Byggahus.se
E
Kan någon hjälpa vad som gäller för tid för överklagan? Kan vi överklaga överklagan?

Vi fick ett beslut från kommunen daterat och skickat per e-post den 12 mars. Det gällde en klagan på byggnad från en granne, där kommunen lämnade ärendet utan åtgärd.
Grannen är givetvis inte nöjd med detta beslut och överklagar det till Länsstyrelsen, daterat brev den 10 april och inkommit och registrerat den 12 april.

I beslutet från kommunen står att "sökande och sakägare" har 3 veckor på sig för att överklaga från att ha blivit delgiven deras beslut. Både vi ägare och grannen som klagade, fick kommunens beslut den 12 mars via e-post.

Det finns en passus där det står att "om du är granne --- ska ditt överklagande ha kommit in senast 4 veckor efter att bygglovet har kungjorts i Post och inrikes tidningar". MEN det gäller alltså inte ett bygglov, då det är en bygglovsbefriad byggnad (godkänd som sådan enligt kommunens beslut), och det är inte kungjort i någon tidning.

Så, gäller 3 eller 4 veckor?
Och kan man verkligen få godkänt att överklaga när tiden passerat?
Vad tycker ni? Någon som vet?
Kan vi överklaga deras godkännande av överklagan (om vi är nöjda med beslutet från kommunen?)
 
Eftersom kommunens beslut gick grannen emot ska beslutet delges grannen, vilket kan göras tex som ett rekommenderar brev med mottagningsbevis. Överklagandetiden är tre veckor från den dagen grannen blev delgiven beslutet. Kommunen gör en rättisdprövning när de får in ett överklagande och skickar sen vidare till länsstyrelsen för överprövning. Om det visar sig att överklagandet ändå kom inte efter utsatt tid kommer sannolikt lst upptäcka det.
 
  • Gilla
Dan_Johansson och 1 till
  • Laddar…
E
Fast det skickades ju på mail. Kan det ändå ha gått som ett brev med krav på mottagningsbevis? Jag fick inte något sådant. Märkligt om bara grannen fick... Det borde dock i så fall finnas i registrator på kommun, eller hur? Hur ska de annars veta varifrån tiden ska räknas?
 
E Eva Vestling skrev:
Fast det skickades ju på mail. Kan det ändå ha gått som ett brev med krav på mottagningsbevis? Jag fick inte något sådant. Märkligt om bara grannen fick... Det borde dock i så fall finnas i registrator på kommun, eller hur? Hur ska de annars veta varifrån tiden ska räknas?
Om beslutet går någon emot skickas det med mottagningsbevis. Beslutet var till er fördel, därför kommunicerades det med mejl (om ni inte angett någon mailadress till kommunen hade ni också fått med post, dock ej med mottagningsbevis). Hade kommunen däremot gått på grannens linje skulle det varit ni som fått rekommenderat brev med mottagningsbevis.

När en rättidsprövning görs, dvs när kommunen tittar om överklagan kommit in inom angiven tid (3 v från mottagandet) kan de se exakt när grannen hämtade ut brevet och räkna veckorna därifrån. När brevet hämtas ut registrerar utlämningsställe detta (precis som när du hämtar ut paket).
 
Redigerat:
Beslutet gick inte er emot, därför behöver ni inte delges. Delgivning via e-post låter konstigt så egentligen är grannen inte formellt delgiven. Alltså har överklagandetiden inte heller löpt ut.
 
E
M MetteKson skrev:
Om beslutet går någon emot skickas det med mottagningsbevis. Beslutet var till er fördel, därför kommunicerades det med mejl (om ni inte angett någon mailadress till kommunen hade ni också fått med post, dock ej med mottagningsbevis). Hade kommunen däremot gått på grannens linje skulle det varit ni som fått brev med mottagningsbevis.

När en rättidsprövning görs, dvs när kommunen tittar om överklagan kommit in inom angiven tid (3 v från mottagandet) kan de se exakt när grannen hämtade ut brevet och räkna veckorna därifrån. När brevet hämtas ut registrerar utlämningsställe detta (precis som när du hämtar ut paket).
Hmm, intressant.
I ett helt annat ärende var jag klagande och även det lämnades utan åtgärd. Då fick jag ett brev på posten, inget mail, men heller inget mottagningskvitto. Hur ska de veta då veta? Jag överklagade inte beslutet så jag brydde mig inte, men samma kommun borde agera lika?
I det här fallet har det ju gått på mail (och eventuellt post - men det borde väl vara registrerat???)
 
E
P Paragrafryttaren skrev:
Beslutet gick inte er emot, därför behöver ni inte delges. Delgivning via e-post låter konstigt så egentligen är grannen inte formellt delgiven. Alltså har överklagandetiden inte heller löpt ut.
Så då borde jag kunna överklaga oxå, för jag har inte kvitterat ut någon post eller svarat det som kom på mail.
Så jag som oxå har 3 veckor borde oxå kunna överklaga för när blev jag delgiven - formellt? Om grannen fick mailet samtidigt (båda var mottagare).
Kanske jag oxå kan överklaga?
 
E Eva Vestling skrev:
Hmm, intressant.
I ett helt annat ärende var jag klagande och även det lämnades utan åtgärd. Då fick jag ett brev på posten, inget mail, men heller inget mottagningskvitto. Hur ska de veta då veta? Jag överklagade inte beslutet så jag brydde mig inte, men samma kommun borde agera lika?
I det här fallet har det ju gått på mail (och eventuellt post - men det borde väl vara registrerat???)
Det jag beskrev är metoden som används i min kommun. Det finns kommuner som använder sig av förenklad delgivning. Bifogar en länk om delgivning.

http://www.notisum.se/rnp/document/?id=20101932
 
Redigerat:
E
P Paragrafryttaren skrev:
Vad vill du överklaga?
Vi var nöjda med att kommunen lämnade klagan utan åtgärd, men egentligen höll vi inte med om på vilka grunder de fattade beslutet. Men eftersom de bedömde byggnaden som bygglovsbefriad så tyckte vi att det räckte så. Men grannen ger sig inte och anser att byggnaden må vara befriad från lov, men tycker ändå den borde rivas. Vi ville egentligen ha det bedömt som ekonomibyggnad men kommunen tyckte det var komplementbyggnad. Men eftersom båda klarar sig utan bygglov så lät vi kommunen vara. Nu kanske det ändå vore idé att överklaga deras bedömning...
 
E
M MetteKson skrev:
Det jag beskrev är metoden som används i min kommun. Det finns kommuner som använder sig av förenklad delgivning. Bifogar en länk om delgivning.

[länk]
Tack.
Jag ser nu i det som skickats från kommunen att det står: "Beslutet delges med förenklad delgivning till klagande NN"
Till mig står att "beslutet skickas till fastighetsägare YY"
Vad gäller då för mig och eventuell överklagandetidpunkt???

Och i paragrafen står visst:
Delgivningstidpunkten
26 §
Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid.
 
Redigerat:
E Eva Vestling skrev:
Vi var nöjda med att kommunen lämnade klagan utan åtgärd, men egentligen höll vi inte med om på vilka grunder de fattade beslutet. Men eftersom de bedömde byggnaden som bygglovsbefriad så tyckte vi att det räckte så. Men grannen ger sig inte och anser att byggnaden må vara befriad från lov, men tycker ändå den borde rivas. Vi ville egentligen ha det bedömt som ekonomibyggnad men kommunen tyckte det var komplementbyggnad. Men eftersom båda klarar sig utan bygglov så lät vi kommunen vara. Nu kanske det ändå vore idé att överklaga deras bedömning...
Spelar de i förlängningen någon vinst för er om den klassas som ekonomibyggnad eller komplementbyggnad? Vad baserar kommunen sin bedömning på? Använder ni den till fastighetens huvudsakliga näring (lantbruk, skogsbruk etc)? Eftersom grannen nu valt att överklaga förmodar jag att Länsstyrelsen att granska även den aspekten. Vad är det grannen stör sig på?
 
Det låter som det betyder totalt 5 veckor överklagande tid
 
E
M MetteKson skrev:
Spelar de i förlängningen någon vinst för er om den klassas som ekonomibyggnad eller komplementbyggnad? Vad baserar kommunen sin bedömning på? Använder ni den till fastighetens huvudsakliga näring (lantbruk, skogsbruk etc)? Eftersom grannen nu valt att överklaga förmodar jag att Länsstyrelsen att granska även den aspekten. Vad är det grannen stör sig på?
Mig :)

Förutom det så vill han hävda att vår komplementsbyggnad gör att hans servitutsväg nu går över vår tomt inom den sk. hemfridszonen, vilket borde vara "olämpligt". Genom att riva byggnaden så kommer istället servitutsvägen att gå utanför tomt/hemfridszon.

Vi har aldrig utryckt någon negativ åsikt om servitutsvägen. Den har alltid funnits där. Att vi lade en byggnad på andra sidan vägen påverkar inte hans rätt att använda vägen till sin fastighet. Men han vill påskina att det inte är lämpligt att ha servitut "över en tomt" och då inkräkta på hemfridszonen. Därför bör byggnaden rivas och placeras på annan plats.
OBS! Byggnaden hindrar inte på något sätt hans framkomlighet på vägen. Det är flera meter till godo på sidan.
 
E
H hempularen skrev:
Det låter som det betyder totalt 5 veckor överklagande tid
Yepp, så han har nog rätt att överklaga. :(
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.