"Allmänningen" ägs av en död person! Vad gäller?

[Petke]

Hej
Vi har nyligen flyttat till en gammal 70-tals villa i ett villaområde i stor stad. På båda sidorna har vi grannar men på tomtens baksida finns ett litet (ca:1500kvm) skogsparti. Som nybliven ägare är man ju nyfiken och har mycket idéer om friggebodar, attefallshus mm. Så jag kollade upp via lantmäteriet vem som äger "allmänningen" på baksidan. Jag trodde självklart det skulle vara kommunal mark, men det var det inte. Marken ägs av en person som dog på 90-talet. Lagfarten har alltså inte skiftat ägare efter förra ägarens död. Från början har marken tillhört en stamfastighet som vår villagata styckats av ifrån. Det finns lite andra snuttar/tarmar mark i området som samma gubbe ägde. Är det vanligt att döda personer står kvar på lagfarter som anses vara "överbliven" mark?

Det jag funderar på är hur jag ska betrakta denna mark? Vem är min motpart om jag vill bygga nära tomtgränsen osv. Är det bara att göra som jag behagar eller ska det betraktas som kommunal mark?

/peter

 

[Posselosse]

Låter som att dödsboet inte än stängt!? Kan du hitta ägare av dödsboet och kontakta dem? Iofs svårt om det ligger en arvstvist bakom

 

[Petke]

Låter som att dödsboet inte än stängt!? Kan du hitta ägare av dödsboet och kontakta dem? Iofs svårt om det ligger en arvstvist bakom

Fast i 30år? Känns mer som det glömdes bort. Eller att man stuntade i marken eftersom detaljplanen då kanske inte tillät byggnation.
Sedan vill jag helst inte vecka den björn som sover... Det är ju attraktiv mark, säkert värd 4-5milj om man skulle få bygglov där. Och jag skulle ju helst fortsätta ha en fin skogsdunge där istället för nya villor

 

[Posselosse]

Om det glömts eller ej spelar ju mindre roll, det är fortfarande dödsboet som skall svara på dina frågor, om du vill ställa dem till någon. Det verkar inte finnas en deadline att avsluta dödsboet.

 

[Claes Sörmland]

Jag har en sådan fastighet i grannskapet.

Visst är det dödsboet som är ägare. Finns det endast en enda arvinge så sker ju aldrig formellt ett arvsskifte vid en viss tidpunkt och arvingen är idag ägare. Arvingen behöver bara en bouppteckning och sen är arvet färdigt.

Finns fler arvingar så sker ett arvskifte vilket i princip är ett civilrättsligt avtal om vem som ärver vad av dödsboet. Har kan man ju klanta sig och inte ta upp fastigheten.

Eller egentligen kan man ju klanta sig i steget före och inte ta upp fastigheten i bouppteckningen.

Sen kan ju arvingen/arvingarna klanta sig senare och missa att söka lagfart för fastigheten så att de äger fastigheten men har missat att bli lagfarna ägare.

Och när så lång tid har gått kan det ju dessutom ha skett fler arv.

Börja med att begära ut bouppteckningen för den döde ägaren. Då ser du om fastigheten är listad där och vilka arvingarna var. Med den som grund så vet du vilka som kan ge grannemedgivanden, arvingarna.

 

[Nötegårdsgubben]

Det jag funderar på är hur jag ska betrakta denna mark? Vem är min motpart om jag vill bygga nära tomtgränsen osv. Är det bara att göra som jag behagar eller ska det betraktas som kommunal mark?

Det är privat mark och det finns med största sannolikhet en ägare till den. Och även om det inte skulle göra det blir marken aldrig kommunal, utan det finns en arvsordning som i Sverige slutar med Allmänna arvsfonden om någon dör utan att vare sig ha testamenterat bort sin egendom eller har några släktingar i livet med arvsrätt.

Om Allmänna arvsfonden ärver fastigheter ska den sälja dem så snart som möjligt för att realisera värdet och skänka bort medlen till förment goda ändamål.

Blev marken över vid områdets tillskapande ska det dock inte uteslutas att det blev det med flit. I detaljplanen står marken säkert inte upptagen som kvartersmark, utan allmän plats/natur. Det skulle i alla fall jag kolla upp innan jag för mycket oroade mig för att den skulle användas till bostadsexploatering.

 

[lunnabo]

Hej
Vi har nyligen flyttat till en gammal 70-tals villa i ett villaområde i stor stad. På båda sidorna har vi grannar men på tomtens baksida finns ett litet (ca:1500kvm) skogsparti. Som nybliven ägare är man ju nyfiken och har mycket idéer om friggebodar, attefallshus mm. Så jag kollade upp via lantmäteriet vem som äger "allmänningen" på baksidan. Jag trodde självklart det skulle vara kommunal mark, men det var det inte. Marken ägs av en person som dog på 90-talet. Lagfarten har alltså inte skiftat ägare efter förra ägarens död. Från början har marken tillhört en stamfastighet som vår villagata styckats av ifrån. Det finns lite andra snuttar/tarmar mark i området som samma gubbe ägde. Är det vanligt att döda personer står kvar på lagfarter som anses vara "överbliven" mark?

Det jag funderar på är hur jag ska betrakta denna mark? Vem är min motpart om jag vill bygga nära tomtgränsen osv. Är det bara att göra som jag behagar eller ska det betraktas som kommunal mark?

/peter

Du kan betrakta marken precis hur du vill det är helt irrelevant.
Marken ägs av någon.
Hur denna "någon" väljer att utnyttja sitt ägande kan du möjligtvis påverka.

 

[Petke]

Jag har nu tittat i detaljplanen från 1971 och marken är angiven som "Allmän plats - Park", Sedan finns även "Allmän plats - Väg" inom samma fastighet.
Så trots detta är alltså marken ägd av dödsbot sedan över 30år? Och jag ska betrakta de eventuella arvingarna som min motpart för t.ex. grannemedgivanden? Eller är det kommunen som är motpart när det är allmän mark i detaljplan, oavsett vem som står på lagfarten?
De flesta grannar har ju under åren flyttat ut lite staket, växter och satt friggebodar mot denna mark. Dock inte tidigare ägare av vårt hus. Vi har en naturtomt utan markerad tomtgräns och jag har ju funderat lite på hur jag ska betrakta gränsen mot det allmänna. Om jag bara ska göra som grannarna, eller om jag verkligen ska försöka hitta denna dödsboägare och fråga... Antagligen vet de inte ens om att de äger marken! Jag gissar att jag troligen kan göra som jag vill utan konsekvenser, men ska man bara för att andra gjort så...

 

[Nötegårdsgubben]

Jag skulle bygga efter eget huvud, men hålla mig på egen mark.

Kommunen har inget med ett grannmedgivande att göra då det inte är dess mark.

 

[Claes Sörmland]

Jag har nu tittat i detaljplanen från 1971 och marken är angiven som "Allmän plats - Park", Sedan finns även "Allmän plats - Väg" inom samma fastighet.
Så trots detta är alltså marken ägd av dödsbot sedan över 30år? Och jag ska betrakta de eventuella arvingarna som min motpart för t.ex. grannemedgivanden? Eller är det kommunen som är motpart när det är allmän mark i detaljplan, oavsett vem som står på lagfarten?
De flesta grannar har ju under åren flyttat ut lite staket, växter och satt friggebodar mot denna mark. Dock inte tidigare ägare av vårt hus. Vi har en naturtomt utan markerad tomtgräns och jag har ju funderat lite på hur jag ska betrakta gränsen mot det allmänna. Om jag bara ska göra som grannarna, eller om jag verkligen ska försöka hitta denna dödsboägare och fråga... Antagligen vet de inte ens om att de äger marken! Jag gissar att jag troligen kan göra som jag vill utan konsekvenser, men ska man bara för att andra gjort så...

I och med att marken är detaljplanerad som allmän plats så kan du aldrig få grannemedgivande för t ex attefallsåtgärder eller friggebodar inom 4,5 m från gränsen till den allmänna platsen. Eller en skyddat uteplats som inte kräver bygglov. Hela allmänheten är din granne och eftersom du i praktiken inte kan få medgivande från hela allmänheten så är det stopp där. 4,5 m från gränsen till den allmänna platsen får således inte omfatta sådana byggnader och anläggningar.

Bygglov går att söka och kan beviljas om detaljplanen tillåter den åtgärd som du ämnar genomföra.

 

[Nötegårdsgubben]

I och med att marken är detaljplanerad som allmän plats så kan du aldrig få grannemedgivande för t ex attefallsåtgärder eller friggebodar

Gäller det även om den är privat ägd? Jag trodde att det var en irrgång om kommunalt ägande, inte allmän plats.

Jag kan se argumenten för att det borde gälla all allmän plats-mark, men har inte tänkt på det så.

 

[Claes Sörmland]

Gäller det även om den är privat ägd? Jag trodde att det var en irrgång om kommunalt ägande, inte allmän plats.

Jag kan se argumenten för att det borde gälla all allmän plats-mark, men har inte tänkt på det så.

Ja det gäller mot detaljplanegränsen, alltså oavsett vem som äger eller förvaltar marken som är planlagd som allmän plats. Det beror på att det står "gränsen" i PBL vilket i praxis har ansetts vara även detaljplanegräns och gräns mot t ex väg, alltså inte bara fastighetsgräns som man först kan tro. Troligen är det också gräns mot GA men har inte sett det prövas rättsligt.

 

[Maijckel]

Gäller det även om den är privat ägd? Jag trodde att det var en irrgång om kommunalt ägande, inte allmän plats.

Jag kan se argumenten för att det borde gälla all allmän plats-mark, men har inte tänkt på det så.

Som jag förstår det borde kommunen alternativt fastighetsägarkollektivet löst in marken när den klassats som allmän plats. Något verkar ha "fallit mellan stolarna"

Allmän plats (vesterlins.se)

 

[Claes Sörmland]

Som jag förstår det borde kommunen alternativt fastighetsägarkollektivet löst i marken när den klassats som allmän plats. Något verkar ha "fallit mellan stolarna"

Allmän plats (vesterlins.se)

Det finns inget krav på det utan det är om någon av fastighetsägarna ansöker om att inrätta en gemensamhetsanläggning för förvaltning av den allmänna platsen som detta blir av. Även kommunen och fastighetsägaren har rätt att ansöka om detta enligt anläggningslagen. I ett sådant läge kan fastigheten som GA ligger på också göras om till en marksamfällighet. Eller en kommunal gatufastighet. Eller lämnas i privat ägo.

 

[Bällstabygget]

Vi har också en sådan allmän skogsdunge bakom oss som ägs av en privatperson. En levande dock. Det finns en logisk om än krånglig förklaring till varför det ser ut som det gör, jag skulle gissa att bakgrunden är densamma i ert fall som i vårt. Är det ett klassiskt villaområde från 60-70 talet kan det vara en Byggnadsplan som är den gällande detaljplanen. Dessa planer förutsatte enskilt huvudmannaskap, dvs en tomtägarförening eller senare en samfällighetsförening skulle lösa in och äga de bitar mark som är allmän plats i Byggnadsplanen. Så skedde inte alltid utan kommunen har under senare år ofta tagit över driftansvaret i dessa områden trots att det är enskilt huvudmannaskap. Man låter Byggnadsplanen ligga kvar och driftar bara gatorna. Problemet som uppstår då är att kommunen inte har varken lösenrätt eller lösenskyldighet att lösa in mark som är allmän plats, och då hamnar man i detta limbo.