Bergvärme effektiv men elberoende

Vid nyåret 2006 införde den dåvarande regeringen ett konverteringsstöd för att minska oljeeldningen i landets småhus. Stödet skulle gälla i fem år, men det dröjde inte många månader förrän hela bidragspotten på 450 miljoner kronor var slut.

Mona och Henry Sjöström i Västra Frölunda tillhörde de villaägare som passade på att byta ut oljepannan med statligt stöd. De lät installera en bergvärmepump på 8 kW.

–Vi hade en oljepanna med ”ålderskrämpor” som vi skulle bytt ut oavsett bidraget. Det höga oljepriset var skäl nog, säger Henry Sjöström.

Villan är byggd 1973 och har en boyta på 125 kvadratmeter, samt en delvis inredd källare. Mona och Henry har rustat upp huset invändigt, men inte valt att göra några specifika energiinvesteringar förutom en spiskassett som komplementvärme. Först under hösten 2005 bestämde de sig för att byta ut det gamla värmesystemet. Årsförbrukningen av olja hade då legat kring 3,5 kubikmeter per år och med dåvarande oljepris hamnade värmenotan på cirka 35 000 kronor om året.

–Det var naturligtvis ohållbart, men när man står inför en stor investering är det lätt hänt att man avvaktar och tänker att ”pannan kanske fungerar några år till”.

Det var inte självklart att investera i just bergvärme. Familjen hade tidigare nappat på ett erbjudande om fjärrvärme, men alternativet föll bort på grund av bristande intresse hos de övriga grannarna i området.

–Vi ville ha ett bekvämt och effektivt värmesystem och tyckte att bergvärme uppfyllde de kriterierna.

Investeringen, inklusive borrning, gick på 135 000 kronor. Borrhålet placerades på framsidan av tomten, i lämpligt läge för rördragning till pannrummet. Före borrningen krävdes en anmälan till kommunens miljökontor. Dessutom fick familjen informera grannarna, eftersom hålet ligger nära de omkringliggande fastigheterna. Grannarna hade dock inga invändningar.

–Borrhålet ligger åtta meter från den närmaste grannens tomt och enligt kommunen behövs ett medgivande när avståndet är mindre än 10 meter.

Borrningen gick problemfritt men borrhålet blev en bra bit djupare än beräknat, 140 meter istället för 100, säger Mona Sjöström.

–Borrentreprenören såg att förutsättningarna i berget var sådana att det krävdes ett större djup för att trygga husets behov. Det innebar en extra kostnad per löpmeter, men ingen stor summa sett till hela investeringen. Vi har också förstått värmeutbytet kan försämras på sikt om man borrar för grunt och det ville vi inte riskera.

Det är inte ovanligt att husägare som bytt ut oljepannan mot värmepump märker en skillnad i ventilation och klimatförhållanden på grund av att murstocken inte längre hålls varm. Men familjen Sjöström upplevde ingen märkbar förändring. Enda undantaget var att varmvattnet inte längre var lika varmt i badrum och tvättstuga.

–Vi tog hit en hantverkare, men hans slutsats var att problemet berodde på de gamla blandarna snarare än bergvärmeanläggningen. Vi passade då på att byta blandare och det hjälpte, säger Mona Sjöström.

Jan-Erik Nowacki som är rådgivare på Svenska Värmepumpföreningen (SVEP), har en annan förklaring till varför varmvattnet hos Mona och Henry inte längre var lika varmt efter installationen av bergvärmen och hur det borde ha åtgärdats. Han menar att förklaringen ligger i att värmepumpen är ett lågtemperatursystem som arbetar med lägre temperaturer för utgående varmvatten än en eldningsanläggning. Temperaturen justeras i regel enklast via blandningsventilen vid pumpen, snarare än byte av blandare vid tappvattenställena.

Mona och Henry Sjöström har följt energiförbrukningen i huset sedan värmesystemet ersattes och jämfört med den ursprungliga kalkylen från leverantören. Men siffrorna är något osäkra då bergvärmen drivs av el, vilket sammanräknas med hushållselen i räkningarna.

–Vi vet att hushållselen uppgick till omkring 7000 kWh om året när vi hade oljepanna. Under senare år då det rått normal ”Göteborgsvinter” har förbrukningen legat kring cirka 15 000 kWh sammanlagt, inklusive hushållsel. Men under onormalt kalla år, som i fjol, har vi hamnat betydligt högre, kring 20 000-21 000 kWh.

Enligt kalkylen skulle bergvärmepumpen, jämfört med oljepannan, vara återbetald inom 5-6 år. Men kalla vintrar och stigande elpriser gör naturligtvis kalkylen osäker.

–Det är ju ett elberoende system och dessutom påverkas kostnaderna av vilket elavtal vi valt. Vi har rörligt elpris, vilket i vinter knappast varit fördelaktigt. Men jämför man med oljeeldning är det ändå en väsentlig besparing, uppemot 20 000 kronor per år, säger Henry Sjöström.

Familjen får hoppas på normalare vintrar framöver, men när det gäller elpriserna är det svårt att vara hoppfull. Ändå är Henry och Mona hittills väldigt nöjda över investeringen i bergvärmepumpen.

–Det är ett väldigt bekvämt system som håller huset varmt utan minsta skötsel.

Fakta/Bergvärme för villan
En bergvärmepump tillvaratar lagrad solenergi från berggrunden ur ett borrhål på vanligtvis 100-200 meters djup. Värmen i borrhålet, som är förhållandevis konstant, överförs till värmepumpen via en kollektor, en dubbelvikt slang fylld med vatten och glykol.

Bergvärmepumpen kan även användas för att kyla huset sommartid genom att systemet reverseras och värme istället förs ned i borrhålet.

Fördelen med bergvärme är att systemet är stabilt, energieffektivt och inte kräver något underhåll.

Nackdelen är att värmepumpen drivs med el, vilket gör att driftkostnaderna påverkas av elpriset. Värmepumpens dimension, behovet av stödvärme från elpatronen under vintertid liksom energiutbytet från borrhålet är andra faktorer som påverkar driftekonomin.

En bergvärmeanläggning är en relativt dyr investering i jämförelse med andra uppvärmningssystem för villor, kring 110 000-175 000 kronor. En stor del av kostnaden är relaterad till borrningen.