerar det utmärkt. Ingen risk för vare sig läckage(vattenburen) eller brand(elburen). Värmen går ca 4 timmar per dygn under ca november till april. Under snart 20 års drift har jag behövet byta fläkten 1 gång. Kostnad: 1200 kr.

Hej, Jag håller inte riktigt med om två av punkterna som är listade som nackdelar med golvvärme här. 1. Att man skulle ha det varmare bara för att man vill känna det. Det skulle man kunna lista som nackdel med alla värmesystem i så fall. Jag menar vrider man upp på max är det alltid onödigt dyrt oavsett vilket system det är. 2. 27 grader. Det stämmer att det bara får vara 27 grader i golvet för att garrantera laminatgolv. Men det finns dock många olika system som är anpassade för detta på marknaden. Tex. Kelvins golvvärme som inte förlitar sig på en termostat givare utan mäter värmen i själva golvslingan.

Det absolut viktigaste med golvvärme är väl ändå att huset är anpassat till det! Alla borde väl fatta att man inte kan installera golvvärme i ett hus med oisolerad platta! Jag är ingen superexpert inom ämnet men fattar att man inte kan installera golvvärme i gammalt rackelhus!!!!!!

Kan kan man alltid men har man ingen isolering finns det inget värmesystem som blir ekonomiskt.

Om det vore av onda av medicinska skäl, kan du förklara det? Jag har ca 30 grader i mina klinkergolv, det tycker jag känns skönt. Alla mina grannar har det samma, vi bor nämligen i ett klimat där vi får det automatiskt, och då skulle alla här ha medicinska problem???
Förklara dtta så jag kan förklara för mina grannar att vi måste kyla golven...

Jag har gjort bort mig ordentligt, jag har förväxlat två förpackningar värmekabel, installerat, flytspacklat och klinkat golvet. Kollade att slingan var hel innan jag la golvet. När jag nu kopplar in värmen så visar instrumentet 3800 W.
Kan jag på något sätt med transformator eller tyristor sänka effekten, badrummet är bara 6 kvm.

Såg att det var ett tag sedan du postade och du kanske redan löst problemet. Vad är det för märkspänning på kabeln? Är det en 400V kabel kan du ansluta den till enfas och då får du bara 2185W.

jag kan inte förstå hur det kan vara av ondo att ha över 27 grader i golvet av mesicinska skäl. visst att det blir över vanlig kroppstemeratur, för fotsulorna, men det blir det i en bastu också t.ex, fast då över hela kroppen.

Vi funderar på att köpa ett hus som är väldigt stort. Närmare 500kvm. I halva huset finns ingen värme indragen och i den andra halvan är det direktverkande el. Om vi köper huset vill vi byta värmesystem till vattenburet och dra in värme i den del av huset som saknar det idag.

I hela huset finns de gamla trägolven kvar (huset är från 1820-talet). Huset är byggt med timmerstomme och står på en stengrund. Enligt ägaren så är isoleringen i grunden sågspån.

Det jag undrar är om det är möjligt att lägga golvvärme i ett sådant hus? Alla gamla elelement måste bytas ut eftersom de är trasiga och gamla. Är det bättre (ekonomiskt, arbetsinsatsen och energimässigt) att endast sätta in nya element (vattenburna) eller att välja golvvärme?

Råd, idéer och tips tas tacksamt emot.

Ser att ämnet är ganska gammalt, men tänkte delge dej mina egna erfarenheter ändå. Köpte en äldre gård i norrland -95. Två boningshus från -39. Ett med hel källare, det andra på torpargrund. Rekommenderar starkt vattenburet radiator-system (konvektorelement är otroligt effektivt), med jord eller bergvärme, kompletterat med insatser i öppna spisar etc, (en pelletsinsats är kanon!) och cirkulerande luft, samt solpaneler. (Tar för givet att det finns veduppvärmning i ett så gammalt hus.) På detta sätt slipper ni söndertorkade trägolv, (dom torkar isär av golvvärme, garanterat!), kallras från fönster och kostnaden att lägga in nya golv. Bättre då att markisolera underifrån, (glöm inte ventilationen) och lägga pengarna på en bra värmepump. Har ett liknande system själv numera och betalar ca. 20 000:-/år för att värma 360 kvm. Inkl. varmvatten och normal hushållsel. Lång väg, men kul och väl värt i sista änden. Lycka Till! Johan

Hej det finns alldeles för många” experter ” när det gäller golvvärme och värmepumpar. jag bor i ett funkis hus på 205m2 , som jag har installerat ett Wirsbo golvvärmesystem i träbjälklag med Kärs oljat parkettgolv (oljad parkett ger en varmare känsla).

1. Jag har inga problem med sprikor (har stora golv ytor utan rörelseskarvar och en del tjocka mattor)
2. När jag flyttade in var årsförbrukningen på 30,000kw med el-patron och två stycken pensionär boende i huset.
3. Har Installerat en bergvärmepump för 6år sedan, för att få bästa temperatur till golvvärmen.
4. När jag skulle installera min pump så sa alla att den inte skulle leverera mer än 70% av husets förbrukning, men jag ville att den skulle klara minst 80% ( när allt var klart så klarar den att värma huset ner till minus 18 utan till skott) alltså enligt alla experter var den för stor= dåliga driftförhållanden. Men min förbrukning ligger nu mera på 13.000kw. Vi är en barnfamilj med 2st barn som gillar att bada. Tvättmaskinen går mins två gånger om dagen likaså diskmaskinen. Vi är frusna och har aldrig under 22o inne under vintern.
5. Vad som ofta missas är att man måste justera in flödena rätt mellan våningarna (med STAD –ventiler) och i slingorna för att få rätt ”balans i värme systemet och ett bra inomhusklimat i ”alla utrymmen” = då slipper man sprickor i golven.
6. Jag har även stora original 30tals fönster utan att få kallras
7. Med rätt placerad termostat upplever jag inte att inomhus temperaturen är så speciellt trög reglerad. Om man har möjlighet att ställa in natt sänknig på golvärmen, så gör det på dag tid i stället så spar man pengar. Varför värma när ingen är hemma och solen gör jobbet

Jag vill inte påstå att alla experter är dåliga men frågan är om det inte finns för många som tror att dom är experter. När det gäller värmepumpar är det tyvärr så att dom som säljer och installera oftast inte har kunskapen om hur viktigt det är med ett ”rätt” in justerat flöden i värmesystemet. Ska man blanda radiatorer och golvvärme bör man använda en separat shunt (som även den är in justerad) till golvvärmen.

Det kanske spårade ut lite från golvvärme, men jag kunde inte låta bli.

En glad amatör.

Vill dela med mig av mina erfarenheter med golvvärme.

Kan inte tänka mig bättre än vattenburen golvvärme. Särskilt om den är ingjuten i betongbjälklag. I kombination med bergvärme är det perfekt. Det ger en mycket bra värmeekonomi och fungerar perfekt med hög komfort om det är riktigt injusterat (se nedan).

Vårt hus som är ett suteränghus på 160m2 i övervåningen och 110m2 i "källar"-våningen byggdes 1981 och var på den tiden mycket välisolerat (26 cm i väggar (10 cm i källardelen) och 35-40 cm i tak) men tyvärr bara 5 cm under bottenplattan. Det har mycket stora fönsterytor från golv till 2,10m höjd, varav de flesta åt söder eller sydväst. Stort takutsprång ger mindre solinstrålning på sommaren. Mot norr och öster helt normala fönster, 3-glas. Planlösningen är relativt öppen.

Golvbeläggningen är mestadels klinker men fyra rum på tillsammans drygt 60m2 har parkett i ek och ask utan några som helst problem.

Detta relativt stora hus drar ett normalår bara ca 16 000kwh per år varav ca 6 500kwh för uppvärmning och ca 1 500kwh för tappvarmvatten enligt mätare på värmepumpen (bergvärme). Normalt behövs inget värmetillskott innan det blir kallare än +5C ute fast värmen har av bekvämlighetsskäl varit inkopplad hela året de senaste 15 åren. Har däremot stängt av cirkulation av tappvarmvatten eftersom det drar ytterligare 1 500kwh per år. Värmepumpen står i garaget och värme/varmvatten leds ca 30m i en kulvertledning till huset.

Ja, systemet är trögt och det är definitivt ingen nackdel, tvärtom. Rätt inställt drar det ingen onödig värme ändå. Därför har jag aldrig installerat några termostater i de olika rummen, det är bara en helt onödig kostnad.

Istället har jag varit mycket noggrann med att justera in flödena i samtliga rum så att det balanserar i hela systemet. Det tar lite tid, upp till en vecka, och skall helst göras på vintern när systemet kan jobba för fullt. Jag har gjort det med en enkel men noggrann digital termometer och små flaskor/glas med vatten som jag placerat i de olika rummen. Detta för att kunna mäta mer exakt utan att temperaturen fluktuerar. En mätning av temperaturen på vattnet på morgonen och en på kvällen (notera värdena). Öka eller minska flödet i golvvärmeventilen för rummet tills du har den temperatur du önskar. Sedan du ställt in flödet för varje rum behöver du aldrig röra det mer om du inte permanent vill ändra temperaturen i rummet.

Därefter är det viktigt att ställa in reglerkurvan riktigt till den motordrivna shunten som reglerar framledningstemperaturen så att den ger rätt temperatur i förhållande till utetemperaturen (obs givaren måste sitta lämpligt skyddad åt norr). Rätt injusterad har du samma inomhustemperatur vid 0C såväl som vid +25C.

Eftersom plaströren är ingjutna i betong är det väldigt liten temperaturskillnad på vattnet och inomhustemperaturen. Oftast bara 2 grader varmare än den önskade rumstemperaturen som är ca 23C. När det är ner till -20-25C, vilket har inträffat ibland, är framledningstemperaturen (mätt vid shunten) inte högre än ca +28C, eller ca 5 grader högre än rumstemperaturen.

Det är viktigt att planera läggningen av värmerören riktigt. T ex att vid stora fönsterpartier lägga slingorna tätare. Då undviker man kallras. I rummen med parkett måste man öka flödet något eftersom parketten isolerar något mot betonggolvet. Golvtemperaturen på parketten blir aldrig 28C även om framledningstemperaturen går upp till detta.

Min erfarenhet är att systemet väl kompenserar för extravärme vid t ex solinstrålning. Det sker eftersom solen värmer upp både golvet och luften. När temperaturen i rummet blir varmare så minskar dt (delta-t) eller skillnaden i temperatur mellan golvet och luften i rummet, varvid automatiskt mindre värme tas från golvet. Om framledningstemperaturen är 24C och luften i rummet blir uppvärmt till samma temperatur av solinstrålning avges ingen värme och ingen energi förbrukas. Detta är en extra fördel på sommaren då ett av solen uppvärmt golv transporterar bort värme via vattnet i golvvärmeslingorna ner i källaren och värmer dessa golv - en mycket bra utjämning sker då.

Slutsats - jag har enbart positiva erfarenheter av vattenburen golvvärme i betongbjälklag. Rekommenderas varmt tillsamans med t ex värmepump eller solvärme.

Givetvis skall det vara "Rätt injusterad har du samma inomhustemperatur vid 0C som vid -25C."

Vi planerar att lägga klinkergolv med el-golvvärme i badrummet i vårt 70-tals suteränghus. Badrummet ligger på bottenvåningen och för att klinkergolvet inte ska kännas så kallt tänker vi dra in el-golvvärme. Bottenvåningens väggar är av lättbetong. Huset har vattenburen fjärrvärme som ordinarie värmesystem, liksom badrummet. Funderar på vilken typ av el-golvvärme som skulle passa bäst?.

till Svante! Jag antar att du har "Legalett" värmesystem Tilläggas kan att systemet kan bytas till vattenelement istället elslinga om man har tillgång till billigt varmvatten, för övrigt är detta världens bästa system Som du sa fläkt är nästan de ända man behöver byta, Systemet är det billigaste jag hittade (Svenskt). Underhåll som på en kylskåp. Det pratas väldigt mycket om tätning,förlust mm. Tänk på att inget är gratis ej heller frisk luft. Vill du ha bra inomhusklimat, ta det in direkt via ventiler i väggen, då får du "friskluft". Använder du värmare eller vämeväxlare via kanaler har du förstört "friska" luften genom att plusjonisera det, i allt vad det innebär. Plusladdad luft bär all mikrodamm som du andas in mm. Vinsten är inte värd att riskera hälsan, vinsten är alltid mycket mindre än vad man lovar. Jag har bara jobbat sen -71 med det här, andra kan ha mer erfarenhet.

Hej Lisa,
Har renoverat ett gammalt timmerhus som hade handhyvlade golv från 1866 och ingen trossbotten, mylla fylld upp under plankorna.
Vi tog upp golven, grävde ur och gjorde trossbotten med ca 20 cm isolering, lade tunna spånskivor på detta och sedan vattenburna golvslingor mellan läkt som ligger över bjälkarna och lade sedan tillbaka det gamla golvet.
Om man limmar ihop plankorna och har dem liggande flytande så undviker man sprickor, plankor närmast väggen läggs/ kompletteras när golvet torkat ihop, lämna en spalt för rörelser.
Det är viktigt att lägga en aluminiumplåt 0.5 mm ovanpå golvslingorna innan man lägger på golvet, då sprids värmen jämnt mot plankorna och man får inga problem med sprickor och att planken slår sig.
Slingorna skall läggas så att man får tilloppet närmast yttervägg och kanske en extra slinga där om det är mycket fönster sedan drar man rören så att man får varannat rör tillopp och varannat retur, det ger en jämn värme över hela golvet utan att man har höga flöden med extra pump och shunt och man kan använda vanliga radiatortermostater om man vill kunna finjustera temperaturen per rum.
Detta har fungerat utmärkt nu i många år med tjock golvplank över golvvärmen och kan rekommenderas varmt. Detta värmesystem är materialmässigt billigare än ett standardsystem (radiatorer eller golv) men kräver litet mer planering.
MVH Bertil pkt Forsman at hotmail pkt com

" Tvättmaskinen går mins två gånger om dagen likaså diskmaskinen"

Ingen av dem matar du väl med varmvatten!?

självklart matas diskmaskinen med varmvatten !?