Hejsan Alla,

Detta är mitt första inlägg på byggahus.se. Jag och tjejen har dragit igång ett rejält byggprojekt som vi ämnar slutföra helst helt på egen hand. Jag har testat med det ena eller det andra ritprogrammet och har nu lyckats med de ritningar som vi behöver för att söka bygglov.

Nu till ett praktiskt problem, jag bifogar en ritning på huset så som vi vill bygga det.... som syns på ritningen så kommer det stora taket i mitten endast att ha tre fästpunkter... vi vill inte ha stolpar i mitten så det lämner ju alternativet med en bärande balk som går hela längden av huset. Vi tänker har ett tegeltak så vi hamnar på klassificeringen "tungt" tak och vi bor i Växjö regionen. Är det någon som har förslag på tänkbara lösningar?
 
Hejsan igen,

jag glömde tydliggöra min ritning lite. Måtten är i millimeter så som ni ser så finns det 3 fästpunkter på ungefär 10 meter, punkerna A, B, C.

Det som också är något jag behöver hjälp med är om taken D och E även kommer behöva en genomgående balk på nått sätt, eller om det räcker med takstolarna jag har ritat in.
 
Du behöver inte redovisa konstruktionen för att få bygglov. Efter godkänt bygglov så skall du göra en bygganmälan, i bygganmälan måste du ange vem som skall vara kvalitetsansvarig (KA). I vissa fall händer det att kommunen godkänner husägaren som KA, men det är egentligen olagligt. Man skall ha en viss utbildning och vara certifierad för att få lov att vara KA.

Din KA ansvarar för att det finns konstruktionsritningar på huset. En sådan detalj som takonstruktion kommer inte att godkännas med mindre än att du har en konstruktion som är beräknad av en byggnadsingenjör, takstolsfabriker brukar även leverera berökningsunderlag för takstolar man köper.

Men jag gissar att du kommer att behöva en balk som är ca 500mm hög
 
hempularen skrev:
En sådan detalj som takonstruktion kommer inte att godkännas med mindre än att du har en konstruktion som är beräknad av en byggnadsingenjör, takstolsfabriker brukar även leverera berökningsunderlag för takstolar man köper.
Instämmer.
De brukar dessutom vara duktiga på att få fram den enklaste lösningen på problemet.
Det är ju inte bara takbalkens dimensioner som är viktiga, utan även infästningar och hur lasterna tar sig ner genom huset och ner i grunden.
Detta är inget som lekmän skall/bör hålla på med.
 
Det är ju inte så svårt att fundera ut hur man får vikten att distribueras mer jämt ända ner till grunden, snedstag hit och snedstag dit. Som de säger på många andra trådar så har vi nybörjare en tendens av att överdimensionera när vi bygger. Men jag tackar för tipsen, bygglovs papprena är inlämnade och jag gjorde det personligen för att få en bekräftelse på att alla papper var med och såg bra ut.
 
Det är som hempularen säger, du kommer att behöva en godkänd konstruktionsritning vid byggsamrådet.
Vi har byggt ett lösvirkeshus med väldigt öppen planlösning och valde då en järnbalk HEA220, c:a 9meter lång som vilar på 3st järnstolpar.
Balken och stolparna syns inte alls, då balken ligger i mellanbjälklaget, och stolparna är inbyggda i väggarna.

Kontakta en konstruktör... det är många saker att räkna på för att det skall hålla, tex takstolar (om inte tillverkaren bifogar beräkningar), bärande väggar, avväxlingar över fönster/dörrar mm.
Konstruktionsritningen är också ett bra underlag för energideklarationen som skall göras.
 
  • DSCN4036.jpg
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
I
NisseP85 skrev:
Hejsan Alla,

----
Nu till ett praktiskt problem, jag bifogar en ritning på huset så som vi vill bygga det.... som syns på ritningen så kommer det stora taket i mitten endast att ha tre fästpunkter... vi vill inte ha stolpar i mitten så det lämner ju alternativet med en bärande balk som går hela längden av huset. Vi tänker har ett tegeltak så vi hamnar på klassificeringen "tungt" tak och vi bor i Växjö regionen. Är det någon som har förslag på tänkbara lösningar?

Rent teoretiskt skulle du kunna få en nockbalk upplagd på tre stöd som det är ritat nu. Första och sista stödet är då gaveln i punkt A och C. Det tredje stödet är den takstol du har ritat i punkt B. Det gör att balken kan bli avsevärt mycket mindre i dimension än om den ska gå hela vägen från punkt A till C och vara fribärande på den sträckan.

Om du tänker dig att balken går från A till C och vilar i punkt B på de två högben som bildar takstolens överram, så kommer vertikalkraften i B att tas ner med hälften i sned vinkel (samma som takfallet) i vardera högbenen och landa i takfoten. Den underram du har ritat i takstolen i punkt B blir då ett dragstag för att inte högbenen ska sprätta isär under trycket. Men... du har också möjlighet att överföra horisontalkrafterna till väggarna i linje med den takstolen. Det fungerar då på samma sätt som valven i mittskeppet i en kyrkobyggnad, som på utsidan har stödkonstruktion/-bågar för just horiontalkrafterna från valvverkan. Högbenen får göras lite kraftigare än i övriga takstolar och underrramen kanske kompletteras med ett dragstag av stål tillsammans med bjälken som golvet på andra våningen vilar på, men det är konstruktivt varken svårt eller dyrt att lösa.

Fördelen med att få ett mittstöd är du slipper svank på nocken till följd av nedböjning under lasterna, som växlar med årstiden. (Blöt snö fram på vårsidan är blytung. Kan också packa på sig med omväxlande sol och nytt snöfall.)

Låt en konstruktör räkna ut bärigheten på nockbalken och sen kolla att villkoret Ymax får vara högst en 1/4-del av spännvidden för båda fallen och se var du får störst nedböjning vid växlande last, så har du svaret på vilken dim. du behöver på nockbalken.

Sen är det en fråga om du vill ha nockbalken synlig eller inbyggd i takkonstruktionen. I fall du vill ha den synlig är L-trä den typ som ligger närmast till hands. Vill du ha den osynlig, är järn ett bättre alternativ eftersom bärigheten är större för järn än L-trä. Nackdelen med järn är att det svårt att spika i. Man får oftast svetsa plj. för anslutande högben och bulta samma med genomgående skruv alt. fransk träskruv. Det är heller inte lika bra ur brandsynpunkt som L-trä och kräver inbyggnad med ett mtrl. som hindrar temperaturstegring och helst är obrännbart. Gips är bara brandhämmande. Inte brandhärdigt. Givetvis ännu längre ifrån att vara brandsäkert.

Järn tappar nästan 100% av sin bärighet redan vid + 620 grader C och blir som kokt spagetti. Homogent trävirke kolar vid brand i ytan och kan hålla formen längre vid mycket högre temperaturer. Därmed bibehålla bärigheten.
_______________________
Byggaren
 
Tack Byggaren!

Det var verkligen mycket information.

Är det någon som känner till en konstruktör som skulle kunna räkna på detta? Vad behöver de då för information, eller måste de besök objektet?

Det med att få balken i rätt dimension känner jag att jag har koll på.... problemet ligger i väggarna under... hur man ska fästa tak stolarna i balken och hur de sedan bäst fästs i väggen.

Kan man inte bara överdimensionera allt? t.ex. om jag kör med en limträbalk på hela spännvidden och sedan gör jag de två yttersta tak stolarna i dubbla 45x220, och mitten takstolen i trippla 45x220. Det borde väl funka? Sen fortsätta ner i väggen med samma dimension och sedan sätta snedstag mot denna balk (de 2 dubbla 45x220 och den trippla 45x220) för att få vikten att distribueras mer jämt...

Borde inte det funka? :)

// Nils
 
I
NisseP85 skrev:
Tack Byggaren!

Det var verkligen mycket information.

Är det någon som känner till en konstruktör som skulle kunna räkna på detta? Vad behöver de då för information, eller måste de besök objektet?

Det med att få balken i rätt dimension känner jag att jag har koll på.... problemet ligger i väggarna under... hur man ska fästa tak stolarna i balken och hur de sedan bäst fästs i väggen.

Kan man inte bara överdimensionera allt? t.ex. om jag kör med en limträbalk på hela spännvidden och sedan gör jag de två yttersta tak stolarna i dubbla 45x220, och mitten takstolen i trippla 45x220. Det borde väl funka? Sen fortsätta ner i väggen med samma dimension och sedan sätta snedstag mot denna balk (de 2 dubbla 45x220 och den trippla 45x220) för att få vikten att distribueras mer jämt...

Borde inte det funka? :)

// Nils

Man kan överdimensionera allt för att vara på den säkra sidan, men varför slänga ut pengar där de inte gör nytta? Bättre med en korrekt dimensionering som leder till korrekta dimensioner och mindre pengar. Då vet man dessutom att det håller. Det vet man aldrig med att dimma på en höft. Visserligen kostar konstruktören en slant, men det blir inte totalt dyrare än att överdimma. Särskilt inte om det brakar efteråt ändå.

Titta under Ingenjörer - Byggnadsteknik, samhällsplanering på de gula sidorna i telefonkatalogen. Där hittar du nog någon som kan hjälpa dig på orten.
______________________
Byggaren
 
NisseP85 skrev:
Det är ju inte så svårt att fundera ut hur man får vikten att distribueras mer jämt ända ner till grunden, snedstag hit och snedstag dit.
Det är oftare draglasterna (sug från kraftiga vindar) som får tak att ge sig av.
Det gäller altså att förankra ner taket ordentligt och på ett bra sätt.
 
det är ju just den avvägningen som är svår.... blir det billigare att överdimensionera de bitarna eller att anlita en konstruktör till hjälp... för ett antal tusen kan jag lugnt ta i rejält i överkant med dimensioneringen..... risken för att det skulle rasa ihop då är minimal.

Så har jag tänkt med vattnet också... om jag sätter alla kopplingar synliga och gör allt själv skulle jag behöva orsaka en vattenskada på över 60 000 i rena material skador innan jag förlorar på att ha gjort det själv...

Det finns ingen logik i prissättning just nu bland hantverkare, rörmockare och elektriker.... kanske krisen kan ändra på.
 
  • Gilla
BO76 och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.