Byggahus.se
Hej!

Jag undrar om någon skulle kunna förklara följande för mig: Om jag mäter spänningen på inkommande faser mot nollskenan får jag mycket riktigt 230 volt per fas. Om jag trycker på testknappen på jordfelsbrytaren bryts faserna och nollan. Nollskenan har nu inte kontinuitet med PEN. Om jag mäter spänningen igen mellan en av faserna på huvudbrytaren mot nollskenan får jag återigen 230 volt per fas. Hur är det möjligt? Jag tycker att när jordfelsbrytaren brutit faser och nolla är det som att mäta mot en helt friliggande isolerad kabel - då skall jag inte få fram en spänning på 230 volt för varje fas mot nollskenan. Vad är det som jag inte förstår här eller är det något som är fel? Är det så att man får fram värde pga "spökspänning" via induktion i ledningarna som brutits av jordfelsbrytaren?

/Johan
 
Vad mäter du med? En högohmig multimeter kan ge dessa symptom. Alla apparater har en litet läckage mot jord, och det kan räcka för att din DMM ska ge fullt utslag.
Om du på ett säkert sätt kan koppla in en lampa eller nåt som belastar lite mellan inkommande fas och neutralplinten så får du antagligen ett annat värde.
Annars är det en riktigt spänningsprovare som gäller.
 
Tack för ditt svar Bo!

Jag mätte med en spänningsprovare Elma 2100A. Jag trodde att denna inte skulle plocka upp kapacitiva spänningar men det kanske den gör. Gick ut och provmätte med min Fluke 117 multimeter. På vanlig voltmätning visar det spänningen 230 volt. Slår jag om till Auto-V LoZ, så den mäter med lägre ohm blir resultatet 20,6 Volt. Jag gissar att det är frågan om en spökspänning. I fall med kapacitiv överledning - blir aldrig volttalet 0 fastän man går över till lågohmsmätning?

Slipper man problemet med spökspänningar med flukes spännigsprovare - det verkar som om Elmas spänningsprovare plockar upp dem?

/Johan
 
"Spökspänning" på 230 V? Det kändes väldigt högt.

//Patrik
 
Ja, jag tror inte det handlar om kapacitiv koppling för då skulle du inte mäta 230 V. Utan jag tror att det finns en svag överledning mot jord i anläggningen efter JFBn, vilken kan vara naturlig. Den är ju uppenbarligen inte större än att JFBn bryr sig, men kanske tillräcklig för att en voltmeter ska visa 230 V.
 
Bo.Siltberg skrev:
Ja, jag tror inte det handlar om kapacitiv koppling för då skulle du inte mäta 230 V. Utan jag tror att det finns en svag överledning mot jord i anläggningen efter JFBn, vilken kan vara naturlig. Den är ju uppenbarligen inte större än att JFBn bryr sig, men kanske tillräcklig för att en voltmeter ska visa 230 V.
'

Det finns inte kvar någon belastning på grupperna typ varmvattenberdare som kan "läcka" lite mot jord vid mättillfället. Förbindelesen nollskena - förbrukare bryts oftast inte av någon strömbrytare eller någon automatsäkrings "hjälpbrytare".

Dessa typer av värmeelement har ofta läckage mot jord.
 
Redigerat:
Provmätte över nollskena mot inkommande fas med påslagen/avslagen jordfelbrytare på flera ställen hemmavid (utom i boningshuset) och fick följande värden (något skall man roa sig med):

Pumphus: (2 fas, djupvattenspump, hydrofortank, eluttag)
Spänningsprovare: 229 volt först, avslagen jordfelsbrytare: 110 volt och med Fluke 117 låg ingångsimpedans 1,3 volt

Magasin (lysrör 3 st, eluttag, elstängselaggregat)
Spänningsprovare: 230 volt först, avslagen jordfelsbrytare: 208 volt och med Fluke 117 låg ingångsimpedans 6 volt

Maskinhall (8 lysrör, ytterbelysning, eluttag - inget kopplat i eluttagen, ytterbelsysning):
Spänningsprovare: 230 volt först, avslagen jordfelsbrytare 218 volt, Fluke 117 låg ingångsimpedans: 9 volt

Fårhus/stall: (9 lysrör, eluttag, transformatorer till 24 v, värmekabel till vattenledning):
Spänningsprovare: 229 volt först, avslagen jordfelsbrytare: 227 volt och med Fluke 117 låg ingångsimpedans 20,6 volt

Slutsats: Desto mer förbrukar som är kopplade till respektive anläggning desto mindre skillnad i volt, mätt med spänningsprovare fas mot nollskenan på påslagen jmfrt med avslagen jordfelsbrytare och desto högre uppmätt volt med låg ingångsimpedansinstrument. Vad tror ni - är det pga läckströmmarna som man kan uppmäta spänningen från fas till nollskenan med avslagen jordfelsbrytare? Kanske inte har någon praktisk betydelse men det är alltid roligt att förstå och veta mer!
 
Dina första mätning hade du alltså bara bonigshus och pumphus inkopplade? Och vid den sista så var allt uppräknat inkopplat?

Det stärker teorin att det handlar om små läckströmmar till jord. Du bör då kunna uppmäta nästan samma värden om du mäter mellan inkommande fas och fas efter bruten JFB.
 
Bo.Siltberg skrev:
Dina första mätning hade du alltså bara bonigshus och pumphus inkopplade? Och vid den sista så var allt uppräknat inkopplat?

Det stärker teorin att det handlar om små läckströmmar till jord. Du bör då kunna uppmäta nästan samma värden om du mäter mellan inkommande fas och fas efter bruten JFB.
Varje mätområde har sin egen jordfelsbrytare, dvs en jordfelsbrytare till pumphus, en till magasinet, en till fårhuset och en till maskinhallen. Det rör sig alltså om flera undercentraler.

/Johan
 
Kasta det första (inte Fluken) mätinstrumentet...

//Patrik
 

Bästa svaret

Eric-Anders skrev:
Tack för ditt svar Bo!

Jag mätte med en spänningsprovare Elma 2100A. Jag trodde att denna inte skulle plocka upp kapacitiva spänningar men det kanske den gör. Gick ut och provmätte med min Fluke 117 multimeter. På vanlig voltmätning visar det spänningen 230 volt. Slår jag om till Auto-V LoZ, så den mäter med lägre ohm blir resultatet 20,6 Volt. Jag gissar att det är frågan om en spökspänning. I fall med kapacitiv överledning - blir aldrig volttalet 0 fastän man går över till lågohmsmätning?

Slipper man problemet med spökspänningar med flukes spännigsprovare - det verkar som om Elmas spänningsprovare plockar upp dem?

/Johan
Det du mäter, och som blir extra tydligt vid dina mer strukturerade senare mätningar beror på ledningarnas kapacitans till jord. Det är pga av vad du märkt här man normalt använder likspänning vid isolationsmätning, "meggning". Givetvis finns även små läckor i form av vanliga isolationsfel alltid också, men som du ser är den spänningsdelning du märker närmast proportionell mot anläggningsdelens storlek och utbredning.

Skulle du isolationstesta dina delar skulle säkert de flesta ligga >10-100MΩ och alltså inte dela speciellt mycket mot provarens i storleksordningen MΩ i ingångsimpedans. Däremot satt i relation till ledningsnätets kapacitiva reaktans storleksordning 100kΩ blir resultaten tydligare och precis som du uppfattat.

Både ELMA och FLUKE samt flera andra provare för installatörer är avnämnare från fabrikatet BEHA och samtliga har tillräckligt hög impedans för att ge såna här resultat.
Själv använder jag i de fall det är viktigt att spänningsprova före arbete endast tvåpoliga provare av DUSPOL typ, helst äldre typen med dubbla glimlampor kombinerat med dykspoleverk. Men det gäller provning vid anläggningar där inte spänningen i sig utan de stora kortslutningseffekterna med ljusbågsfaran är störst.

Bara man är medveten om möjliga mätfel osv är det inga problem att använda i stort vilka instrument som helst när det gäller vanliga bostäder odyl. Förr fanns en provare med två seriekopplade små vanliga päronglödlampor i en kapsling med rejäla testpinnar, en sån skulle vara bra för hempulare som luras av spöksänningar osv.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.