Varför får vi återkommande sättningar på garageuppfarten efter dränering?
Hej,
Vintern 2020/2021 bestämde vi oss för att dränera huset och i samband med detta även lägga om garageuppfarten som hade sättningar i asfalten och ersätta med marksten.
Vi fick ett offererat totalpris för jobbet (ca 310.000SEK) som vi tyckte lät rimligt i jämförelse deras motparters offerter, samt företaget i sig verkade välmående och seriöst.
Under urgrävningen upptäckte man att massorna på garageuppfarten mestadels var av jord och sand varpå man då rekommenderade en bortforsling av befintliga massor i utbyte mot stenkross för att få optimalt underlag.
Detta till en oförutsedd tilläggskostnad om 65.000SEK. Självklart ville vi att det i slutändan skulle bli bra och accepterade detta anbud. Vi gick då från 310.000SEK till 375.000SEK i totalkostnad.
Underarbetet blev klart någon gång i januari/februari 2021 och därefter avvaktade vi medvetet med att lägga plattorna, dels pga köld, men även för att försöka ge det lite tid att sätta sig.
Framåt maj/juni la man sedan plattorna på garageuppfarten.
Via grävfirman fick vi en katalog med St Eriksplattor där vi fastnade för en marksten som heter St Eriks Klassik antracit i storleken 350x175mm.
Enligt grävfirman var 50mm tjocklek "good enough" för garageuppfart, och han hade innan vi valde rekommenderat en marksten som var just 50mm i tjocklek, så vi litade på det och valde en snarlik.
Jag har senare fått höra att många tycker att 50mm låter för tunnt om man ska ha bilar på garageuppfarten. Är det någon som har något facit här?
Jag vill minnas att i katalogen var det en symbol som antydde att denna tjocklek skulle vara tillräckligt tjock för en garageuppfart med bilar på.
Vi valde även större "block" av samma stensort som en ram runt om hela garageuppfarten för att stabilisera kanterna och "rama in allt".
Redan framåt höstkanten samma år så började det komma sättningar i garageuppfarten. Jag och entreprenören kom då överens om att avvakta över vintern och sedan lägga om plattorna framåt våren igen.
Det fanns även ett 30-tal marksten med frostsprängning som man fick byta ut i samma veva.
Noterbart är att jag har varit extremt noggrann från att det blev lagt första gången och fyllt på med fogsand i omgångar, just för att jag vill att det verkligen ska bli bra och sätta sig.
Jag är så innerligt trött på att behöva jaga entreprenören en gång i halvåret för att det aldrig kan hålla sig helt 100.
Vi har grannar som lagt om sina garageuppfarter i början av 2000-talet som fortfarande varken har hjulspår eller frostsprängningar.
Finns det något annat sätt att lösa detta på mer än att fortsätta jaga entreprenören så att det kan bli helt bra någon gång?
Kan man ta ut en besiktningsman som tittar på det? Vem får i så fall bekosta honom?
Vad har jag för "rättigheter" kontra "skyldigheter" i sammanhanget?
MVH
Vintern 2020/2021 bestämde vi oss för att dränera huset och i samband med detta även lägga om garageuppfarten som hade sättningar i asfalten och ersätta med marksten.
Vi fick ett offererat totalpris för jobbet (ca 310.000SEK) som vi tyckte lät rimligt i jämförelse deras motparters offerter, samt företaget i sig verkade välmående och seriöst.
Under urgrävningen upptäckte man att massorna på garageuppfarten mestadels var av jord och sand varpå man då rekommenderade en bortforsling av befintliga massor i utbyte mot stenkross för att få optimalt underlag.
Detta till en oförutsedd tilläggskostnad om 65.000SEK. Självklart ville vi att det i slutändan skulle bli bra och accepterade detta anbud. Vi gick då från 310.000SEK till 375.000SEK i totalkostnad.
Underarbetet blev klart någon gång i januari/februari 2021 och därefter avvaktade vi medvetet med att lägga plattorna, dels pga köld, men även för att försöka ge det lite tid att sätta sig.
Framåt maj/juni la man sedan plattorna på garageuppfarten.
Via grävfirman fick vi en katalog med St Eriksplattor där vi fastnade för en marksten som heter St Eriks Klassik antracit i storleken 350x175mm.
Enligt grävfirman var 50mm tjocklek "good enough" för garageuppfart, och han hade innan vi valde rekommenderat en marksten som var just 50mm i tjocklek, så vi litade på det och valde en snarlik.
Jag har senare fått höra att många tycker att 50mm låter för tunnt om man ska ha bilar på garageuppfarten. Är det någon som har något facit här?
Jag vill minnas att i katalogen var det en symbol som antydde att denna tjocklek skulle vara tillräckligt tjock för en garageuppfart med bilar på.
Vi valde även större "block" av samma stensort som en ram runt om hela garageuppfarten för att stabilisera kanterna och "rama in allt".
Redan framåt höstkanten samma år så började det komma sättningar i garageuppfarten. Jag och entreprenören kom då överens om att avvakta över vintern och sedan lägga om plattorna framåt våren igen.
Det fanns även ett 30-tal marksten med frostsprängning som man fick byta ut i samma veva.
Noterbart är att jag har varit extremt noggrann från att det blev lagt första gången och fyllt på med fogsand i omgångar, just för att jag vill att det verkligen ska bli bra och sätta sig.
Jag är så innerligt trött på att behöva jaga entreprenören en gång i halvåret för att det aldrig kan hålla sig helt 100.
Vi har grannar som lagt om sina garageuppfarter i början av 2000-talet som fortfarande varken har hjulspår eller frostsprängningar.
Finns det något annat sätt att lösa detta på mer än att fortsätta jaga entreprenören så att det kan bli helt bra någon gång?
Kan man ta ut en besiktningsman som tittar på det? Vem får i så fall bekosta honom?
Vad har jag för "rättigheter" kontra "skyldigheter" i sammanhanget?
MVH
Jag tycker att 5 cm sten inte hör hemma på en uppfart. 6-7 cm är dom storlekarna jag använder för att få stabilitet i ytan.
Det är svårt att säga vad dina sättningar beror på utan att veta hur mycket man grävt ut från underlaget. Det var bra att du hade tålamod att låta det stå över vintern och gotta till sig. Är det mest sättningar kring brunnen du får? Det är aldrig ett bra tecken när plattor sätter sig vid en brunn. Då kan det vara problem med att massorna rinner in i brunnen, antingen via sprucket rör eller avsaknad av anborrningsmanschett i anslutningen. Är brunnen nyanlagd så kan det vara roligt packat. Sättningar i ytan så kan det vara roligt packat i hela ytan så det är det som sätter sig nu när du använder uppfarten.
Material försvinner aldrig i tomma intet. Att nån platta spricker här och där får man leva med. Man brukar ju spara lite plattor så man kan byta ut vid behov om någon blir ful.
Det är svårt att säga vad dina sättningar beror på utan att veta hur mycket man grävt ut från underlaget. Det var bra att du hade tålamod att låta det stå över vintern och gotta till sig. Är det mest sättningar kring brunnen du får? Det är aldrig ett bra tecken när plattor sätter sig vid en brunn. Då kan det vara problem med att massorna rinner in i brunnen, antingen via sprucket rör eller avsaknad av anborrningsmanschett i anslutningen. Är brunnen nyanlagd så kan det vara roligt packat. Sättningar i ytan så kan det vara roligt packat i hela ytan så det är det som sätter sig nu när du använder uppfarten.
Material försvinner aldrig i tomma intet. Att nån platta spricker här och där får man leva med. Man brukar ju spara lite plattor så man kan byta ut vid behov om någon blir ful.
Märkligt att man rekommenderar den tjockleken som anläggningsföretag då jag har hört flera andra nu i efterhand som säger precis som du gör att 50mm är uteslutet oavsett om de är "godkända" för garageuppfarter.S Sarocco skrev:
På bilderna nedan kan du se urgrävningen samt en del av den nya massan man körde dit där grävaren står.
Det är också där garageuppfarten är. Det stämmer att det är kring den ena brunnen det börjar sjunka varje gång. Det finns en till brunn som är placerad mer i sluttning mot allmänna gatan, därav tror jag inte det sjunker lika lätt där då vattnet inte stannar någonstans utan rinner av.
Allt är nytt vad gäller brunn, brunnslock, rör, VA-rör m.m.
På den ena snöiga bilden ser du var man gick upp med brunnen där man gick ut från källargrunden.
Det är också vid den brunnen marken konstant sjunker runt...
Jag skulle gissa på att det är paddningen under återfyllnandet som är en stor bov i det hela.M m1nken skrev:
Det är återfyllt med mycket material, det krävs att man fyller på i flera omgångar med material och kör över varje lager flera gånger, helst med en vibratorpadda på 500kg, har dom kört med något lättare behövs flera extra tunnare lager för att det ska bli 100%, runt rör är det jobbigt för man vågar inte köra för nära med något stort, där skulle dom fyllt på extra tunt och finlirat med en lättare padda.
Jag har fyllt upp med 25cm material på hela uppfarten efter att ha grävt upp en ränna längs ena kanten, kört över med en 250kg padda i tre lager och ändå så har jag fått sättnigar jag ska justera till under våren och räknar med lite finlir efter nästa vinter och först då kan jag fundera på att lägga något på grusen.
Valet av marksten är inte optimalt, ska det upp en lastad lastbil på uppfarten kommer det nog märkas, 5cm duger till personbilar på stumt underlag men i sammanhanget hade det inte varit mycket dyrare med 7cm. St Erik är ju redan ett dyrare alternativ så att tyvärr ovetandes ha varit dumsnål på slutet har blivit dyrt.
Okej ligger plattorna inte i fall? Det måste dom göra. Det får aldrig stå vatten på plattorna. Då är det inte så lustigt att marken blir mjuk om det tränger ner vatten i marken under och man kör bil därpå sedan. Kan man inte lösa fall mot vägen får man sätta spygatt eller ACO-dränränna och styra fallet ditåt istället.M m1nken skrev:
Utöver vad Mattias skrev ovanför om packning vilket stämmer så genomfördes även arbetet under vintern och då ska man i regel tjältina kringliggande mark för att kunna packa ordentligt.
Avseende markstenen så är 50 mm minimum för körbarhet av personbil. Det ska funka. Men tillverkningen av dessa är aldrig perfekt och det tar väl 50 år för betong att härda klart. Så lite svinn får man alltid räkna med mht produktionsfel o dyl. Bara prata med försäljaren av markstenen och reklamera det som blivit trasigt och sätta nya.
Avseende markstenen så är 50 mm minimum för körbarhet av personbil. Det ska funka. Men tillverkningen av dessa är aldrig perfekt och det tar väl 50 år för betong att härda klart. Så lite svinn får man alltid räkna med mht produktionsfel o dyl. Bara prata med försäljaren av markstenen och reklamera det som blivit trasigt och sätta nya.
Vågar inte riktigt svara på hur pass många gånger man paddade vid återfyllningen, men jag vet att det gjordes i omgångar och lagervis, om än möjligt med för tjocka lager, om man ska tolka din tes rätt.Mattias Andreasson skrev:
Ja, ibland litar man dessvärre på det hantverkare säger sig vara "good enough".
Plattorna ligger i fall. Där bilarna står lutar det relativt mycket, medan det planar ut mer mellan garage och hus, men det ska trots allt vara fall där också även om jag ser att det blir vattenansamling vid mycket regn just på denna ytan och då främst runt brunnen.S Sarocco skrev:
Jag är ganska säker på att marken var tinad just vid återfyllningen dock.T theprojectblue skrev:
Kan man på något sätt komma vidare med detta rent juridiskt och få ett avslut på det eller får jag fortsätta jaga entreprenören under min 10-års garantiperiod framöver?
Jag har aldrig varit med om att någon som är seriös sätter 50mm på körbar yta. Alla ytor som ska köras bil på sätter vi uteslutande 6+ cm på. En garageuppfart får vara med om en del, dels att man svänger hjul på plattytan och så vidare.T theprojectblue skrev:
Jag tänker som så att någon sättning kan ske, och så länge entreprenören åtgärdar med god min, så kommer det troligen att sluta sätta sig väldigt snart.M m1nken skrev:
Jag hade tagit kofot och öppnat brunnen och sett så där sitter gummipackningar kring rören som sticker in i den dock.
Man borde även kunna se grus i brunnen eller nästa brunn om material tar sig in.S Sarocco skrev:
Är plattan klassad för personbilstrafik ska den klara personbilstrafik. Då spelar inte tjockleken någon roll.S Sarocco skrev:
Däremot tog jag en titt på St Eriks hemsida och 350x175x50 är klassad för gångtrafik https://steriks.se/produktsortiment/markbelaggning/plattor/klassik-175x350x50/
Jag har själv 45 mm tjocklek på min uppfart och har noll problem med sättningar.
Redigerat:
Hittade en bild som jag tog när jag tyckte att det samlades ofantliga mängder vatten i området där vi har problem med sättning runt just brunnen som ni har sett på tidigare bilder. Frågan är om det är för dålig lutning och all vattensamling som är boven i dramat. Det är precis som att vattnet inte tar sig förbi "klacken" i höjd med garaget och där den faktiska lutningen börjar. Jag ska lägga ut ett vattenpass imorgon för att se hur lutningen ser ut.S Sarocco skrev:
Sättningar i storleksklassen under 5 cm är normalt och ingenting att jaga upp sig över. Det är så marken beter sig i vårt klimat om man inte har turen att bo på en naturligt väldränerad backe av lämpligt material.
Sedan får man finna sig i det och bygga därefter.
Jag tror att ni är på jakt efter någonting omöjligt. Sedan har ansvarslösa entreprenörer pengat upp sig på er dröm utan att säga rent ut att ni kämpar mot naturen. Att plattorna är tunna gör inte saken bättre.
Kring brunnen blir det annorlunda temperaturer i jordmassan på vintern och dessutom är grundläggningsdjupet olika och därför lever det ojämt. Så är det bara.
I ett uthus hemma är det alltid 5 cm lägre till tak på våren än på hösten. Just där verkar det trycka upp fukt underifrån som ställer till en hiskelig tjällyftning under golvet där jag inte hare råd och ork att gräva och fylla 1,5 meter djupt och isolera 10 cm tjockt som jag gjorde under stenfoten. Golvet består av 0-32 krossgrus så före midsommar är det tillbaka till normal nivå. Så håller det på år efter år. Inga bestående skador och inga problem förutom att traktorn går in på hösten men inte på våren för då tar locket på avgasröret i taket.
Sedan får man finna sig i det och bygga därefter.
Jag tror att ni är på jakt efter någonting omöjligt. Sedan har ansvarslösa entreprenörer pengat upp sig på er dröm utan att säga rent ut att ni kämpar mot naturen. Att plattorna är tunna gör inte saken bättre.
Kring brunnen blir det annorlunda temperaturer i jordmassan på vintern och dessutom är grundläggningsdjupet olika och därför lever det ojämt. Så är det bara.
I ett uthus hemma är det alltid 5 cm lägre till tak på våren än på hösten. Just där verkar det trycka upp fukt underifrån som ställer till en hiskelig tjällyftning under golvet där jag inte hare råd och ork att gräva och fylla 1,5 meter djupt och isolera 10 cm tjockt som jag gjorde under stenfoten. Golvet består av 0-32 krossgrus så före midsommar är det tillbaka till normal nivå. Så håller det på år efter år. Inga bestående skador och inga problem förutom att traktorn går in på hösten men inte på våren för då tar locket på avgasröret i taket.
Har lagt 1000 tals kvadrat marksten och aldrig att mina kunder skulle godta att markstenen ändrar höjd efter årstid.
Om ytorna inte håller sig plan så beror det på brister i underlaget.
Om ytorna inte håller sig plan så beror det på brister i underlaget.
